歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


Lämna en kommentar

Reseservice redan på 1600-talet

I ett tidigare inlägg tog bloggen upp frekvensen av automater i Japan. Förhoppningsvis framgick det att bekvämlighet var den främsta faktorn för deras existens. Och just bekvämlighet, särskilt för resenärer har en lång tradition i landet. Redan under Nara perioden, alltså 700-talet, talade man om gokishichido (五畿七道), de ”fem distrikten och sju vägarna”. De fem distrikten benämns också, än idag i modern japanska för kinai som i stort motsvaras av kansai eller området runt Osaka, Kobe och Kyoto, då hette distrikten Yamato (Nara), Yamashiro (Kyoto), Settsu (Osaka), Kawachi (Sakai) och Izumo (Wakayama). Dessa var det sammanhållna centrala Japan och härifrån utgick de sju vägarna som var, Tokaido, Tosando, Hokurikudo, Sanyodo, Sanindo, Nankaido och Saikaido. Tre av dessa lever kvar som namn på Shinkansen linjer, nämligen Tokaido mellan Tokyo och Osaka, Sanyodo mellan Osaka och Fukuoka samt Hokurikido mellan Tokyo och Kanazawa som färdigställdes 2016. Sanindo är under utbyggnad, för närvarande binder den samman Osaka med Tottori, men tanken är att den skall gå ända ned till Shimonoseki, precis som den gamla vägen. Läs mer

Annonser


1 kommentar

Japan bedriver svensk flyktingpolitik i förebyggande syfte

Bloggen har i tidigare inlägg nämnt att Japan tog sig i kragen och mer än fördubblade sitt flyktingmottagande till 27 personer. Närmast rekordartat. En generositet mot sina medmänniskor som inte känner några gränser. Den som tror att bloggen gör en seriös inlaga bör lämpligen avsluta sitt läsande här. Det kommer nämligen bara att bli värre. Den som eventuellt planerar att resa till Japan i samband med Tokyo olympiaden 2020 blir övertygade om att bloggen och Donald Trump röker samma starka tobak enligt Carl Bildts analys. Bloggen försäkrar att senast det hände var Bildt elevrådsordförande. Läs mer


3 kommentarer

Matriarkatet grunden för den japanska nationalstaten

Modern tolkning av drottning Himiko

Den japanska staten, eller kungariket Yamato i kinesisk och koreansk historieskrivning, tillkom gradvis någon gång mellan drottning Himiko mellan 250 och 300 e.Kr. och den kvinnliga kejsaren Suiko runt inträdet i det sjunde århundradet. Mycket tyder därför på att ursprunget till statsbildningen låg hos ett matriarkat. Detta var egentligen inget unikt för Japan, schamaner, översteprästinnor och Omiko utövade ett starkt religiöst och därmed intellektuellt inflytande på många platser i världen under denna tidsepok. Beroende på kultur betraktas solen som en gudinna lika ofta som en gud. I tider med oerhört stor spädbarnsdödlighet är det inte underligt att kvinnor som föder starka barn som överlever får förhöjd status, socialt manifesterad darwinism skulle man kunna kalla det. Idag tar bloggen en titt på teorier för hur Japan blev en nationalstat. Läs mer


1 kommentar

Historiska perioder är geografiska

Varje lands historia indelas i olika perioder, det kan vara sådant som Wasaätten, stormaktstiden, vikingatiden eller bronsåldern. Indelningar som förvisso kan kritiseras för att vara godtyckliga eftersom den historiska utvecklingen nästan aldrig är revolutionär, inte ens revolutioner är revolutionära utan består även de av olika faser. Det går inte att fastställa ett exakt datum för den industriella revolutionen, men man kan konstatera att ångmaskinen bidrog till den och att över tid kom den att helt förändra samhällets struktur och hur vi arbetar. Även japanska epoker är ur den aspekten godtyckliga, men de är geografiskt avgränsade och av den anledning tydligare i konturen. Läs mer


Lämna en kommentar

Kooperativ risodlingskultur applicerad på dagens japanska industri

Nu existerar bloggen primärt för att förklara den japanska historien i förhoppningen att läsaren därför skall förstå dagens samhälle lite bättre. Den som är mer intresserad av det moderna Japan kan hämta mycket information på Japanbloggen som är ett utmärkt fönster in i dagens Japan. Men då Johan Bergquist ställt en intressant fråga med anledning av inlägget om de tröga skattereformernas rike, skall bloggen försöka besvara det i dagens inlägg.
Läs mer