歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


3 kommentarer

Bloggens 750:e inlägg

Detta är bloggens 90:e inlägg för året och 750:e inlägg totalt, det har tagit fem år att komma hit. I snitt 150 inlägg per år. Nästan, men inte riktigt, ett inlägg varannan dag. Bloggen är nog mer konfunderad än läsaren. De allra flesta av alstren tillkommer hos Mister Donuts, en kedja av japanska fik som erbjuder påtår. Som regel går det åt fem, sex koppar för ett kortare inlägg, de längre tar som regel mer än ett besök. För det mesta består bränslet av en Old Fashion som sköljs ned med svart kaffe. Det är två olika butiker som besöks, mest för att få lite variation, men lika ofta för att det skall kombineras med något inköp. Dessutom kommer personalen inte bara med ett leende och fyller på kaffekoppen, de är också ytterst behjälpliga när det gäller att tolka namn. På japanska kan 英子 läsas antingen Eiko eller Hideko, det är ungefär fifty-fifty. För den som skall använda alfabete är det en förbannelse. Lösningen blir ofta att fråga någon som sitter i närheten, eller om det är tomt i lokalen, någon ur personalen. I sanningens namn är de oftast lika konfunderade som bloggen, tänker man på kanji behöver man ju inte direkt dechiffrera läsningen. Som regel försvinner de ut i köksregionen mumlandes ursäkter, men efter tio minuter återvänder de triumferande. Diskaren var säker på att hon kallades Eiko. Glädjen över att ha hjälpt en gaijin i förskingringen smittar av. Skrivarglädjen förstärks, manuskriptet växer till sig. Läs mer

Annonser


Lämna en kommentar

Den geografiska betydelsen för Japans historiska utveckling

Ett lands historiska utveckling är kopplat till dess specifika geografi. Schweiz hade exempelvis inte kunnat bevara sitt oberoende om det inte var för bergskedjorna som omgav det. Storbritannien blev en marin stormakt tack vare att det var ett örike, medan ingen någonsin intresserade sig för Island eftersom det låg så isolerat. Det tog lång tid att kolonialisera Australien och Nya Zeeland eftersom de låg så avlägset. Sverige är relativt ointressant för vår stora granne i öster eftersom vi inte har hamnar med direkt tillgång till Nordatlanten och därför har vi kunnat leva i fred i 200 år. För att bättre förstå Japans historiska utveckling behövs det därför också någorlunda basala kunskaper om landets geografi. Det första och kanske viktigaste att känna till då är Eldringen, det är den ring som snarare påminner om en hästsko, även om vi inte riktigt vet hur set ser ut på havsbotten, av vulkanisk aktivitet som omsluter kustområdena kring Stilla Havet. Från Chile i öster till Nya Zeeland i väster. Här återfinns 75 % av världens vulkaner, 90 % av jordskalven och 80 % av planetens större jordbävningar. Japan befinner sig på flera olika tektoniska plattor. Det stora antalet jordbävningar och tyfoner förklarar exempelvis att japanerna föredrog att bygga trähus eftersom man kunde ta sig ur den ifall byggnaden kollapsade. Läs mer


Lämna en kommentar

Nagai Kafu – ludrens bäste vän

Hans namn var Nagai Sokichi men skrev under namnet Nagai Kafu och i Sverige är han tyvärr inte särskild känd. En sökning på Kungliga Biblioteket visar att två tredjedelar av materialet är på japanska, sedan finns det lite på engelska och någon enstaka på franska. Han blev känd utanför Japan under 50-talet, dåtidens moraliska värderingar bidrog säkert till att svenska bokförlag valde bort honom och inom den svenska kulturradikalismen har det aldrig funnits någon som haft den intellektuella kraften att lära sig språk bortom engelska och franska. Dåtidens, fåtaliga, borgerliga kulturskribenter hukade sig i ständigt defensiva positioner. Men det är mycket tack vare Kafu vi har en utomordentligt gedigen inblick i Tokyos demi-monde under första halvan av 1900-talet. Läs mer


Lämna en kommentar

Fujiwara Mototsune – politiskt inflytande i tusen år

Fujiwara no Mototsune (藤原基経) var Japans första kanpaku (関白), som sådan kom han att påverka Japans inrikespolitik i närmare 1 000 år. Kanpaku översätts gärna till riksföreståndare, ungefär i Axel Oxenstiernas ande, men han kan sägas vara lika mycket regent i så motto att samtliga politiska beslut som formellt fattades av kejsaren skedde i samråd, för att inte säga initiativ, med och av kanpaku. Han föddes som tredje son till Fujiwara Nagara 836, osäkert när under året, således nästan 400 år före Birger Jarl som han annars uppvisar vissa likheter med. Han fick namnet Teko (möjligen Tefuru) och adopterades bort tidigt till sin sonlöse farbror Yoshifusa som hade stark ställning i hovet och som inskolade honom i alla dess säregenheter och hemligheter. Läs mer


Lämna en kommentar

Meisho den nionde kvinnliga kejsaren

Efter att kejsare Shotoku (称徳天皇) avled 859 år tidigare hade ingen kvinna intagit kejsartronen. 1629 blev det dags för den sjunde kvinnan, men den nionde regerande, att inta Krysantemumtronen. Hon har gått till historien som kejsare Meisho (明正天皇) ett tronnamn som förärades henne av fadern, kejsare Go-Mizuno (後水尾天皇), i regentlängden är hon den 109:e kejsaren. Det som gör henne helt unik är att hon också var barnbarn till Tokugawa Hidetada, den andra shogun i Tokugawa dynastin, och därmed barnbarnsbarn till Tokugawa Ieyasu, första och enda gången som en shogunklan placerat en av sina egna på kejsartronen. En dröm som tidigt framfördes av hennes morfars far. Läs mer