歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


Lämna en kommentar

Japan och Kinas ensidiga relation del 5

Under Tokugawa dynastin mellan 1600 – 1868 var relationerna till Kina av indirekt karaktär. Ryukyu som var ett oberoende kungarike invaderades av Satsuma och blev i realiteten ett lydrike, även om ätten Sho kontinuerligt besatte tronen i Shuri palatset. Samtidigt var Nagasaki en öppen hamn för privata kinesiska handelsmän som i realiteten bröt mot Mings lagar gällande handel med Japan. När Qing dynastin tog vid 1636 var de initialt fokuserade på att bygga upp Peking som nygammal huvudstad och reparera Förbjudna Stadens palatskomplex. Konsekvensen blev att de kinesiska handelsmän som reste mellan Nagasaki och Kina fick relativt fria händer och blev i realiteten mer beroende av Tokugawas välvilja än Qing kejsarnas beslutsvilja. Tillsammans med det koreanska hovet skulle de bli den konkreta och praktiska länken mellan shogun och astraltronen. Läs mer


Lämna en kommentar

Japans väg till andra världskriget – del 1

På frågan när andra världskriget utbröt lär de flesta svara den 1 september 1939, när Hitlers Panzerkampfwagen II utan svårigheter besegrade Polens beridna kavalleri. Endast en vecka efter att Molotov-Ribbentrop avtalet undertecknats och dagen efter Högsta Sovjet godkänt det. Den 17 september inträdde Sovjetunionen på Hitlers sida och den 6 oktober kapitulerade Polen som delades upp mellan Hitler och Stalin. För de av oss som menar att även Asien är en del av världen, och således per definition ingår i begreppet världskrig, menar nog att man skall söka sig till den 18 september 1931 för att hitta startpunkten. Det är datum för Mukden incidenten, Mukden är det äldre namnet på Shenyang, en stad i södra Manchuriet, inte långt från gränsen till Nordkorea. Löjtnant Kawamoto Suemori adapterade en dynamitladdning på spåret till Södra Manhuriets järnväg, ägt av japanska intressen, i närheten av sjön Liutiao. Några egentliga skador skall inte ha uppstått, då ett tåg passerade på spåret endast några minuter efteråt. Läs mer


1 kommentar

De första japanska krigen

I den västerländska historieskrivningen över Japan dominerar sengoku och bakumatsu perioderna, den förra för dess krigiska omvälvningar och framväxten av samurajklassen som den politiskt dominerande sektorn av samhället, och den senare för att det var tiden när den kollapsade, samt att västerländska källor från bägge dessa perioder är rikliga. Men som vid alla samhällsbildningar har de skett med erövringar och försök till kupper, inrikes krig går således långt tillbaka i historien, även så i Japan. I den här artikeln blir det därför en liten genomgång av de tidigaste striderna som finns nedtecknade i förhoppningen att det leder till ökad förståelse för hur den japanska krigskonstens utvecklats och de värderingar som förknippas med den japanske krigaren. Läs mer


Lämna en kommentar

Samurajens första strid

Hur gammal var en samuraj första gången han gick ut i strid? De hade två uttryck för första striden, det ena var uijin (初陣) och det andra var musha-hajime (武者始め) och det var en händelse som skulle avgöra framtiden för en krigare. Genomgångar av dagböcker, krigsböcker, dödslistor och liknande visar att det var nära kopplat till den unge mannens genpuku (元服) eller vuxenceremoni, egentligen ”ursprungsutrustningen”. Det var då ynglingen fick skulten rakad, ofta av fadern, om han inte redan var gammal och skröplig, och håret uppsatt i den välkända toppknuten, chonmage (丁髷) på japanska. Av klanens vasaller erhöll han svärd, rustning, pilbåge, koger, sadel, häst och övrig utrustning så han skulle stå redo för sin första strid. Någon av husets tjänarinnor introducerade honom till det sexuella, men om modern ansåg dem olämpliga inträffade det att hon själv tog på sig uppgiften. Läs mer


1 kommentar

Miyamoto Musashis historia

Svärdsmästaren Miyamoto Musashi (宮本武蔵) är en av dessa karaktärer vars storlek växt med hans bortgång. Han är världskänd för sin nitoryu (二刀流) eller konsten att duellera med både det långa svärdet, katana, och det korta wakizashi (脇差) samtidigt, det långa i den dominerande handen och det korta i den andra. Han utvecklade stridskonsten själv, och den skall ha gett honom segern i minst 60 svärdsdueller. Ingen i Japans historia kommer i närheten, det närmsta är lite drygt 30 segrar. Därmed har också legenden kring honom växt, därmed blir det också svårare att skilja på fakta och skrönor. Vi kan inte ens med säkerhet säga när han föddes, det som normalt uppges är 1584, men faderns gravsten uppger att han avled 1580, skulle Musashi, som han oftast kallas, således vara den andra obefläckade födseln? Knappast troligt. Han må ha varit en gudabenådad svärdsmästare, men det är inte detsamma som att vara gudomlig. Så låt oss försöka reda ut vad vi verkligen känner till om honom. Som tur är efterlämnade han två skrifter som ger en del ledtrådar. Läs mer