歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


Lämna en kommentar

Nara perioden

De olika perioderna i Japans historiska periodindelning dyker upp med jämna mellanrum i artiklarna. Många läsare är säkert bekanta med dem, möjligen i olika grad. Tanken är att i en serie artiklar presentera de olika perioderna politiskt, socialt, ekonomiskt och kulturellt. Nämna något om de olika personer som påverkade utvecklingen, och därmed historieskrivningen. Den vägen även länka till andra artiklar som mer i detalj förklarar händelser och personligheter. De historiska perioderna i Japan är geografiska. Den första är Yayoi, men den är förhistorisk, så tills vidare hoppar vi över den. Den första med skriven historia är istället Nara perioden. Läs mer


1 kommentar

Det japanska årets traditioner – andra halvåret

I ett tidigare inlägg presenterade bloggen första halvårets japanska traditioner; sociala och religiösa. För att beskrivningen skall bli komplett behöver vi även gå igenom det andra halvårets traditioner, ceremonier och ritualer. Som nämndes i det inlägget är den japanska sommaren het och fuktig, av den anledningen undviker de gärna evenemang under dagtid. Således är det inte underligt att julis första evenemang är en hoshimatsuri (星祭り) eller stjärnfestival den 7 juli. Tanabata (七夕) betyder ordagrant ”sjunde aftonen” och noggranna läsare har säkert märkt ett mönster. Nyårsdagen (1/1), flickornas dag den tredje mars (3/3), barnens dag den 5 maj (5/5) och nu sjunde juli (7/7). Dessa benämns gosekku (五節句), de fem ”årstidsfraserna” och härstammar från fem separata ceremonier vid hovet i Nara under 600-talet. De framförde poetiska hälsningsfraser – som delvis fortfarande används idag i formella brev – som representerade årstiden. Profetior baserade på astrologi var en viktig faktor i kejsarens beslutsfattande, den sjunde juli möts stjärnorna Vega, från stjärnbilden lyran, och Altair, från stjärnbilden örnen. Bägge är de starkast lysande stjärnorna i respektive stjärnbild och de representerar Ame no wakahiko (天若日子) och Ajisukitakahikone (阿遅鉏高日子根), två mytiska gudar som älskade varandra men endast kunde träffas en gång om året. Precis som Vega och Altair när de den 7 juli möts på himlavalvet, men resten av året hålls åtskilda av Vintergatan. Det är därför ett tillfälle att få romantiska önskningar förverkligade. Japanerna, särskilt unga kvinnor, skriver ner sina önskningar, gärna i formen av ett poem, på en tanzaku (短冊), de hängs upp på en bambupåle som sedan får flyta iväg på närmsta flod. Läs mer


7 kommentarer

Japans första huvudstad

År 708 beslöt den kvinnliga kejsaren Genmei att Japan behövde en permanent huvudstad, hennes astrologer och spåmän pekade ut en sänka omgiven av berg på tre sidor. Det tog två år att bygga den och den kallades Heijokyo (平城京), ordagrant Fredens Palatshuvudstad, dåtidens japaner uttalade det Heizeikyo men det var inte heller ovanligt att det benämndes Nara no miyako och stadens moderna namn är Nara (奈良) som har fått ge namn åt 700-talet i Japans kronologiska indelning. De kom närmast från Fujiwarakyo (藤原京) men utgrävningar visar att det svårligen kan benämnas stad. Det var ett mindre palats omgivet av en del byggnader för administratörer och några mindre tempel i grannskapet. När en kejsare dog ansågs boningen besudlad och brändes, en ny byggdes, ibland mindre än någon kilometer bort, ibland flera mil. Spåmännens horoskop avgjorde placeringen. De vars utkomst var kopplad till kejsarens närhet hade inget val, de fick plocka ned sina hus och bygga upp dem igen på ny plats. En kostsam och krånglig omställning. Under 600-talet hade kejsarna skickat ambassader till T’ang dynastin i Kina, där upptäckte de det storslagna Chang’an (Långa Fridens Palats) den kinesiska huvudstaden som dessutom var permanent. Behövde boningarna inte brännas kunde man också kosta på sig mer storslagen arkitektur. Genmei lät sig inspireras. Läs mer


Lämna en kommentar

Japanska skattesystemets historia

I moderna samhällen är skattesystemet en komplex skapelse, ofta med motsägelsefulla inslag. Stat, kommun och prefekturer tar en stor andel av folkets blod, svett och tårar i anspråk för sina egna ändamål, allt för stor andel tycker många, Mona Sahlin är förmodligen i minoritet som tycker ”det är häftigt att betala skatt”. Politiker försöker därför dölja skatteuttaget genom indirekt uttag, det kan kallas trängselskatt, bilaccis, moms, arbetsgivaravgift, värnskatt, lyxskatt eller något annat, men i slutändan kommer alltihopa ur medborgarens fickor, ingen annan är beredd att överta ditt skatteansvar, de har nog med sitt eget. Japan är naturligtvis inget undantag så bloggen tänkte det kunde vara på tiden att beskriva det japanska skattesystemet och dess historia. Läs mer


1 kommentar

Genmei – den femte kvinnliga kejsaren

Genmei (元明天皇) var den femte kvinnliga kejsaren och den fjärde kvinnan, med hennes styre inträder vi i det som historikerna definierar som Nara perioden efter huvudstadens flytt från Asuka, i själva verket befann sig huvudstaden på ett flertal platser under de 84 år (710 – 794) som utgör perioden, men det finns ändå bra skäl att avdela dessa år som en egen period utifrån hovets aktiva åtgärder att försöka omforma buddismen till en statsreligion. Perioden skulle lika väl kunna beskrivas som Nara buddismens era, och i slutet av 700-talet hade utvecklingen gått så långt att kejsaren ansåg sig tvingad att fly Nara för att undkomma det buddistiska prästerskapets inflytande. Men när prinsessan Ahe, halvsyster till kejsare Jito, tillträdde tronen år 707 låg detta fortfarande flera generationer bort i framtiden. Läs mer