歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


Lämna en kommentar

Japan och Koreas komplicerade relation – del 1

Förhållandet mellan Japan och Korea är dåligt förstått i Sverige. När bloggen gick på gymnasiet dök Korea upp som gubben i lådan 1950, som om det aldrig riktigt existerat innan dess. Det mesta är oförändrat och skall man förstå dagens situation på den koreanska halvön räcker det inte att se dem som brickor i ett stormaktsspel. Nord och Sydkorea har en betydligt mer komplicerad situation än så, och Japan spelade en nyckelroll i att landet kom att delas som det gjordes. Men för att förstå allt detta måste vi först förstå Koreas historia bättre. Så med denna artikel inleder bloggen en serie som skall leda fram till dagens situation. Läs mer


Lämna en kommentar

Hogen upproret 1156 inledningen till Japans första inbördeskrig

När 1100-talet inleds har Japan utvecklat tre av varandra beroende maktcentrum, för den som kan sin historia vet att det fram tills den amerikanska konstitutionen, har varit en för mycket. Japan var på intet sätt något undantag. Makten låg hos kejsaren som både person och institution, hos Fujiwara klanen som agerade regent för honom, och hos en framväxande krigarklass som vi känner som samurajer, men som japanerna betecknade buke (武家) eller krigarhus. De senare representerades av klanerna Taira (平家) ofta kallade Heike, och Minamoto (源氏) ofta Genji, eller mera utförligt Kawachi Genji (河内源氏). År 1073 tillträder kejsare Shirakawa (白河天皇) och han var en av de mer skarpsinniga personer som innehaft Krysantemumtronen, eller Juvelsätet som det hette vid denna tid då det rörde sig om utsmyckade tatami mattor. Han abdikerade 1087 och införde i samband med detta Insei (院政) som ofta översätts till klosterstyre. När kejsaren abdikerade till förmån för sin son kejsare Horikawa (堀河天皇) tog han tonsuren och etablerade sig i ett buddisttempel. Hans titel blev då Dajo tenno (太上天皇) ofta nedkortat till Joko (上皇). Men klosterkejsaren blev även känd som Chiten no kimi (治天の君) som kan tolkas som den ”regerande statschefen”. Ett tydligt bevis på att han återtagit den politiska kontrollen ur Fujiwaras järngrepp. Läs mer


Lämna en kommentar

När Japan regerade Taiwan

På en molnfri dag, från höjderna på öarna Yaejima och Yonaguni är det möjligt att med blotta ögat skåda bergen på Taiwan vid horisonten. Längre är det inte mellan Japan och Taiwan. En gång i tiden var det i Japan känt som Takasagokoku (高砂国) och bebott av ursprungsbefolkningar som inte var kineser. Redan Toyotomi Hideyoshi hade i slutet av 1500-talet ambitionen att införliva ön med Japan, men hans invasionsförsök var halvhjärtat och slogs tillbaka av befolkningen. Även Tokugawa Ieyasu ville ockupera Takasago och skickade en expedition under ledning av Arima Harunobu, som även den slogs tillbaka. Särskilt Paiwanfolket satte sig i respekt hos japanerna. Den här artikeln skall ta upp perioden då Taiwan var japansk koloni och vad det innebar för dem. Läs mer


Lämna en kommentar

Ninja och ninjutsus historia

I Fråga Lund dök det upp en fråga om ninja (忍者) som besvarades av historikern Gunnar Wetterberg på ett underhållande, men föga faktarikt sätt. Bloggen tänkte därför att det kanske finns de som suktar efter mer konkreta data, och tänkte därför försöka tillgodose de behoven. Wetterberg nämnde att de var samurajer, det fanns några sådana som var herrelösa, men hela idén bakom ninja och deras verksamhet var just att de inte skulle vara lojala mot någon specifik feodalherre. I sin enklaste definition är ninja en utövare av ninjutsu (忍術), de ”smygande konsterna” som har sitt etymologiska ursprung i verbet shinobu (忍ぶ) som är gömma, hålla ut och i sin transitiva form, shinobaseru att dölja eller smussla undan. Detta var för att skaffa sig ett psykologiskt övertag, genom att inte veta var de kom ifrån, när de kunde tänkas dyka upp eller hur de skulle slå till skapade de om inte skräck kring sig så åtminstone en tydlig oro. Ett annat vanligt namn för dem, om än inte i Hollywood filmer är kanja (間者), ungefär ”de som smiter emellan” men i dagligt tal var det vanligare att de benämndes med sin japanska benämning shinobimono som är den japanska läsningen av tecknen för ninja. Läs mer


Lämna en kommentar

Nattliga slaget vid Kawagoe borg

Japans militära historia uppvisar ett antal slag som haft avgörande betydelse för inte bara utvecklingen men också historieskrivningen. Inget underligt i det, de flesta länder har likartade insatser, hade Karl X Gustav under vintern 1658 inte vågat sig på att tåga över de danska bälten hade skåningarna kanske fortfarande talat östdanska. Ett sådant slag tog plats 112 år före Kalle Tians iskapader. Det har gått till historien som Kawagoejo no tatakai (川越城の戦い) men för att göra benämningen rättvisa lägger vi i översättningen till ordet nattliga, för hade det inte varit mörkt hade utgången blivit en helt annan. En del japanska historiker benämner därför slaget Kawagoe yoikusa (川越夜戦) som betyder just nattligt slag. Utgången innebar att maktrelationerna i östra Japan bokstavligen ändrades över en natt.

Läs mer