歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


Lämna en kommentar

Meisho den nionde kvinnliga kejsaren

Efter att kejsare Shotoku (称徳天皇) avled 859 år tidigare hade ingen kvinna intagit kejsartronen. 1629 blev det dags för den sjunde kvinnan, men den nionde regerande, att inta Krysantemumtronen. Hon har gått till historien som kejsare Meisho (明正天皇) ett tronnamn som förärades henne av fadern, kejsare Go-Mizuno (後水尾天皇), i regentlängden är hon den 109:e kejsaren. Det som gör henne helt unik är att hon också var barnbarn till Tokugawa Hidetada, den andra shogun i Tokugawa dynastin, och därmed barnbarnsbarn till Tokugawa Ieyasu, första och enda gången som en shogunklan placerat en av sina egna på kejsartronen. En dröm som tidigt framfördes av hennes morfars far. Läs mer


3 kommentarer

Toyotomi Hideyori – Tokugawas siste motståndare

Tre år efter Slaget vid Sekigahara utnämnde kejsare Go-Yozei Tokugawa Ieyasu till shogun en post som han nöjde sig med i två år, 1605 tog sonen Hidetada över posten. Men Ieyasu ansåg inte att klanen satt säker i sadeln. Borta i väster, närmare bestämt Osaka borg, satt den 20-årige Toyotomi Hideyori tillsammans med sin mor Yododono, systerdotter till Oda Nobunaga. Hans far, Toyotomi Hideyoshi och Oda Nobunaga var de som enat den japanska nationen efter mer än 100 år av ständigt inbördeskrig. En period som benämns sengoku jidai och som finns utförligt beskrivet i denna bok. Det fanns således många och starka daimyo i väster, som ansåg att den unge Hideyori var rikets rättmätige hegemon. Att de förlorat mot Ieyasu bidrog säkert till denna inställning. Ieyasu var således övertygad om att Hideyoris själva existens utgjorde ett hot mot klanens maktställning, och att han därför måste elimineras. Samtidigt var det politiskt omöjligt att likvidera honom då Ieyasu formellt tillträtt som förmyndare för Hideyori. Han behövde ett effektivt svepskäl, en verkningsfull undanflykt. Läs mer


Lämna en kommentar

Japans första miljökatastrof

Japan är kanske mest känt för sina naturkatastrofer; vulkanutbrott, jordbävningar och tsunami är välkända associationer när landet kommer på tal. Men Japan har också haft sin beskärda del av miljökatastrofer. Den mest kända kallas Minamatasjukan och blev känd i början av 70-talet, men misstankarna uppstod redan 1956. Det tog alltså 14 år att gå från misstanke till offentligt erkännande. Ett praktexempel på hur långsamt kvarnarna mal i Japan. Vad få känner till är att Japans första miljökatastrof inträffade redan i början av 1600-talet. När Edo byggdes ut och omvandlades från fiskehåla till världsmetropol. Läs mer


1 kommentar

Toffelshogunen

Go som hon framställdes i en TV serie

Tokugawa Hidetada efterträdde sin far som shogun redan efter två år. Ieyasu var fast besluten att fastslå klanens rätt till posten så han ville inte ha några eventuella arvstvister mellan sönerna. Hidetada var inte precis hans favorit, han hade klantat sig rejält i samband med slaget vid Sekigahara, ansågs lite vek och grubblande och så var han, eländes elände, en toffel. Han var den ende av klanens män som var monogam. Värre än så, hans hustru var bättre begagnad, hon hade två äktenskap bakom sig. Trots detta ansåg Ieyasu att han var den bästa kandidaten.

Läs mer


1 kommentar

Tre Ärevördiga Hus eller reservshogunerna

En starkt bidragande orsak till att det japanska kejsarhuset har överlevt som dynasti ”sedan urminnes tider”, som japanerna beskriver det, är att kejsarna i mångt och mycket fungerade som avelstjurar. Förutom primärhustrun kunde de ibland ha runt 40 sekundärfruar samt tillgång till ett stort antal konkubiner och tjänarinnor. Eftersom successionsordningen inte reglerades var det fritt att välja bland en uppsjö av avkomma och ett råd bestående av klanmedlemmar från Fujiwara rådgjorde inbördes och beslöt om ny tronarvinge. Efter tusentals år av inbördes relationer mellan Fujiwara och kejsardynastin blev den genetiska massan väl likartad och det hade nog börjat synas när Tokugawa Ieyasu tillträdde som hegemon. Läs mer