歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


1 kommentar

Japanska städers namnhistoria

Japan har tolv städer med mer än en miljon invånare, Stockholm stad skulle inte ens platsa på denna lista. Flera städer har växt ihop, utan en karta är det omöjligt att säga var den ene börjar och den andra slutar. Det är bara att flukta lite på Google Earth så förstår man. Det vimlar således av storstäder. Göteborg hade exempelvis hamnat på 29:e och Malmö på 80:e plats. Den som älskar storstadsbrus behöver således aldrig åka långt bort. Till skillnad från svensken har japanen fått lära sig att städerna emellanåt byter namn. Få städer i Japan heter detsamma som de gjorde för 200 eller 700 år sedan. En orsak är de gamla inbördeskrigen, en ny erövrare ville sätta sin egen stämpel på erövringen, en annan är modernisering och på senare år sammanslagningar av administrativa skäl. Det senare resulterar ofta i lite fadda och fantasilösa namn. De historiska är betydligt mer fascinerande och de säger en del om Japans utveckling som nation. Därför går den här artikeln igenom några historiska namn på Japans städer i ett försök att förstå varför vi hamnat där vi är. Läs mer


1 kommentar

Sendais historia

Tanden gick av andra dagen, skulle vi behöva vända om redan? Jag vill minnas att det var sommaren 1988, på våren hade jag köpt cykel till mig och sambon. Vi brukade cykla in till Kasukabe, en mindre håla i norra Saitama, handla, fika och upptäcka. På sommaren föreslog jag min ungerske polare från Trelleborg, som bodde inne i Tokyo, att vi borde ge oss ut på en cykelsemester. Du kan låna hennes cykel sade jag. Det inhandlades cykelväskor och annan utrustning så vi kunde ta oss fram bortom allfarvägarna. Vi trampade upp för bergen, genom dalarna, stannade på minshuku och någonstans längs vägarna knäckte jag en tand. Allt som återstod var en liten nålvass spets som torterade tungan, vänliga japaner fick en lokal tandläkare att ställa upp på sin lediga dag och dra ut tungtorteraren. Det var som att i ett andetag blåsa ut alla smärta ur munnen. Varje tramptag blev lättare och efter drygt tre dagar anlände vi. ”Cykla till Sendai, hårt men sant”, var ungrarens lakoniska kommentar vid ankomsten. Läs mer


1 kommentar

Hiroshimas historia

Den 6 augusti 1945, klockan 08.15 lokal tid (00.15 svensk normaltid) är för all framtid en vattendelare i mänsklig historia. Då släppte överste Paul Tibbets, befälhavare ombord på Enola Gay, Little Boy över Hiroshima, västra Honshus centralort. Då en stad något mindre än dagens Malmö, med strax över 255 000 invånare. Det uppskattas att 60 000 av dem dog 45 sekunder efter att atombomben släppts och öppnat upp porten till ett helt nytt tidevarv; atomåldern. Ungefär 64 kg uranium-235, i en pjäs på tre meter och drygt fyra ton, plockade bort en hel stad från kartan och världen skulle aldrig bli sig lik igen. De 64 kilona uranium motsvarade en sprängkraft på 15 000 ton TNT, idag är det en musfjärt i motvind jämfört med en standard ICBM. Få hade hört talas om staden före nyheten om atomsprängningen, nu är det förmodligen det första som namnet Hiroshima associeras till. Något som upplevs som lätt irriterande av lokalbefolkningen som anser att staden har så mycket mer att erbjuda besökaren än en tur på Atombombsmuséet.

