Showa perioden

Showa perioden (昭和時代) varade från juldagen 1926 till den 7 januari 1989. Det är den längsta sammanhängande nengo i japansk historieskrivning, och Showa kejsaren, mer känd som Hirohito utanför Japan, är också den kejsare, av de som går att vidimera, som suttit längst på Krysantemumtronen. Till det bör läggas att han också tjänstgjorde som regent för sin sjuke far under fem år innan sitt trontillträde. Benämningen kan tolkas som ”upplyst fred” men också som ”vidsynt Japan”, den senare kräver emellertid visst tolkningsföreträde, något som många japaner försökt tillskansa sig efter kapitulationen den 15 augusti 1945. Skall perioden sammanfattas i ett enda ord är förmodligen det som ligger närmast till hands ”sökande”. Först sökandet efter en maktposition i Asien under periodens första tredjedel, därefter sökandet efter en plats vid bordet i det internationella samfundet under den andra tredjedelen.

Japans väg till andra världskriget – del 3; kejsarens roll

En av de frågor som förblir om inte obesvarad, så åtminstone inte fått ett fullödigt svar, gällande ansvar för andra världskriget är frågan om hur pass involverad den japanske kejsaren var. I den japanska historieskrivningen har frågan behandlats med samma försiktighet som ett japanskt toalettbesök. Innetofflor som byts till toalettofflor, rengöringssprit för desinficering av sätet, ljumma vattenstrålar som sprutar bort eventuella analrester, ljuv musik som döljer aktiviteten och ett lock som ljudlöst stänger sig själv när du spolat, därefter UV belysning för att ta död på kvarlämnade bakterier. Det är som om någon aldrig besökt rengöringsanstalten. Utifrån den utgångspunkten skall bloggen därför försöka sätta sökarljuset på kejsarens personliga inblandning i kriget och hur det påverkade utvecklingen.

Amerikas ockupation av Japan

Såvitt en stackars bloggare kan dra sig till minnes var historieundervisningen kring andra världskriget nästan totalt fokuserad på den europeiska teatern. Granskar man tv dokumentärer som behandlar andra världskriget är det samma sak. Det som skedde i Asien var liksom en bisak, ändå finns det många lärdomar att dra även utifrån ett europeiskt perspektiv. Kolla bokhyllor på biblioteket och bilden förstärks. Närhetsprincipen skall naturligtvis inte underskattas, men samtidigt måste man få klart för sig att det blir en bristfällig bild man får av kriget, och kanske främst dess följder för den politiska utvecklingen de nästa 50 åren, fram till Berlinmurens fall och Sovjetunionens kollaps. Den här artikeln granskar därför de allierades ockupation av Japan från 1945 till fredsfördraget i San Fransisco undertecknat den 8 september 1951 och som trädde i kraft den 28 april 1952. Varför heter då rubriken ”Amerikas ockupation av Japan”?

Japan och Kinas ensidiga relation – del 6

1912 avled kejsare Meiji, i väst kallad Mutsuhito, hans 33 år gamla son Yoshihito tog över och blev kejsare Taisho (大正天皇) eller ”Stora rättvisan” som epokens namn betyder. Han var en klen ung man, såväl fysiskt som mentalt. Den politiska ledningen gjorde allt för att hålla honom borta från allmänheten, många i ledarskapet hade shogun Tokugawa Iesada i färskt minne fortfarande och den skam de kände när han presenterades inför utländska sändebud. Konstitutionen från Meiji stipulerade att ministrarna för armén och flottan skulle plockas från de aktiva rullorna, i realiteten hade det aldrig utgjort något politiskt problem, då kejsaren var mån om att inhämta premiärministerns råd och tips. Men under den nye kejsaren inledde de väpnade styrkorna ett avancerat korridormygel — för att använda en studentikos term — bakom ryggen på politikerna. Japan var på väg att militariseras.

Japans försämrade relationer till Korea

Är Japans relationer med Korea i utförsbacken? Historiskt har nationernas förhållande varit volatilt, från 500-talet och framåt hjälpte den japanska kejsaren Paekche – ett av tre koreanska riken – att stå emot erövringsförsök från de andra två. På 700-talet kunde de inte stå emot längre och västra Japan blev ett enda stort flyktingläger då de erövrade gjorde vad de kunde för att undkomma. Det gav Japan ett stort antal skriftlärde. I slutet av 1500-talet försökte Toyotomi Hideyoshi sig på att erövra Korea, men när han avled smet japanerna hem, de förstod aldrig riktigt vad de hade att göra där. Under 1600-talet och framåt skickade koreanska kungar ambassader till Japan för att gratulera varje ny shogun till sitt tillträde. I slutet av 1800-talet stred Japan mot Ryssland och Kina om herraväldet över Korea och avgick med segern. Först var Korea ett protektorat och när de opponerade sig mot det kolonialiserade Japan helt sonika halvön. Det delade Korea har sedan krigsslutet utgjort ett särskilt problem för Japan. Just nu mer än det brukar.