歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv

Rivaliserande författarinnor under Heian perioden

2 kommentarer

Murasaki Shikibu (紫式部) anses vara världslitteraturens första författare. Hennes Sägnen om Genji eller Genji Monogatari (源氏物語) är den första romanen som anses innehålla alla de byggelement som behövs för att ett litterärt verk skall erhålla den klassifikationen. En kontinuerlig längre berättelse skapad i författarens fantasi framförd på prosa. Ungefär så sammanfattas definitionen, som akademiker, sin tradition trogen, naturligtvis inte är helt överens om. Hennes Genji berättelse kännetecknas också av individuell perception, karaktärsutveckling och psykologiska observationer, något som inte syns i europeisk litteratur förrän i Marie La Fayettes Prinsessan de Clèves från 1678, 675 år efter Murasaki publicerade sin roman. Sei Shonagon (清少納言) var hennes samtida, också författare, men då som essäist. Hennes mest berömda verk heter Kuddboken, på japanska Makura no soshi (枕草子) ordagrant ”Kuddens grässtrå” där grässtrået var en metafor under Heian perioden för ”oredigerade eller otuktade anteckningar” (ännu inte en gräsmatta). Bägge var lägre stående hovdamer i Kyoto – eller Heiankyo som staden hette vid denna tid – som uppmärksammades för sina litterära talanger. Rimligen borde de, i någon form, därför också ha varit rivaler.

Intuitivt kanske läsaren tycker att det påståendet framstår som grundlös spekulation. Något som inträffade för mer än tusen år sedan kan väl bara vara spekulationer? Förvisso finns det inslag av spekulationer, men grundlösa är de inte, och därmed hamnar de genast under definitionen på hypoteser. För den som tagit sig igenom Ljusets prins – Genji betyder just ”ljusets prins” – finner att den är fylld av rivaliteter inom hovet mellan personer från olika avdelningar, men med likartad status. Murasaki Shikibu är med stor sannolikhet inte hennes namn. Shikibu är ceremonikontoret inom hovet, sannolikt har hennes far varit verksam där då det vid denna tid var vanligt att med denna typ av benämningar på personer inom hovet. Murasaki betyder purpur och färgen anger statusen inom ceremonikontoret. Men det är inte heller osannolikt att namnet har applicerats på henne från en av romanens karaktärer som av litteraturkritiker anses vara hennes alter ego i romanen.

På samma sätt förhåller det sig med Sei Shonagon, en Shonagon är en junior rådgivare inom hovet, en svensk motsvarighet kan tänkas vara en kammarsekreterare. Sei är den sino-japanska läsningen av tecknet kiyo som betyder renlighet och är inledningen på namnet Kiyohara (清原) en framträdande hovsläkt. De kommer således från två olika grenar inom hovet, grenar som traditionellt har manövrerat mot varandra för att kunna förse kejsaren med fruar och älskarinnor i förhoppningen att just ”deras” barn skall tillträda Krysantemumtronen. Således är det inte osannolikt att de av födsel och hejdad vana befunnit sig i varsin ringhörna redan från barnsben.

Att saker och ting sattes på sin spets mellan kvinnorna vid hovet beror på att kejsare Ichijo vid den här tiden beslutade att kejsaren kunde ta sig mer än en hustru. Plötsligt fanns det således flera öppningar för den med ambitionen att bli näste kejsarmoder, en av de högsta positionerna för en kvinna i dåtidens Japan. Kejsarens första hustru, Fujiwara Sadako, bar honom tre barn, två döttrar och en son som var fysiskt klen. Medan den andra hustrun, Fujiwara Asako, bar fram två söner, bägge kom att senare i livet tillträda Krysantemumtronen, en klar signal till kvinnorna inom hovet att ”karriärvägarna” hade breddats. Mycket av dessa intriger återfinns såväl i Kuddboken som hos Ljusets prins. Dessutom tjänade de var sin av de två kejsargemålerna. Även om detta var på lägre nivå så har naturligtvis tvister mellan de två gemålerna sipprat ned även till deras nivå.

De båda kvinnornas litterära kapacitet, speciellt deras förmåga att skriva poesi, aktades högt inom hovet. Att de fungerade som spökskrivare åt prinsar och prinsessor var inte ovanligt. I en självbekännande anteckning framför Sei Shonagon att hon gärna vill vara väl ansedd och uppskattad av alla. I sin egen dagbok skriver Murasaki ”undrar varför de i rådgivningskontoret (Shonagon) paraderar sina förmågor?” Den satsen framstår, inte minst ur ett japanskt perspektiv där kritik vävs in i blomsterspråk och indirekt beröm, som starkt kritisk till just Sei Shonagon och hennes välvillighet mot andra för att själv framstå i bättre dager. Mån om att bli väl ansedd verkar det som om Sei Shonagon avstod från att gå i svaromål, i de skriftliga källorna hittar vi, åtminstone än så länge, inte några prov på detta. Det kan naturligtvis också bero på att hon inte haft tillgång till Murasakis dagbok, men att de under Heian perioden lästes av andra har vi gott om bevis på. Det är inte ovanligt att i dagböcker hitta referenser till andras dagböcker.

Manifesterades då Murasakis skriftliga kritik också i korridorskvaller och annat tissel? Det vet vi däremot inget om. De återfinns, märkligt nog, inte i andra hovdamers dagböcker. Många historiker tar detta som intäkt för att de bägge damerna var offer för avundsjuka bland andra hovdamer och detta uttrycktes i att de ignorerades. Det finns ytterligare en väsentlig skillnad mellan Murasaki och Sei, en skillnad som inte är av obetydlig vikt. Murasaki hade av sin far uppfostrats som en son, därför antas hon ha varit enda barnet, och fick därmed lära sig skriva kinesiska och behärskade de kinesiska tecknen i en tid då det ansågs tillräckligt för kvinnor att hantera hiragana. Med sina författarambitioner är det högst sannolikt att detta satt sina spår i Sei Shonagons attityd till sin samtida författarkollega.

Litterära kotterier och avundsjuka mellan författare är således ingen ny företeelse. Den har varit med oss precis lika länge som litteraturen har funnits.

2 tankar om “Rivaliserande författarinnor under Heian perioden

  1. Ping: Heian periodens dagbokslitteratur | 歴史館

  2. Ping: Första bloggerskan | 歴史館

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.