Hiroshima (広島) betyder ”den vida ön” men historiskt är det känt som Aki (安芸) och har varit bebyggd sedan åtminstone tidigt 700-tal. Den förste dokumenterade härskaren över området som idag utgör en stad på över 1,2 milj invånare var Sakanoue no Karitamaro, far till den andre japanen som höll titeln som Seii-Taishogun. Den framväxande staden fick med tiden en viktig strategisk betydelse som infartsport till Kyushu, det var sista större stoppet innan överfarten till den västligaste av huvudöarna. Såväl kejsare som shoguner ville undvika risken för att ståthållarna skulle frestas att alliera sig med furstar längre västerut så de byttes ut med större regelbundenhet i Hiroshima än på de flesta andra orterna. Utanför stadens hamninlopp ligger ett stort antal mindre öar, det medförde att Hiroshima lockade till sig allsköns slödder. Det blev ett populärt tillhåll för de som befann sig på flykt undan rättvisan. Det gick lätt att ta en liten båt och gömma sig på någon av småöarna tills faran för ett ingripande var överstökat.

Hiroshima ligger i ett floddelta, sex floder, den dominerande är Odagawa, delar upp sig när den flyter ner från de intilliggande bergen. Det gör att staden består av ett antal öar, inte helt olikt Stockholm. Det var Mori Motonari som i mitten på 1500-talet insåg potentialen för området och började utveckla det. Han son, Mori Terumoto, insåg att den vidaste av öarna – åtminstone såg det ut så från höjderna, egentligen var den näst vidast – låg högre än de andra och omgiven av floder på alla sidor som ett slags naturliga vallgravar. Där påbörjade han bygget av en borg 1589 genom att först dränera floderna så de helt omslöt området. Placeringen gjorde att han döpte sin borg till Hiroshima. Trots att den ännu inte var färdigställd flyttade han in i den provisoriska borgen 1591 och det skulle dröja, det var ju en krigisk period, ända till 1599 innan borgen stod helt färdig. Han skulle dock få begränsad behållning av den. Västra armén i slaget vid Sekigahara stod formellt under Moris befäl, när de förlorade tvingades han därför bort från sin borg och fick flytta sig och sin klan ner till Yamaguchi prefektur. Istället överlämnades Hiroshima med varm hand till Fukushima Masanori, som stod lojal med den segrande östarmén.

Han lade ner all sin kraft på att utveckla ”staden under borgen”, eller jokamachi (城下町) som japanerna kallar stadsbebyggelsen i skuggan av borgen. Han flyttade dragningen av Sanyodo (山陽道), vägen som knöt samman Kyoto med Kyushu, så att den skulle passera i anslutning till den framväxande staden. Detta arbete ansåg shogunatet för överdrivet ambitiöst, sannolikt misstänkte de att han funderade på att kunna nå Kyoto snabbare än shoguns styrkor från Edo. Under alla omständigheter anklagades han för att ha utfört dräneringar utan tillstånd från shogunatet och flyttades från borgen redan 1619. Borgen, med tillhörande domän, överläts istället på Asano Nagaakira, vars klan skulle behålla den ända fram tills shogunatet föll. Staden växte till sig under hela perioden och vid ingången till Meiji perioden uppskattades invånarantalet till 70 000. De enda städer som var större än Hiroshima vid denna tid var Edo, Kyoto, Osaka, Nagoya och Kanazawa.

Under Edo perioden lyckades Asano klanen således bygga upp staden till en av Japans främsta, en bidragande orsak var det allt intensivare handelsutbytet mellan västra och östra Japan. Hiroshima låg ganska exakt en dagseglats från Hakata och Osaka, det var således den perfekta platsen att angöra hamn mellan de två stora städerna och utan att själva behöva lägga resurser på att bygga fartyg kunde de enkelt delta i den handel som pågick. Rikliga vårregn gav området stora risskördar, och alla småöar utanför hamninloppet innebar stor variation i antalet skaldjur, Hiroshima blev en framstående leverantör av hummer och krabba innan Hokkaido inkorporerades i riket. I samband med övergången till Meiji perioden upplöstes de gamla provinserna och Aki blev istället Hiroshima prefektur med Hiroshima som residensstad.

