歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


Lämna en kommentar

Den första restorationen

Kejsardömet Japan har haft två kejserliga restorationer, den mest berömda är Meiji restorationen 1868, mindre känd är Kenmu restorationen 1333. Dels för att den var kortlivad och misslyckad, dels för att den ligger nästan 700 år tillbaka i historien. På japanska har de också två olika benämningar, Meijis kallas ishin (維新) vars etymologiska ursprung återfinns i buddistiska sutror och syftar på andlig förändring. Kejsare Go-Daigos som var kejsaren under Kenmu perioden kallas däremot shinsei (新政) som kort och gott betyder ”ny politik” med en konnotation av förnyelse, inte nödvändigt till det bättre. Historiens dom är således kristallklar, men är den rättvisande? Meijis trontillträde fick stora konsekvenser, huvudstaden flyttades, Korea invaderades, Kina besegrades i krig, imperiet expanderade och i slutändan ledde det fram till katastrofen med släppta atombomber på två japanska städer. Det finns alltid två sidor av myntet, så också när det gäller kejsare Go-Daigo. Läs mer


6 kommentarer

Muromachi perioden

Epoken tar sitt namn från ett distrikt i Kyoto där Ashikaga shogunerna etablerade sitt Blomsterpalats, Hana no gosho (花の御所) 1378. Men epoken tar sin början redan 1336 då Ashikaga Takauji känner sig bedragen och besviken på kejsare Go-Daigo och tvingar honom att gå i inre exil till Yoshino. Takauji erhåller inte ämbetet som Seii-Taishogun (征夷大将軍) förrän 1338, så en del historiker insisterar på att perioden tar sin början i samband med detta, men Takauji var redan tidigare obestridd ledare. Punkt sätts antingen 1573 när den siste och 15:e Ashikaga shogunen, Yoshiaki, jagas ut ur Kyoto, alternativt 1597 när han avlider i exil. Det är mer än 200 år av kontraster. Politiskt är det en instabil period och den delas ofta in i två separata epoker, Nanbokucho (南北朝) som är de två kejsarhovens period, och Sengoku jidai (戦国時代) som är de Krigande Staternas period. Namnet är taget efter en motsvarande period i kinesisk historia. Men det är också en period av framstående kulturella framsteg. Några av Japans vackraste tempel byggs under denna epok. Muromachi är kontrasternas epok. Läs mer


5 kommentarer

Kamakura perioden

Periodindelningar är närmast basal näringsfysiologi för historiker. De är alltid ifrågasatta och det erbjuds ständigt alternativ. Japans Kamakura period (鎌倉時代) är inget undantag, några menar att det tar sin början 1183 med beslutet att östra Japan fick ett slags självständighet, andra att 1185 med utplaceringen av shugo (守護) och jito (地頭), och åter andra att 1192 med utnämningen av Minamoto no Yoritomo till Seii-Taishogun (征夷大将軍). Däremot anses slutet kunna fastställas mer tydligt, slutdatum sätts till 1333 då kejsaren för en kort tid återtog makten. Enklast är således att tänka på det som 1200-talet, eller inledningen på medeltiden i japansk historieskrivning. Oavsett var gränserna dras är alla överens om att det inte handlar om något slags omställning från en dag till nästa, historia fungerar ytterst sällan på det viset, även om undantag finns. Läs mer


1 kommentar

Japans kvinnliga kejsare – en sammanfattning

Bloggen har nu i en serie under året presenterat de åtta kvinnor som varit Tenno, eller kejsare av kvinnligt kön. Således inte att förväxla med kejsarinnorna, Kogo, som är gemåler till kejsare. Jämfört med sina manliga kolleger var de unika genom att två kvinnliga kejsare regerade två gånger från det som hette Juvelsätet innan det blev Krysantemumtronen. Sex av kvinnorna och åtta av regentperioderna inföll under en 180 års period, från 592 till 770. Således koncentrerade till Asuka och Nara perioderna. Under Heian, Kamakura och Muromachi perioderna var det enbart manliga kejsare. Sedan återkom kvinnorna två gånger under Edo perioderna. Läs mer


Lämna en kommentar

Meisho den nionde kvinnliga kejsaren

Efter att kejsare Shotoku (称徳天皇) avled 859 år tidigare hade ingen kvinna intagit kejsartronen. 1629 blev det dags för den sjunde kvinnan, men den nionde regerande, att inta Krysantemumtronen. Hon har gått till historien som kejsare Meisho (明正天皇) ett tronnamn som förärades henne av fadern, kejsare Go-Mizuno (後水尾天皇), i regentlängden är hon den 109:e kejsaren. Det som gör henne helt unik är att hon också var barnbarn till Tokugawa Hidetada, den andra shogun i Tokugawa dynastin, och därmed barnbarnsbarn till Tokugawa Ieyasu, första och enda gången som en shogunklan placerat en av sina egna på kejsartronen. En dröm som tidigt framfördes av hennes morfars far. Läs mer