Japans nye premiärminister

Nu står det klart vem som blir Japans nye premiärminister. Liberal Demokratiska Partiet (LDP) har valt en ny partiledare som i oktober kommer utnämnas till Japans nye premiärminister, och valet föll på Kishida Fumio. För att förstå den processen kan det vara lämpligt att gå igenom de fyra huvudkandidater som utkristalliserade sig efter att Suga Yoshihide deklarerade sin avgång.

Historiska bordellstäder i Japan

Japanen har aldrig sett bostaden som en plats för socialt umgänge utan dess funktion är att tillhandahålla en sovplats och möjlighet att inta måltider, men det senare är inte prioriterat. Nöjen avnjutes på platser som är specialiserade för ändamålet. Dessutom har han ansett att han inte bör belasta sina hustrur med mer sexuellt umgänge än nödvändigt. Som en konsekvens innebar det att sexualnöjen därför också lämpligast företogs på platser avsedda för ändamålet. Synen bottnar i att kvinnan inte ansågs ha samma sexualdrift som mannen, och därför separerades de i en prokreationsgrupp och en underhållningsgrupp. De senare återfanns i det de kallade yukaku (遊郭) som funktionellt översätts till bordellstad, även om stadsdel måhända har större ackuratess. Kärt barn har som bekant många namn, dessa områden var också kända som kuruwa (廓) och bloggens personliga favorit, keiseimachi (傾城町) om de även hyste privatpraktiserande nöjesdamer kunde de också ha namn som hanamachi, irosato, yuri och iromachi. De första tre benämningarna gav en antydan om bättre klass på damerna i restaurangmiljö, medan de sista fyra också hyste sjaviga, billiga etablissemang. De tre första kan kallas nöjeskvarter medan de fyra sista nog får benämnas luderkvartar.

Effekterna av växelvis tjänstgöring

Den institution som mer än någon annan definierar Edo perioden är sankin kotai (参勤交代), eller växelvis tjänstgöring. Systemet genomgick flera förändringar under perioden, ibland skärptes reglerna men det fanns även tider då de lättades. Ibland endast för speciellt utpekade daimyo, men som regel för samtliga. I korthet går systemet ut på att varje daimyo i Edo skulle hålla ett separat hushåll, så kallat yashiki (屋敷), av närmast herrgårdsliknande karaktär. I tider av strikta regleringar placerade primärhustru och äldste sonen där, men när lättnader rådde kunde det räcka med en sekundärhustru eller två och något eller några av de yngre barnen, även flickor accepterades i undantagsfall. Under halva året skulle daimyo tjänstgöra i Edo. Han skulle finnas till hands ifall shogun ansåg det finnas behov av överläggningar, frestelsen är stor att likna det vid ett slags politisk jourtjänstgöring.

Shogunatets styrelseorgan

Kärnan i shogunatets styre var ett system med kommissarier, på japanska benämnda bugyo (奉行) och ibland också översatt till magistrat. Det hänger samman med att arbetsuppgifterna kunde variera stort mellan olika bugyo. Det stora flertalet kategoriseras som machibugyo (町奉行) eller stadskommissarier, således motsvarande forna tiders borgmästare, och de tillsattes för alla de städer som stod under direkt kontroll av shogunatet, således fanns det Edobugyo (två st, norra och södra), Osakabugyo, Sakaibugyo och exempelvis Nagasakibugyo. Det säger sig självt att dessa hade väsentligt skilda ansvarsområden, men också mycket som var gemensamt. De fungerade dels som stadens borgmästare med administrativt ansvar för stadens utveckling, indrivning av skatter, mantalsregistrering och personkontroller av stadens borgare. Den andra funktionen de hade var som polismästare och domare, men i exempelvis Edos fall fungerade de även som brandchef, en tung och besvärlig uppgift då bostadshus i det befolkningstäta Edo stod kloss intill varandra och beroende på vindriktning kunde en brand snabbt spridas till flera kvarter.

Sekulariseringens två spår

Japan och Sverige är två av världens mest sekulariserade samhällen. De borde således påminna rätt mycket om varandra, och det gör de också ur många aspekter. Samtidigt finns det monumentala skillnader som inte kan ignoreras. I den här artikeln är därför tanken att titta lite på såväl likheter som skillnader och hur dessa kan tänkas ha påverkat samhällsutvecklingen. Själva sekulariseringsprocessen löper nämligen osedvanligt parallellt medan samhällsutvecklingen sedan millennieskiftet gått i olika riktningar. Eftersom detta är en pågående process är det inte heller säkert att eventuella slutledningar kommer att stå sig, men i brist på jämförelseobjekt kan det ändå vara intressant med en fundering.