FukuokaKyushu var fortsatt Japans viktigaste försvarsmur mot invasionsförsök från fastlandet, samtidigt hade Japan fått utrikespolitiska ambitioner och för det behövdes en upprustning som kunde ske i lönndom bortom kinesers och koreaners blickar. Hiroshima ansågs vara den perfekta platsen och mot slutet av 1800-talet växte den sig allt större som garnisonsstad. Varv som byggde jagare och slagskepp anlades, regementen etablerades. När så det första Sino-japanska kriget utbröt 1894 flyttade kejsaren sina bopålar, fram tills segern var färdig till Hiroshima. Under åtta månader var staden således, utifrån definitionen att landets huvudstad är platsen där statschefen fast uppehåller sig, Japans huvudstad. Även om regeringen inte följde med var det en stor ära för staden att ha kejsaren på plats dagligen, men rent protokollärt även aningen omständligt. Efter krigets slut återvände förvisso kejsaren till Tokyo, men Hiroshima behöll sin position som garnisonsstad och högsäte för varvsindustri. Den senare skulle efter andra världskriget ersättas av bilindustri, Mazda har här sitt huvudkontor och en stor del av tillverkning och utveckling.

Konsekvensen av atombomben var att Hiroshima blev Japans första stad som anlades utifrån ett stadsplaneringsperspektiv. Ingenting stod i vägen för planering och anläggning. Jämfört med andra japanska städer har Hiroshima därför breda och någorlunda raka gator och staden har flera broar än någon annan i Japan, hela 2 600 stycken. Hiroshimaborna själva pratar om staden som de tre b:na, bus, branch och bridge. Förutom alla broar har Hiroshima flest huvudkontor i Japan efter Tokyo och Osaka, de har dessutom ett av Japans mest välutbyggda bussnät. Idag har de också tre tunnelbanelinjer och inte mindre än nio tåglinjer inom staden. Som besökare är det således smidigt och snabbt att ta sig runt staden som också erbjuder kanalbåtar för den som vill bedriva sin sightseeing i lite mera solenn takt.

Den som besöker staden bör inte missa tillfället att äta äkta okonomiyaki från Hiroshima, enklast kan det väl beskrivas som ett slags utveckling av begreppet raggmunk, med betoning på utveckling. Rätten som tillverkas på ett stekbord, eller teppanyaki som japanerna kallar det, lämnar stort utrymme för säsongernas delikatesser som blandas in i det som i grunden är en pannkaka med extremt tunt skurna grönsaker, i takt med att Japans ekonomi växte och blev starkare har många ställen övergett potatis för andra former av stärkelse, men i de mindre prången runt om i staden försöker de hålla fast vid den äldre tillagningsmetoden. Vid sidan om tillagas nudlar som är det sista som blandas in i skapelsen. Var beredd på att det mättar.


4 kommentarer

Fukuokas historia

Fukuoka (福岡市) är Kyushus största stad och, med undantag för Tsushima öarna, närmsta granne till Korea. Den 1 maj 2020 hade staden 1 601 755 invånare, ungefär att jämställa med Stockholm. Det gör Fukuoka till Japans femte största stad. Närliggande Kita-Kyushu har knappt miljonen invånare så norra Kyushu utgör ett megapolis. Det är en av ytterst få hamnar med färjeförbindelser till utlandet. Det har alltid funnits ett starkt koreanskt inflytande i staden, därmed har den också en historia som skiljer sig från de flesta andra städerna i Japan. Läs mer


6 kommentarer

Honshus historia

Går det att separera Honshus historia från Japans? Lätt är det naturligtvis inte då Honshu (本州) ordagrant Huvudprovinserna, sedan historien nedtecknats likställts med Japan. Men det finns element i den historiska utvecklingen som inte spillt över till de andra öarna och utifrån principen att eliminera sådant som inte varit landstäckande går det att få fram något slags berättelse som är specifik för ön. Av Japans totala yta utgör Honshu med sina 227 960 km² marginellt mer än 60 % av Japans totala yta, och historiskt utgjorde det 80 % av all mark (före integrationen av Hokkaido och det geografiskt tämligen obetydliga Okinawa) och med sina mer än 104 000 000 invånare är 82 % av japanerna bosatta där. Det är således aningen mindre än Norrland, men det bor 102 gånger fler människor där. Att det mesta av det vi betraktar som Japans historia har utspelat sig på Honshu är således inget att förvånas över. Läs mer