歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


1 kommentar

Japans första huvudstad

År 708 beslöt den kvinnliga kejsaren Genmei att Japan behövde en permanent huvudstad, hennes astrologer och spåmän pekade ut en sänka omgiven av berg på tre sidor. Det tog två år att bygga den och den kallades Heijokyo (平城京), ordagrant Fredens Palatshuvudstad, dåtidens japaner uttalade det Heizeikyo men det var inte heller ovanligt att det benämndes Nara no miyako och stadens moderna namn är Nara (奈良) som har fått ge namn åt 700-talet i Japans kronologiska indelning. De kom närmast från Fujiwarakyo (藤原京) men utgrävningar visar att det svårligen kan benämnas stad. Det var ett mindre palats omgivet av en del byggnader för administratörer och några mindre tempel i grannskapet. När en kejsare dog ansågs boningen besudlad och brändes, en ny byggdes, ibland mindre än någon kilometer bort, ibland flera mil. Spåmännens horoskop avgjorde placeringen. De vars utkomst var kopplad till kejsarens närhet hade inget val, de fick plocka ned sina hus och bygga upp dem igen på ny plats. En kostsam och krånglig omställning. Under 600-talet hade kejsarna skickat ambassader till T’ang dynastin i Kina, där upptäckte de det storslagna Chang’an (Långa Fridens Palats) den kinesiska huvudstaden som dessutom var permanent. Behövde boningarna inte brännas kunde man också kosta på sig mer storslagen arkitektur. Genmei lät sig inspireras. Läs mer


Lämna en kommentar

Japanska skattesystemets historia

I moderna samhällen är skattesystemet en komplex skapelse, ofta med motsägelsefulla inslag. Stat, kommun och prefekturer tar en stor andel av folkets blod, svett och tårar i anspråk för sina egna ändamål, allt för stor andel tycker många, Mona Sahlin är förmodligen i minoritet som tycker ”det är häftigt att betala skatt”. Politiker försöker därför dölja skatteuttaget genom indirekt uttag, det kan kallas trängselskatt, bilaccis, moms, arbetsgivaravgift, värnskatt, lyxskatt eller något annat, men i slutändan kommer alltihopa ur medborgarens fickor, ingen annan är beredd att överta ditt skatteansvar, de har nog med sitt eget. Japan är naturligtvis inget undantag så bloggen tänkte det kunde vara på tiden att beskriva det japanska skattesystemet och dess historia. Läs mer


1 kommentar

Genmei – den femte kvinnliga kejsaren

Genmei (元明天皇) var den femte kvinnliga kejsaren och den fjärde kvinnan, med hennes styre inträder vi i det som historikerna definierar som Nara perioden efter huvudstadens flytt från Asuka, i själva verket befann sig huvudstaden på ett flertal platser under de 84 år (710 – 794) som utgör perioden, men det finns ändå bra skäl att avdela dessa år som en egen period utifrån hovets aktiva åtgärder att försöka omforma buddismen till en statsreligion. Perioden skulle lika väl kunna beskrivas som Nara buddismens era, och i slutet av 700-talet hade utvecklingen gått så långt att kejsaren ansåg sig tvingad att fly Nara för att undkomma det buddistiska prästerskapets inflytande. Men när prinsessan Ahe, halvsyster till kejsare Jito, tillträdde tronen år 707 låg detta fortfarande flera generationer bort i framtiden. Läs mer


1 kommentar

Japans historiska relationer med Korea

För närvarande är Japans relationer till Korea bättre än någonsin enligt diplomater på både sidor om Tsushimasundet. Mordet på Kim Jong-Nam har fört nationerna närmare varandra då de bägge ser incidenten som ett bevis på instabila relationer mellan den nordkoreanska militärledningen och Kim dynastin. Risken att någon sida kastar ut Nordkorea i ett utrikespolitiskt äventyr för att etablera ordning i leden anser de vara fullt rimliga. Bloggen tar med det här inlägget en närmare titt på relationerna mellan Solens och Eremiternas riken. Läs mer


1 kommentar

Ny karta kastar ljus över Edo borg

Den senaste veckan har varit intressant för den som händelsevis intresserar sig för den japanska historien. Matsue stad har i sin Rekishikan hittat den hitintills äldsta kartan och konstruktionsbeskrivningen av Edo borg. Kartan går numera under namnet Edo Hajimezu, ungefär första Edokartan och tros ha tillkommit runt 1606 eller 07. Den tidigare äldsta kartan Keicho Edo Ezu dateras till 1614. I den Stora Meirekibranden 1657 brann Edo borgens kastelltorn ned till grunden och det återuppfördes, trots flera löften om motsatsen, aldrig igen. Under Meiji restaurationen förlorades många dokument däribland ritningarna för kastelltornet. Eftervärlden har därför fått gissa sig till hur det såg ut. Den nya kartan ger oss svar som hitintills legat fördolda. Exempelvis finns det underlag för att beräkna kastelltornets storlek till 42 meter i öst-västlig riktning och 43 meter i nord-sydlig och att takpannorna skall ha varit vitmålade blypannor. Läs mer