歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


1 kommentar

Liten språklektion i arkaiska uttryck 14

Det var ett bra tag sedan bloggen tog upp arkaiska uttryck i japanska språket som kan vara användbara även i det moderna samhället. I den politiska korrekthetens tecken har bloggen beslutat att avstå från flasiga och misogyna fraser som i tidigare inlägg varit framträdande. Efter massiva protester på sociala medier framgår det klart att humor är död och begraven och då bloggen ämnar att vara till lags innehåller dagens inlägg istället inlägg som syftar till att visa tacksamhet och uppskattning, en livsnödvändig dygd för den som vill ta sig fram i det japanska samhället. Läs mer


Lämna en kommentar

Japans syn på invandring återpeglad i statistiken

För några dagar sedan redovisade japanska justitieministeriet att antalet utlänningar i Japan uppgår till 2,56 miljoner vid utgången av 2017. Det är en ökning på 7,5 % från året innan, eller 1,18 % av den totala befolkningen. Kineserna utgör drygt 28 % med sina 780 000, sydkoreaner uppgår till 450 661 eller 17,6 % och den starkast växande gruppen är vietnameser med 262 000, lite drygt 10 %. Antalet svenskar är så få att de inte redovisas separat utan faller i gruppen övriga européer, men sannolikt kretsar de kring 1 000 personer, eller mindre än en halv promille av antalet utlänningar, en tämligen bra spegling av svenskt ointresse för landet. Läs mer


Lämna en kommentar

Nissan låter sig inte köras om av Tesla

Sedan 80-talet började vi tänka på Japan som en ledare inom teknisk utveckling, både inom hemelektronik men också på fordonssidan. På några få år blev Toyota världsledande inom hybridsegmentet, först genom sin Prius och nu genom att i princip erbjuda hybridvarianter för varje modell. 2010 introducerade Nissan Leaf, den första elbilen med ordentlig räckvidd och den har också varit världens bäst säljande elbil under många år, i Europa säljer de nästan exakt lika många som i Japan och de säljer 25 % mer i USA. Men sedan introduktionen av Leaf har det egentligen inte hänt så mycket. Förvisso har räckvidden uppgraderats och inredningen moderniserats, men utöver det har det stått ganska stilla. Ett marginellt undantag har Mitsubishis i-Miev varit som faller inom det mycket specifika kei segmentet i Japan. Det gör den till ett mycket tilltalande val i japansk storstadsmiljö, men utanför den faller attraktionskraften som huvudsakligen ligger i dess ekonomiska fördelar. Läs mer


3 kommentarer

Att växa upp som barn till Japans värste massmördare

Den 20 mars för 23 år sedan attackerade kulten Aum Shinrikyo Tokyos tunnelbanor med sarin gas. För Japan är det samma nationella trauma som mordet på Olof Palme eller Estonia katastrofen är för oss. Det innebär att vid varje årsdag fylls media av tillbakablickar och nya teorier. Årets skörd var inget undantag, men för omväxlings skull lärde bloggen sig något nytt. Kultledaren Asahara Shoko har sex barn, fyra döttrar och två söner. Hans egentliga namn är Matsumoto Chizuo och han föddes 1955 som fjärde sonen till en tatamivävare i Kumamoto på södra Kyushu. Massmedia har i alla år lämnat familjen i fred, men nu har den näst yngsta dottern, med sin syster valt att träda fram och beskriva hur livet artade sig efter den 20 mars 1995.

Läs mer


Lämna en kommentar

Varje dynastis mest okände shogun och vad de lär oss om dagens Japan

Sedan 1185 fram till 1868 var det tre shogun dynastier som styrde Japan. De allra flesta är helt okända utanför Japan, och många är även okända för japanerna. Och ärligt talat hur mycket vet svenskar om Karl IX, Fredrik I, Karl XIII eller Oscar I? Att skriva kungabiografier är inte riktigt comme il faut längre bland svenska historiker. Efter 68-rörelsen har det uppfattats som att gå i maktens ledband och historieforskningen är numera inriktad på folkets historia och det är naturligtvis utmärkt att ämnet breddas och nya aspekter på livet förr i tiden kommer i ny dager. Önskvärt hade varit om det inte skedde på bekostnad av andra grenar inom ämnet historia. Utvecklingen i Japan är likartad. Ämnet har utsatts för två stora chocker. Först Meiji restaurationen då man önskade en uppgörelse med det föregående shogunatet som uttryck för ”ondska” och senare efter andra världskriget när ämnet helt kom att domineras av marxistisk teoribildning.

Läs mer