歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


1 kommentar

Japans kvinnliga kejsare – en sammanfattning

Bloggen har nu i en serie under året presenterat de åtta kvinnor som varit Tenno, eller kejsare av kvinnligt kön. Således inte att förväxla med kejsarinnorna, Kogo, som är gemåler till kejsare. Jämfört med sina manliga kolleger var de unika genom att två kvinnliga kejsare regerade två gånger från det som hette Juvelsätet innan det blev Krysantemumtronen. Sex av kvinnorna och åtta av regentperioderna inföll under en 180 års period, från 592 till 770. Således koncentrerade till Asuka och Nara perioderna. Under Heian, Kamakura och Muromachi perioderna var det enbart manliga kejsare. Sedan återkom kvinnorna två gånger under Edo perioderna. Läs mer


Lämna en kommentar

Meisho den nionde kvinnliga kejsaren

Efter att kejsare Shotoku (称徳天皇) avled 859 år tidigare hade ingen kvinna intagit kejsartronen. 1629 blev det dags för den sjunde kvinnan, men den nionde regerande, att inta Krysantemumtronen. Hon har gått till historien som kejsare Meisho (明正天皇) ett tronnamn som förärades henne av fadern, kejsare Go-Mizuno (後水尾天皇), i regentlängden är hon den 109:e kejsaren. Det som gör henne helt unik är att hon också var barnbarn till Tokugawa Hidetada, den andra shogun i Tokugawa dynastin, och därmed barnbarnsbarn till Tokugawa Ieyasu, första och enda gången som en shogunklan placerat en av sina egna på kejsartronen. En dröm som tidigt framfördes av hennes morfars far. Läs mer


3 kommentarer

Koken och Shotoku var Japans sjunde och åttonde kvinnliga kejsare

Den sjunde kvinnliga kejsaren var också den åttonde, precis som Kogyoku/Saimei, den andre och tredje kvinnliga kejsaren som besatte tronen två gånger, skulle den kvinnliga kejsaren Koken (孝謙天皇) regera under två perioder och under två olika namn, under den senare perioden gick hon under namnet Shotoku (称徳天皇). Hon är unik i så motto att hon redan före sitt tillträde var den ende av de kvinnliga kejsarna som utnämndes till tronarvinge av sin far, och var således förutbestämd att tillträda ämbetet som kejsare innan det ens blev ledigt. I rollen som tronarvinge bistod hon sin far, kejsare Shomu, under tolv år med att styra riket. Hon var således den mest vältränade i statskonstens mysterier. Läs mer


4 kommentarer

Naruhito Japans nye kejsare

I Japan är han för ögonblicket känd som Hironomiya men vanligen används benämningen kronprinsen, kotaishi (皇太子) om honom. Den förste maj, om sex dagar, blir han den 126:e kejsaren enligt kejsarlängden där de första 15 kejsarna inte gått att belägga vetenskapligt. Oavsett blir han regent i världens längsta regerande dynasti. I Sverige kommer han att gå under benämningen kejsare Naruhito, (徳仁) på japanska kallas detta namn imina (諱) men i Japan kallas han enbart tenno eller kinjo tenno (今上天皇) om han skulle behöva specificeras gentemot någon av sina företrädare, eftersom fadern abdikerar och fortfarande är i livet är det inte omöjligt att beteckningen kommer att höras oftare än normalt. När han avlider kommer han av japanerna att benämnas Reiwa tenno (令和天皇) efter epokepitetet. Han blir den förste monarken som har fått en gedigen modern – och internationell – utbildning. Läs mer


Lämna en kommentar

Gensho den sjätte kvinnliga kejsaren

Gensho (元正天皇) var den femte kvinnan, men den sjätte regenten, att inta kejsartronen i Japan. Hon regerade mellan 715 och 724 och var 35 år när hon tillträdde och skulle vara emeritus i 24 år efter att hon lämnat tronen, och hon var den ende som efterträdde en annan kvinnlig kejsare. Tanken var att hennes yngre bror Monmu skulle efterträda modern, kejsare Genmei, men han avled hastigt och lustigt så 714 utsåg Genmei hans son Obito till kronprins, men redan året efter abdikerade hon till förmån för dottern då hon ansåg gossen för väl klen och med tanke på att fadern gick bort vid 24 års ålder ansåg hon det säkrast att han hade en habil förmyndare i en äldre kvinna. Att prinsessan Hidaka som var hennes givna namn före trontillträdet, var ogift spelade säkerligen till hennes fördel då det rimligen inte fanns anledning till några palatsintriger för en egen linje. Läs mer