歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


Lämna en kommentar

Nikkei köper kunskap om elektronisk publicering

Häromdagen blev det klart att Nihon Keizai Shinbun köper Financial Times från Pearsongruppen. Det kan initialt verka lite märkligt, synergieffekterna mellan två finansblad på vitt skilda språk ter sig inte uppenbar. Det kan säkert finnas en del skalfördelar i hanteringen av ekonomisk information, men ingen förväntar sig att Nikkei, som den populärt kallas i Japan, skall utkomma på rosa tidningspapper inom den närmsta framtiden. Fortsätt läsa


18 kommentarer

Saigo Takamori – den siste samurajen

Saigo Takamori, 1828 – 1877

Två provinser var ledande i motståndet mot Tokugawa shogunatet, Choshu som i princip motsvaras av dagens Yamaguchi prefektur, och Satsuma som nu kallas Kagoshima efter den största staden. Skall man förstå hur två perifera provinser som dessa kunde störta en maktstruktur med 250 år på nacken behöver vi förstå några av de ledande personligheterna inom bägge lägren. En sådan var Saigo Takamori från Satsuma. Han var en lågt stående samuraj på endast 23 år när Shimazu Nariakira tog över Satsuma 1851. Nariakira förstod redan innan Perry anlände till Uraga att shogunatet inte längre skulle klara att stå emot trycket utifrån. Ryukyu, dagens Okinawa, ingick i Satsuma sedan 1609, och där gjorde europeiska fartyg allt som oftast hamn och hade även lämnat kristna missionärer på ön. Han var således väl informerad om de teknologiska framsteg som skett i väst jämfört med Japan. Det faktum att de inte klarat att förvägra missionärerna boplats på ön skvallrade om ett teknologiskt gap. Fortsätt läsa


1 kommentar

Om vi fick en politiskt tillsatt ambassadör i Tokyo

I ett tidigare inlägg beskrevs Sveriges relation till Japan som endimensionellt, det som åsyftades var de mellanstatliga relationerna. Det kan därför vara intressant att göra lite jämförelser med andra länder och deras relationer till Japan. Ungefär 100 meter från Sveriges ambassad ligger den amerikanska och det är en lika dålig anledning som andra att börja med dem. För Japan är relationen till USA den viktigaste bilaterala, detta återspeglas också i att USA sedan president John F. Kennedy konstant, alltså oberoende av vem som suttit i Vita Huset, alltid har utnämnt landets mest högprofilerade ambassadör till Tokyo.

För närvarande är det Kennedys dotter, Caroline Kennedy som innehar posten. Hennes far utsåg Edwin O. Reischauer, doyen bland japanologer och stakade därmed ut den inslagna vägen. Andra exempel är Mike Mansfield som var majoritetsledare i senaten innan han tillträdde i Tokyo. Fortsätt läsa


2 kommentarer

Något om okända japanska kejsare

Japanska kejsare är osedvanligt okända, även bland japanerna själva. Delvis hänger det samman med att få av dem någonsin utövade någon form av prosaisk makt och de rörde sig endast undantagsvis utanför de kejserliga murarna i Kyoto. Det var förenat med döden för vanligt folk att beskåda kejsarens person. Beviljade han audiens med olika krigsfurstar satt han bakom en bambugardin så att hans figur mer skymtade som en skuggvarelse. Känner man till några japanska kejsare så är det nuvarande Akihito och hans far Hirohito, för japanerna kända som Heisei respektive Showa, efter deras regentperioder. Den sittande kejsaren benämn även Kinjo tenno (今上天皇). Men det betyder inte att en del av deras företrädare skall glömmas bort, tvärtom finns det många intressanta personligheter i den dynasti som sträcker sig, enligt de ursprungliga myterna, tillbaka till 660 f.Kr. Fortsätt läsa


3 kommentarer

Liten språklektion i arkaiska uttryck 1

Dagens inlägg bjuder på en liten kompott av språkliga egenheter. Lite gammeldags japanska som är garanterad att imponera på dagens moderna japaner, och kanske därför i första hand intresserar den som förutom intresse för landets historia även studerar dess språk. Det känns som det är risk för att detta kan bli ett återkommande tema och därför har det numrerats.

Taiko (太鼓) är en japansk trumma, finns i olika storlekar och utföranden beroende på den musikaliska funktion den förväntas utföra. Taikomochi (太鼓持ち) är således en innehavare av en sådan trumma och vars huvudsakliga syfte var att underhålla vid större banketter. Fortsätt läsa