歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


9 kommentarer

När Korea gav Japan storsmisk

Den moderna flottans fana

Den moderna flottans fana

För ett örike har Japan historiskt haft en remarkabelt dålig flotta. Idag har de en mycket stark ”självförsvarsflotta” med bl.a. två hangarfartyg och närmare 400 flygplan. De byggde aldrig fartyg för att utforska världen och när de första gången verkligen kunde behövt en stark flotta skulle bristen på kapabla örlogsfartyg stå dem dyrt.

Normalt anser öriken havet vara en transportled till andra världar, men japanerna såg det traditionellt som ett skydd från omvärlden. Från Fukuoka på Kyushu över till Pusan i Korea var det med segelfartyg en två dagars resa och med Tsushima i blickfånget hade man land i sikte hela vägen över. Det var således en rimligt säker överfart. Det ansåg åtminstone Kublai Khan som nyttjade den rutten för ett försök att invadera Japan i mitten av 1200-talet. Tack vare gudarnas vindar ”kamikaze” misslyckades invasionsförsöket, tyfoner som normalt fruktades för skadegörelsen blev landets räddning. Fortsätt läsa


2 kommentarer

Samurajens riter

Regler för hur samurajen förväntades bete sig i olika situationer sammanfattas normalt i det som kallas bushido eller krigarens väg. Detta var i verkligheten en blandning av skrivna och oskrivna regler som även växlade över tid. Själva talade de aldrig om bushido, det är en term skapad av senare tids historiker i ett försök att förklara samurajens ideal. Ideal som hämtades hos Kinas Konfucius, eller snarare i den senare tolkningen av Chu Hsi. Fortsätt läsa


5 kommentarer

Världens äldsta grundlag?

Amerikaner stoltserar gärna med att deras konstitution från 1788 är världens äldsta grundlag, att det är den äldsta demokratiska grudlagen råder det nog inget tvivel om. Men är det så säkert att det verkligen är den äldsta av alla? Skall det fastställas måste alla inblandade vara överens om vad det är som utgör en grundlag, och då börjar sprickorna synas. Några kännetecken för en grundlag bör då vara att den fastställer ramverket för vad statsöverhuvudet får företa sig, det innebär också att den inte kan införas eller promulgeras av statsöverhuvudet, dokument som säger att någon har himmelskt mandat eller är tillsatt av Gud är med andra ord ogiltiga. Vidare sätter det upp ramverket för hur en stat styrs, vilka rättigheter, befogenheter och skyldigheter som staten har gentemot medborgarna, men också medborgarna gentemot staten. Dessutom bör den inte innehålla för många paragrafer så att den blir svåråtkomlig. Fortsätt läsa


1 kommentar

När juli blev september

Fram till en bit in på Meiji perioden använde Japan sig av det som kallas ”stam och grenkalendern”. Den gregorianska kalendern har således inte varit i bruk ens 150 år ännu. Även med den gregorianska kalenderns införande har man hållit fast vid sina Nengo, d.v.s. att en viss era ges ett namn tills det byts ut. Sedan Meiji följer de principen att en kejsares regeringsperiod skall ha sitt eget Nengo, således har vi haft Meiji, Taisho, Showa och det nuvarande Heisei som är inne på sitt 27 år. Fortsätt läsa