歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


Lämna en kommentar

Honda Tadakatsu – den obesegrade samurajen

Den kanske mest kände samurajen utanför Japan av alla är Miyamoto Musashi, eftersom han författade Gorin no sho (五輪書) eller Boken om fem ringar. Men samtiden högaktade honom inte lika mycket som eftervärlden gjort. Musashi var nämligen inte en lojal vasall, utan en frifräsande ronin (浪人), det vi lättvindigt benämner ”herrelös samuraj” men som minst lika väl kunde översättas till legosoldat. Den som samtiden högaktade mer än någon annan var Honda Tadakatsu. Även Oda Nobunaga som närmast var allergisk mot positiva omdömen av vasaller sade om honom ”Hana mo mi mo kanesonaeta bushi de aru” (花も実も兼ね備えた武将である) som betyder ”en samuraj som kombinerar mer än både blommor och frukt” och det låter kanske inte direkt krigiskt, men enkelt motsvarar det ”samurajernas samuraj”. Trots detta omdöme är han en av de mer okända krigarna utanför Japan. Läs mer


3 kommentarer

Iwakura Tomomi revolutionens fader

Historieböckerna må kalla det Meiji restaurationen, Meiji ishin (明治維新) på japanska, men det rörde sig tveklöst om en revolution, om än med kejserliga förtecken. Den som stod bakom förändringarna var ett flertal personer, men Iwakura Tomomi spelade onekligen en huvudroll som dirigent och planerare. Numera finns det inte längre några 500 yens sedlar, men han prydde de sista. Ett uttryck för det avtryck han satte med eftertryck i ett helhetsintryck av det som på japanska kallas bakumatsu (幕末) som ganska exakt utgör de sista tio till tjugo åren (historikerna tvistar) av Tokugawa shogunatet. Han stod således i centrum för en av de största samhällsomvandlingarna sedan slutet av 1500-talet då Toyotomi Hideyoshi enade ett splittrat Japan. Läs mer


Lämna en kommentar

Enögde draken från Oshu

Japanerna kallade honom Oshu no dokuganryu (奥州の独眼竜) men hans verkliga namn var Date Masamune och han kallades den enögde draken för att han var fruktad men också saknade sitt högra öga. Han skall ha förlorat synen på ögat som en konsekvens av smittkoppor när han var barn, och när en av hans vasaller senare påpekade att en motståndare kunde ta tag i det under en strid skall han själv ha slitit ut det. Men det finns inga säkra belägg för det påståendet. Alla som spelat Sengoku basara serien har kommit i kontakt med honom eftersom han var en av sengoku periodens mest fascinerande samurajer. Inte minst för sitt ibland återkommande övermod, men också för strategisk klarsyn, taktisk finess och slug förhandlingsförmåga. Allt detta skulle göra honom till norra Japans obestridda storfurste, med en iögonfallande hjälm. På sin kabuto (兜) hade han en gigantisk vertikal nymåne som ser skräckinjagande ut och var fruktad av samtiden. Läs mer


2 kommentarer

Ashikaga Yoshihisa stubinen till 100 års inbördeskrig

Den nionde shogun i Ashikaga dynastin, Ashikaga Yoshihisa, skulle, sig själv ovetandes, bli den stubin som tände Oninkriget, Onin no ran (応仁の乱) uppkallat efter Onin perioden som rådde när kriget utbröt. Oninkriget blev inkörsporten till Krigande Staters Epok, på japanska Sengoku jidai (戦国時代) de lite drygt 100 år som utgör krigarens storhetstid i japansk historia. Huvudsakligen beroende på att fadern, Yoshimasa, dels var otålig men också reproduktivt senfärdig. Rådgivarna var orolig att han aldrig skulle avla fram någon avkomma (han fick så småningom tre söner och tre döttrar) så de övertygade honom att adoptera sin lillebror, Yoshimi, så att han kunde bli arvinge. Året efter blev hustrun gravid med lille Yoshihisa och nu satt Yoshimasa med ett dilemma. Skulle han stå fast vid löftet till lillebror, eller se till att sonen tog över? Läs mer


1 kommentar

Fujiwara Mototsune – politiskt inflytande i tusen år

Fujiwara no Mototsune (藤原基経) var Japans första kanpaku (関白), som sådan kom han att påverka Japans inrikespolitik i närmare 1 000 år. Kanpaku översätts gärna till riksföreståndare, ungefär i Axel Oxenstiernas ande, men han kan sägas vara lika mycket regent i så motto att samtliga politiska beslut som formellt fattades av kejsaren skedde i samråd, för att inte säga initiativ, med och av kanpaku. Han föddes som tredje son till Fujiwara Nagara 836, osäkert när under året, således nästan 400 år före Birger Jarl som han annars uppvisar vissa likheter med. Han fick namnet Teko (möjligen Tefuru) och adopterades bort tidigt till sin sonlöse farbror Yoshifusa som hade stark ställning i hovet och som inskolade honom i alla dess säregenheter och hemligheter. Läs mer