Shogun tv-serien och bokens fakta och dess fiktion

Amerikanska tv-bolget FX, tidigare en del av Fox, numera ägt av Disney har producerat en nyutgåva av Shogun som baseras på en roman utgiven 1975, och som 20 år senare passerade 15 milj sålda exemplar, av australiensaren James Clavell som växte upp i England. Också anledningen till bloggens växande intresse för Japan. Romanen kretsar kring två protagonister, lotsen John Blackthorne spelad av Richard Chamberlain i tv-serien som gjordes 1980 och som nu spelas av Cosmo Jarvis, samt Toranaga Yoshi, som regel kallad Lord Torinaga, då spelad av Mifune Toshiro och denna gång av Sanada Hiroyuki. Blackthornes karaktär är helt baserad på lotsen Will Adams som räddade De Liefde från en tyfon in i Oita bukten år 1600. Toranaga däremot är något av en amalgamerad karaktär, delvis baserad på Oda Nobunaga, som redan var död när händelserna utspelar sig, och Tokugawa Ieyasu, som i högsta grad levde och försökte skapa en hegemoni baserad på den egna klanens styrka. I den här artikeln tänker bloggen visa på skillnaderna mellan verkligheten och romanen/tv-serien så att läsaren inför nyutgåvan själv kan jämföra hur den nya versionen tar sig.

Minamoto no Yoritomo 1147 – 1199

I sin ungdom beskrevs han som ”lillgammal”, otonabiru (大人びる) på japanska, det verkar ha fått till följd att författare inom historisk skönlitteratur framställer honom som bister och seriös, närmast humorbefriad. I vuxen ålder beskrevs han av Nakahara Hirosada (中原泰定)som att han hade ”ett stort ansikte, kort till växten, vacker framtoning och civiliserat tal”. Målningen här intill betraktas som den klassiska bilden av honom, även om den tillkom mer än 200 år efter hans död och flera konsthistoriker menar att den i själva verket föreställer Ashikaga Tadayoshi. När han kom till världen i Owari, inte långt från dagens Nagoya, den 16 maj 1147 eller den åttonde dagen den fjärde månaden i Kyuan (久安) år tre enligt den japanska tideräkningen fick han namnet Onitakemaru (鬼武丸) ungefär ”demonbetvingaren”. Fadern, Minamoto no Yoshitomo lade stora förhoppningar på de späda axlarna.

Edo perioden

Edo perioden är som namnet antyder uppkallad efter Edo, dagens Tokyo, där Tokugawa dynastins 15 shoguner huserade. En stor del av inläggen på bloggen tar upp olika aspekter och händelser under denna period, men det kan finnas skäl, att i likhet med tidigare inlägg om Nara, Heian, Kamakura, Muromachi och Azuchi-Momoyama perioderna kan det vara användbart med en övergripande sammanställning över de drygt 260 år som den utgör. Från tidigt 1600-tal, antingen 1600 jämt baserat på slaget vid Sekigahara eller 1603 då Tokugawa Ieyasu utnämns till shogun, fram till 1868 när kejsare Meiji flyttar från Kyoto och ändrar Edos namn till Tokyo. Samlingsnamnet för japaner om Edo perioden är att det var en ”fredsperiod”, inte minst i jämförelse med den föregående sengoku perioden. Men det förekom massor av mindre lokala bondeuppror kända som ikko-ikki (一向一揆), oftast betvingade av den lokala provinsfursten. Det var också den period då Japan slöt sig inom sig själv och avgränsade sina relationer till strikt kommersiella med Holland och Kina, men man tog emot ambassader från Korea, däremot skickade de inga.

Ashikaga Yoshimochi den stabilaste shogun

Den fjärde shogun i Ashikaga dynastin var den som styrde över den mest stabila perioden under den andra shogun dynastin. Han föddes 1386 och tillträdde som shogun redan 1394 endast åtta år gammal. Fadern Yoshimitsu var uppenbarligen mån om att stärka och fasthålla den primogenitur som företrädarna etablerat. Det innebar också att även om Yoshimitsu inte längre höll i titeln som Seii Taishogun (征夷大将軍) så behöll han makten, i det långa loppet skulle det straffa sig eftersom det urholkade dynastins anspråk på formell makt då den utövades av folk utan tillhörande titulatur. Men det innebar också att den lilla gossen fick en förstklassig mentor i statskonstens hemligheter och mysterier. Han tog lärdomen till hjärtat eftersom han själv överlämnade posten till sin son när denna fyllde 18.

Ashikaga Takauji – andra shogunatets grundare

Redan efter tre shoguner under det första Minamoto shogunatet hade makten förskjutits till dess regenter under Hojo klanen och efter drygt 120 år, andra decenniet under 1300-talet, var de korrumperade och missnöjet med deras styre spred sig bland klanerna ute i landet. Kejsare Go-Daigo i Kyoto såg sin chans att välta shogunatet i Kamakura och återföra den politiska makten till hovet. En av dem han lutade sig mot var Ashikaga Takauji (1305 – 1358) (足利尊氏) från Shimotsuke provins, ungefär dagens Tochigi, i sydvästra delen av prefekturen återfinns staden Ashikaga där klanen hade sina rötter. Här återfinns också Ashikaga gakko, eller Ashikaga Läroverk, som anlades redan i början av 800-talet, och det innebar att Ashikaga klanen hade förutsättningar för att rekrytera de bästa vasaller som östra Japan kunde erbjuda. Det gav honom en stark, men också självständigt tänkande armé, precis det kejsaren behövde för att slå sönder Minamoto klanen.