Gengo, nengo och deras betydelse

Om tre dagar, den första maj 2019, inträder Japan i en ny tideräkning. Det blir den första dagen i den första månaden av Reiwa (令和) om man skall följa den traditionella tideräkningen. Denna beteckning på den nytillträdde kejsarens era benämner japanerna gengo (元号), men emellanåt hörs även benämningen nengo (年号), faktiskt till den milda grad att många uppfattar dem som utbytbara. Det är de inte, tittar man historisk används gengo från kejsare Meiji och tillträdet 1868. I samband med att Japan lämnade Tokugawa bakom sig infördes en ny regel om issei ichigen (一世一元), ”en generation ett gengo”. Tidigare benämndes kejsarens första period gengo och de påföljande namnbytena fick benämningen nengo, gen i gengo betyder just ursprunglig, de påföljande kunde inte gärna betraktas som ursprungliga och fick därför nöja sig med en annan beteckning.

Naruhito Japans nye kejsare

I Japan är han för ögonblicket känd som Hironomiya men vanligen används benämningen kronprinsen, kotaishi (皇太子) om honom. Den förste maj, om sex dagar, blir han den 126:e kejsaren enligt kejsarlängden där de första 15 kejsarna inte gått att belägga vetenskapligt. Oavsett blir han regent i världens längsta regerande dynasti. I Sverige kommer han att gå under benämningen kejsare Naruhito, (徳仁) på japanska kallas detta namn imina (諱) men i Japan kallas han enbart tenno eller kinjo tenno (今上天皇) om han skulle behöva specificeras gentemot någon av sina företrädare, eftersom fadern abdikerar och fortfarande är i livet är det inte omöjligt att beteckningen kommer att höras oftare än normalt. När han avlider kommer han av japanerna att benämnas Reiwa tenno (令和天皇) efter epokepitetet. Han blir den förste monarken som har fått en gedigen modern – och internationell – utbildning.

Ashikaga Yoshikazu kortlivad shogun

Den femte shogun i Ashikaga dynastin, Ashikaga Yoshikazu, hade ännu inte fyllt 18 år när han avled, och han hade inte heller varit shogun i mer än 23 månader. Därmed hade han heller aldrig tid att uppnå särskilt mycket, men en sak var han en närmast oslagbar mästare på. Ingen kunde supa honom under bordet. Som första son med Ashikaga Yoshimochi och hans primärgemål Hino Eiko, som födde honom ännu inte 17 år gammal, var han den självklara arvtagaren till titeln som shogun. Men Yoshimochis rådgivare försökte övertala honom att välja ett kusinbarn eftersom pojkvaskern mer eller mindre konstant var på lyran. De lyckades till och med övertala fadern att Yoshikazu borde skriva ett kishomon (起請文), ett skriftligt löfte till gudarna där han avsvär sig alkoholförtäring. I detta brev framgår det att fadern hade en zenasketisk syn på alkohol, frågan är då om sonens supande skall betraktas som en rebellisk uppgörelse med fadern? Det finns inget övrigt underlag för en sådan slutsats, men det faktum att han struntade i sitt skriftliga löfte tyder på dels att alkoholen redan hade honom i sitt grepp och möjligen också att han protesterade mot faderns asketism. Vad är vitsen med att bli shogun om man inte samtidigt kan ha lite roligt, verkar närmast ha varit sonens livsfilosofi.

Japanska skattesystemets historia

I moderna samhällen är skattesystemet en komplex skapelse, ofta med motsägelsefulla inslag. Stat, kommun och prefekturer tar en stor andel av folkets blod, svett och tårar i anspråk för sina egna ändamål, allt för stor andel tycker många, Mona Sahlin är förmodligen i minoritet som tycker ”det är häftigt att betala skatt”. Politiker försöker därför dölja skatteuttaget genom indirekt uttag, det kan kallas trängselskatt, bilaccis, moms, arbetsgivaravgift, värnskatt, lyxskatt eller något annat, men i slutändan kommer alltihopa ur medborgarens fickor, ingen annan är beredd att överta ditt skatteansvar, de har nog med sitt eget. Japan är naturligtvis inget undantag så bloggen tänkte det kunde vara på tiden att beskriva det japanska skattesystemet och dess historia.

Barjapanska lektion 2

Det var ett bra tag sedan bloggen tog upp användningen av barjapanska, alltså den del av japanska språket vi inte finner i lexikon eller tidningsartiklar, möjligen i tantsnusk eller likvärdig ”litteratur”, men huvudsakligen sådant som snappas upp vid bardiskar på de lokala hak som bloggen frekventerar när leverns alkoholsug tar överhanden. Understundom besöks dessa hedervärda etablissemang också av det väna könet och då kan det inträffa att ett annat behov tar överhanden. Så idag presenteras en del barnförbjudna uttryck för den som eventuellt har befunnit sig i samma situation och kanske har lite behov av inspiration. Är du över 18 år och behärskar japanska rimligt bra är det bara att klicka vidare, andra bör göra en sökning på arkaisk japanska istället.