Tokyos stadsdelar del 12 Yotsuya

Yotsuya (四谷) betyder fyra dalar och en gång i tiden var det en egen stad i Tokyo, fram till 1947 fanns det ett Yotsuya-ku men den slogs ihop med närliggande för att bilda Shinjuku-ku när Tokyo uppgav sin status som stad för att bli ett ”huvudstadsmegapolis”. Den gamla skrivningen 四ツ谷 och ibland 四ッ谷 förekommer fortfarande, särskilt flitigt i området kring Yotsuya station där tåg på Chuo och Sobu linjerna stannar tillsammans med t-banelinjen Marunouchi. Området är i historien mest känt som platsen där femte shogun, Tokugawa Tsunayoshi, upprättade en gigantisk kennel för Edos herrelösa hundar i samband med att han förbjöd dödandet av djur. Det moderna Yotsuya är indelat i fyra kvarterskluster, men i folkmun täcker begreppet Yotsuya i realiteten östra delen av Shinjuku-ku.

Japans YouTuber problem

De senaste veckorna har Japan varit utsatt för en serie ohängda slynglar på YouTube, unga män som beter sig oförskämt mot japaner och det japanska samhället. De försöker dra nytta av japanernas bristande förmåga i engelska genom att omväxlande smäda dem och dra nytta av deras godtrogenhet. Myndigheter och politiker talar allt mer om ett ”problem med överturism”. Efter att Japan åter öppnats upp efter att ha varit nedstängd under Covid har det funnits ett uppdämt behov av information från och om Japan som traditionella media inte förmått att tillgodose och YouTubers som försörjer sig genom att chockera, trakassera och uppröra har sett ett gyllene tillfälle. Fenomenet är dock inte nytt.

När Japan expanderade norrut

Fram till en bit in på 700-talet sträckte sig den japanske kejsarens kontroll inte bortom Kanto. Norra delen av Honshu delas in i två separata regioner, den västra delen benämns Hokuriku (北陸), ordagrant Norrland, och den östra benämns Tohoku (東北) ordagrant ostliga norr. Från mitten av 600-talet och framåt skickade Nara hovet ut expeditioner för att skaffa sig en bild av regionerna. De flesta återvände i reducerat skick efter nattliga räder av emishi (蝦夷), deras sammanfattande benämning på samtliga ”barbarer” i norr. De ansågs därför lömska och oförutsägbara, en ärevördig krigare mötte sin motståndare under dagtid och rituella former. Slutsatsen verkar ha blivit att det var lönlöst att försöka uppnå någon form av förhandlingslösningar och traktat med folken i norr. 600-talet var också ett tidevarv då japanerna utvecklade sin skeppsbyggnadskonst, något barbarerna inte verkade behärska. Expeditionerna tog sig upp sjövägen, där de inte kunde utsättas för nattliga räder, främst på den västra sidan dit tyfoner sällan nådde och det fanns gott om vikar och bukter som utgjorde naturliga hamnar.

De japanska kejsarpalatsens historia

Sedan 1869 är Japans kejsare bosatt i Chiyoda borg, som regel benämnd Edo borg enär det var här som shogun huserade sedan 1603, men dess moderna namn än Kokyo (皇居) och innan dess Gosho (御所). De förra namnet betyder ordagrant ”uppehållsplats för de kejserliga” och de senare ”ärevördig plats”, sålunda anspråkslösa namn på det som är rikets främsta residens. Så har det inte alltid varit, de har haft omständliga och ornerade namn, och de har varit flertaliga genom århundradena. Palatset i Tokyo har hitintill huserat fem kejsare i en linje på 126 regenter. I krönikorna återfinner vi åtminstone 61 palats, 66 ifall vi räknar med perioden när Japan huserade två hov. Om de flesta vet vi lite, men ett flertal av dem har grävts upp av arkeologer och fler lär komma.

De japanska epokerna del 18 1004 – 1021 Kanko, Chowa & Kannin

En jordbävning på senvåren 1004 var budskapet att det nog var hög tid att byta epoknamn. Valet föll på Kanko (寛弘) som valdes utifrån ett utdrag ur Boken om Han där det stod 寛弘尽下、出二於恭倹一、号令温雅、有二古之風烈 som ungefär uttolkas till ”det som kan åstadkommas är sprunget ur vidsynt tolerans och förmågan att anstränga sin frugalitet”. Det var annorlunda uttryckt ett budskap om återhållsamhet och sänkta förväntningar. Det ursprungliga förslaget var Kannin (寛仁) men det ansågs ha en närliggande association till kejsare Ichijos personnamn, Yasuhito (懐仁), de två första tecknen, trots att de ser väsentligt olika ut, kopplas till ”varma känslor” och ”omtänksamhet” och det andra tecknet är identiskt. Att ”anstränga frugalitet” är ett uttryck för uthållighet och tålamod, möjligen är det förklaringen till att de inte redan året efter åter bytte epoknamn när kejsarpalatset brann ned. Annars är epoken primärt kopplad till att Murasaki Shikibu anses ha färdigställt Genji monogatari, eller Sägen om Genji, Ljusets prins, under Kanko perioden.