歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


Lämna en kommentar

Ninja och ninjutsus historia

I Fråga Lund dök det upp en fråga om ninja (忍者) som besvarades av historikern Gunnar Wetterberg på ett underhållande, men föga faktarikt sätt. Bloggen tänkte därför att det kanske finns de som suktar efter mer konkreta data, och tänkte därför försöka tillgodose de behoven. Wetterberg nämnde att de var samurajer, det fanns några sådana som var herrelösa, men hela idén bakom ninja och deras verksamhet var just att de inte skulle vara lojala mot någon specifik feodalherre. I sin enklaste definition är ninja en utövare av ninjutsu (忍術), de ”smygande konsterna” som har sitt etymologiska ursprung i verbet shinobu (忍ぶ) som är gömma, hålla ut och i sin transitiva form, shinobaseru att dölja eller smussla undan. Detta var för att skaffa sig ett psykologiskt övertag, genom att inte veta var de kom ifrån, när de kunde tänkas dyka upp eller hur de skulle slå till skapade de om inte skräck kring sig så åtminstone en tydlig oro. Ett annat vanligt namn för dem, om än inte i Hollywood filmer är kanja (間者), ungefär ”de som smiter emellan” men i dagligt tal var det vanligare att de benämndes med sin japanska benämning shinobimono som är den japanska läsningen av tecknen för ninja. Läs mer


Lämna en kommentar

Nattliga slaget vid Kawagoe borg

Japans militära historia uppvisar ett antal slag som haft avgörande betydelse för inte bara utvecklingen men också historieskrivningen. Inget underligt i det, de flesta länder har likartade insatser, hade Karl X Gustav under vintern 1658 inte vågat sig på att tåga över de danska bälten hade skåningarna kanske fortfarande talat östdanska. Ett sådant slag tog plats 112 år före Kalle Tians iskapader. Det har gått till historien som Kawagoejo no tatakai (川越城の戦い) men för att göra benämningen rättvisa lägger vi i översättningen till ordet nattliga, för hade det inte varit mörkt hade utgången blivit en helt annan. En del japanska historiker benämner därför slaget Kawagoe yoikusa (川越夜戦) som betyder just nattligt slag. Utgången innebar att maktrelationerna i östra Japan bokstavligen ändrades över en natt.

Läs mer


Lämna en kommentar

Slaget vid Okehazama

Från 600-talets slut till 1500-talets höll sig japanerna till att kriga mot varandra. Och krigen på 600-talet påminde mer om vikingarnas härjningar eller dagens fotbollshuliganer, var man för sig efter bästa förmåga. Det var först under 1000-talet som stridigheterna organiserades och man kan börja tala om mer regelrätta krig. Såväl strategi och taktik utvecklades under perioden som går under benämningen sengoku (戦国時代), de ”stridande rikenas era”, mellan mitten av 1400-talet till 1600-talets inledning. Ett av de som skulle få stor betydelse och rent konkret förändra den historiska utvecklingen är slaget vid Okehazama, eller Okehazama no tatakai (桶狭間の戦い) på japanska, som gick av stapeln den 12 juni 1560. Mot varandra stod provinsfursten av Suruga (駿河国), Imagawa Yoshimoto (今川義元) och den nyligen tillträdde daimyo av Owari (尾張国), Oda Nobunaga (織田信長). Slaget är ett av Japans Nihon sandai kishu (日本三大奇襲), eller ett av de tre stora slag som definierar sengoku perioden enligt Rai Sanyo (頼山陽) en av Edo periodens framträdande historiker. Okehazama är en långsträckt dalgång som förbinder dagens Toyoakeshi med Midori-ku i Nagoya, då fanns det några mindre byar som bedrev jordbruk och några spridda tempel. Det är en naturlig genomfartsled för den som beger sig från Sunpu (駿府), residensstad i Suruga, till Kyoto. Däremot är den synnerligen olämplig som en plats att slå bivack. Något Yoshimoto skulle få lära sig natten till den 13 juni. Läs mer


Lämna en kommentar

Strid mellan viking och samuraj – vem vinner?

Det finns en grupp individer på nätet som gillar att spekulera i kamp mellan olika individer som aldrig mötts i kamp. Två kända krigare som aldrig stått öga mot öga är våra egna vikingar och japanska samurajer. Så om de möttes i tvekamp, vem skulle då gå segrande ur striden? Och om de möttes grupp mot grupp, de var sällan större än ett modernt infanterikompani, skulle resultatet då bli annorlunda? Det är dags för en kontrafaktisk spekulation på bloggen. Läs mer


Lämna en kommentar

Nankingmassakern är historierevisionisternas främsta projekt

Vid lunchtid idag för 80 år sedan steg en grupp soldater från Kenpeitai (憲兵隊), Författningsskyddet i översättning, i verkligheten den militära säkerhetstjänsten, in på Chuo Korons redaktion på Ginza där de arresterade Amemiya Yozo, chefredaktören och ansvarige utgivaren Makino Takeo för att de publicerat första delen av en roman skriven av Ishikawa Tatsuzo, den förste författaren att emotta Akutagawapriset. Japans finaste litteraturpris, att jämföra med Augustpriset i Sverige. Ishikawa befann sig i Kina som korrespondent för Chuo Koron, som är Japans främsta tidskrift för intellektuella. Ett slags blandning av Moderna Tider och BLM. Efter sin ankomst till Shanghai begav sig Ishikawa till Nanking för att få en lägesrapport av 16:e armédivisionen, 33:e brigaden. Då han anlände bara veckor efter Nankingmassakern fick han uppmålat ett scenario som var så hemskt att han genast begrep att det skulle vara omöjligt att rapportera om händelserna. Han valde istället att linda in det i romanens form och publicerade den första delen som Ikiteiru heitai (いきてゐる兵隊) i tidskriften. Läs mer