De känslomässiga relationerna Japan – USA del 4; antagonism

När väl de diplomatiska relationerna etablerats ser vi en förflyttning från mellanstatliga relationer till mellanfolkliga. Efter Iwakura ambassadens världsomsegling introducerar Japan regler för oyatoi gaikokujin (お雇い外国人), att hyra in västerlänningar på kortvariga kontrakt för att etablera nya institutioner och lära upp japanerna hur de skall skötas. En stor del av dessa var amerikaner såsom William Smith Clark, Douglas R. Cassel, Thomas Corwin Mendenhall, Edward S. Morse, Ernest Fenollosa och exempelvis Alice Mabel Bacon som alla gjorde väsentliga bidrag till Japans modernisering. Speciellt inom utbildningens område, för Japan var det en svår omställning att holländska inte var lingua franca utanför öarna, deras behov att lära sig engelska var således monumentalt. Något som gäller än idag.

Japansk konfucianism

Konfucianism är en ofta återkommande term i bloggens inlägg, men sannolikt har de flesta läsare en något vag föreställning om begreppet och dess innebörd. Inte minst eftersom uttrycket primärt associeras med en kinesisk föreställningsvärld och som allting annat kinesiskt japanerna inlånade kom det att genomgå förändringar. Det innebär inte att en kines inte skulle känna sig hemma i den japanska versionen av konfucianismen, men hen skulle också notera en och annan grundläggande skillnad. Därför skall det här inlägget närmare skärskåda konfucianismen och skillnaderna mellan Japan och Kina, samt en smula Korea. Den som är mer nyfiken på relationen till de klassiska grekiska filosoferna kan läsa om det här.

Med japanska järnvägsnätet som förebild

I dagens SvD publicerar den gamle trafikkommunisten, numera broccolikommunisten, Karin Svensson Smith en debattartikel där hon tillsammans med professor Evert Andersson och trafikkonsulten Christer Ljungberg argumenterar för att svensk tågtrafik, notoriskt usel, borde uppgraderas till samma nivå som den i Schweiz och Japan. Tveklöst en ambitiös inställning. Bloggen behärskar det japanska järnvägsnätet bättre än det schweiziska så den biten överlåtes med varm hand till någon annan bloggare. Men det kan finnas anledning att granska deras argument utifrån de japanska förhållanden eftersom de framhävs som ett föredöme. Karin Svensson Smith har sedan hon kom in i riksdagen ägnat sin politiska gärning åt kollektivtrafiken så det är således ett ämne hon behärskar.

Sakralt och profant sammelsurium i Japan

KD:s nära sammankoppling till Pingströrelsen och vissa representanters bakgrund i Livets Ord var länge en black om foten för partiet. Med Göran Hägglunds tillträde inleddes en förskjutning bort från religiös sammankoppling som fullföljs under Ebba Busch. Moderaternas rörelse vänsterut på den politiska skalan under Reinfeldt har medfört att KD bland många numera upplevs som det sanna konservativa valet. Bortsett från en smal grupp gammelkonservativa är det få som önskar religiös inblandning i det politiska hantverket. En utveckling likt den vi för närvarande kan observera i USA är ett skräckscenario för de flesta européer. Det förhåller sig på ett likartat sätt i Japan; mordet på förre premiärminister Abe Shintaro har på ett oväntat sätt ställt en fråga i ny dager som de flesta inte trodde existerade längre. I den här artikeln skall bloggen försöka förklara vad det är som sker och titta närmare på tänkbara scenarier framöver.

Matsumae klanens historia

Fram till 1869 bestod Japan av tre huvudöar; Honshu, Shikoku och Kyushu, men Meiji styret ville stoppa ryska ambitioner att inta Ezo så de beslöt sig för att döpa om det till Hokkaido och inlemma det i det japanska kejsardömet. Sanningen är att de enda sedan Kamakura shogunatets dagar haft en periodisk enklav där, formellt för att bedriva handel med ainu som benämnde ön Ainu mosir, ”platsen där folk bor”, men reellt för att försäkra sig att de inte planerade attacker från norr för att återta förlorad mark på norra Honshu. Klanen som senare bosatte sig permanent där hette Kakizaki (蠣崎氏) men är sedan slutet av 1500-talet mer kända som Matsumae (松前氏). Tillsammans med So klanen (宗氏) på Tsushima har de en historia som avviker från resten av de japanska klanerna.