歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


5 kommentarer

Kanjis forntid, nutid och framtid

Av de fyra stora originella civilisationerna, Mesopotamien, Egypten, Hindus och Gula Floden (Kina), är det endast den sista vars skriftspråk fortfarande är i bruk. Kanji (漢字), Hanzhi på kinesiska och Hanja på koreanska betyder ordagrant Han-tecken. De kan således betraktas som de mest lyckade och avancerade eftersom de hängt med så länge, och till skillnad från exempelvis hieroglyfer, fortfarande är i bruk. Det har de gjort för att de – och det kan vara lite svårt för västerlänningar att smälta – är betydligt mer flexibla än vi inser. De har helt enkelt anpassat sig till tidens utveckling på ett sätt som inte ens alfabetet klarat. Anledningen till det är att det inte enbart är det äldsta levande skriftspråket, det är också det som har fler tecken än något annat, det existerar mer än 100 000 skrivtecken, dessutom ett litet antal som egentligen inte existerar. Men mer om det senare. När något nytt dykt upp som behövt ett ord, har man helt enkelt skapat ett nytt tecken för att uttrycka det. Det innebär också att det är något av ett Sisyfos jobb att lära sig dem och därför är det endast världens näst mest använda skriftspråk. Efter det latinska alfabetets 5 miljarder användare är det 1,5 miljarder som förlitar sig på de ideografiska tecknen. Läs mer


Lämna en kommentar

Utländskt ursprung men japansk kultur

Japan beskrivs gärna som en unik kultur, ett örike längst ut i öster som isolerade från omvärlden getts möjlighet att utveckla en helt unik kultur. I själva verket har de tagit det mesta av sin anrika kultur från det asiatiska fastlandet, främst Kina, men till del också från Korea. Den moderna kulturen tar från USA. Det som egentligen gör japansk kultur unik är deras förmåga att anpassa och omforma det de tar till sig, de ser främmande kultur som en klump lera som bör omformas till deras egna prioriteringar. Med detta inlägg granskar bloggen hur japansk kultur skiljer sig från det ursprung det inlånats från.

Läs mer


Lämna en kommentar

Kanji för att förvirra

Det främsta hindret för dem som studerar japanska är kanji (漢字) de kinesiska skrivtecknen som till skillnad från i Kina existerar i ett laglöst land av varierande uttal och otaliga betydelser. Det är också anledningen till att den som studerar japanska behöver dubbelt så lång studietid för att nå samma nivå som studenten av kinesiska. Tecknen är också den främsta anledningen till avhoppen bland studenterna under pågående studietid, de flesta saknar viljestyrkan och den intellektuella skärpan att ta sig över hindret. Hade de vetat vad som väntar dem när de väl kommer till Japan hade de sannolikt hoppat av långt tidigare. Läs mer


1 kommentar

Konsten att bokstavera utan bokstäver

Hur bokstaverar man när det varken finns bokstäver eller alfabet? Ordet alfabet används slappt i svenskan då det är avgränsat till skriftlig avbildning av fonem, det går således inte att tala om japanskt alfabet, däremot kan det koreanska alfabetet hangul falla inom kategorin då det är fonemhärmande, likaså japanskans hiragana och katakana. Däremot inte de inlånade kinesiska skrivtecknen kanji, den sortens skrivtecken eller ortografi betecknas istället ideogram och de äldsta formerna har ibland benämningen pictogram. Enskilda tecken blir då en ideograf eller pictograf. Dessa kan således under inga villkor bokstaveras, och det samma gäller för hangul, hiragana och katakana, eftersom de inte består av bokstäver. Istället talar japaner och kineser om hur tecknen skrivs, tsuzurikata (綴り方) på japanska.

Läs mer


1 kommentar

Tonfiskens aritmetiska exegetik

Hur svårt kan det vara att hantera en fisk? Rent språkligt alltså. Inte som i Hemmingways ”Den gamle och havet” eller Melvilles ”Moby Dick” (jodå, bloggen är medveten om att en val tekniskt inte är en fisk). Idag tar bloggen en titt på tonfisk, eller på japanska maguro, den mest populära fisken att stoppa i munnen. Anledningen är att den utgör en av japanernas främsta proteinkällor. 100 gram tonfisk innehåller lite över 23 gram proteiner fördelat på hela 18 olika slags proteiner, dessutom ger det ett dagsbehov av betakaroten. All denna nyttighet är emellertid inte helt enkel att hantera språkligt. Låt oss börja med den enklaste biten. Läs mer