Vart är världen på väg? – del 4

I första artikeln betraktades den politiska utvecklingen i östra Asien, i den andra hur Kina kan tänkas genomföra en invasion av Taiwan och i den tredje vad Taiwan kan göra för att försvara sig mot en jätte som Kina. I den här artikeln tar vi istället upp frågan om Kina har några alternativ till att inkorporera Taiwan med våld. Finns det lösningar som kan tillfredsställa båda parter i en återförening? Kina har hela tiden talat om en fredlig återförening, men samtidigt vägrat utesluta att det kan ske med hjälp av vapenmakt. Under senaste åren har man tvärtemot visat med tydlighet att Beijing inte värjer sig mot våldsanvändning i såväl Xinjiang provinsen gentemot uigurerna, men också i Hong Kong gentemot demokratiförespråkare. Häri ligger också ett dolt budskap till Taiwan; ”se vad ni kan råka ut för ifall ni trilskas”. För taiwaneser som en gång styrdes lika hårt under Kuomintang som fastlandskineserna under kommunisterna är budskapet glasklart. Sedan några årtionden har de emellertid njutit demokratins fri- och rättigheter. Slagsmål i parlamentet anses numera vara en historisk kuriositet. Hos den generationen får budskapet därför den motsatta effekten. Konfucianska samhällen uppfattar gärna demokrati som rörigt och stökigt, oklart i konturen, vägen framåt ligger i dimma. Äldre taiwaneser kan därför – åtminstone mellan skål och vägg – ge uttryck för att Beijing erbjuder mer ordning och reda än vad Taipei gör. Yngre däremot trivs med den osäkerhet som följer i frihetens kölvatten.

Vart är världen på väg? – del 3

I den första artikeln granskades den politiska utvecklingen i östra Asien och hur den kan leda till en kinesisk invasion av Taiwan, i den andra försökte vi reda ut hur den skulle gå till. Självfallet avser Taiwan inte förhålla sig passiva i en allt mer prekär situation. Därför skall den här artikeln försöka bena ut vilka möjligheter Taiwan har att försvara sin ö. Rent militärstrategiskt är öar tacksamma som försvarsobjekt, men mindre lockande för offensiva manövrar. Anledningen är enkel, stora truppförflyttningar kräver fartyg som är relativt långsamma och precisa mål. Ett antal brigader med stridsvagnar kan spridas ut över stora ytor och blir då betydligt besvärligare att bekämpa. Slå ut ett par större trupptransportfartyg och du kan halvera invasionsstyrkan innan den ens nått land. En operation Overlord som den genomfördes den 6 juni 1944 är i dagens värld, åtminstone mellan någorlunda likartat utrustade kombattanter närmast en omöjlighet. Skall Kina lyckas med en invasion behöver de först neutralisera Taiwans flotta och kustförsvar. Taiwan är en bergig ö så det finns gott om bergrum och dolda försvarsanläggningar, uppgiften är således inte helt enkel. För att lyckas bör den dessutom genomföras så snabbt att omvärlden inte hinner reagera innan det är för sent. Vad kan då Taiwan göra?

Vart är världen på väg? – del 2

I det förra inlägget gavs en skiss av den diplomatiskhistoriska bakgrunden till världens framväxt under 1900-talet. Slutsatsen var att sannolikheten för att ett nytt krig skall bryta ut på europeisk mark är osannolik, även om det inte är omöjligt. Mellan Östern är ständig skådeplats för oroligheter, men de avgränsas till regionen, när stormakter dras in i konflikterna, Sovjetunionen i Afghanistan, USA dito och i Irak, eller en gång i tiden Storbritannien i Iran och Saudi-Arabien, så är de fortfarande avgränsade. Stormakterna går inte all-in och framförallt använder de inte kärnvapen, istället föredrar de att strida via ombud om möjligt som med Mujahedingerillan mot Sovjetunionen, eller Kuba i Centralamerika. Istället gjorde artikeln gällande att det som kan orsaka ett nytt storskaligt krig är en kinesisk invasion av Taiwan. Så låt oss närmare studera den hypotesen och ett tänkbart scenario.

Wako – de japanska piraterna

I ett flertal artiklar dyker begreppet wako (倭寇) upp och det förklaras kortfattat som japanska pirater och att de utgjorde ett problem i handelsrelationerna mellan Japan och speciellt Korea, men även Kina. Därefter lämnas de åt sitt öde eftersom artiklarna, du finner några av dem här, här, här, här och exempelvis här, är fokuserade på annat innehåll. Gemensamt för dem är att de utgjorde ett utrikespolitiskt problem för Japan. Det är dags att förse läsarna med lite mer kött på benen och förklara vad och vilka de var, hur de uppstod och hur de till slut besegrades. Innan vi går in på allt detta är dock viktigt att du som läsare omedelbart kastar överbord alla dina förutfattade meningar, skapade av romaner och filmer som Kapten Blod och Pirates of the Caribbean. Wako har egentligen bara det gemensamt att de härjade, stal och plågade alla som satte sig upp emot dem. Moral, värdighet, etik och även lojalitet var något som mesar fick ägna sig åt, dessutom var de ofta i lika stor utsträckning handelsmän men även emellanåt smugglare. De två tecknen är 倭 som är den nedlåtande termen ”dvärg” för japaner som var comme il faut bruk i Kina och Korea, det andra 寇 betyder ”attack, invasion” så dess ordagranna betydelse är således ”dvärginvaderare”. I Japan benämndes de ofta Korai nusutto (高麗盗人) som i den teckentrogna tolkningen betyder ”koreansk tjuv” men där nusutto eller tjuvdelen har konnotationer av skamlös hedersbefriad lögnare. Det är tydligt att Japan önskade undandra sig ansvar för deras handlingar. Följden har också blivit att de i stort utelämnas i de japanska annalerna och den som intresserar sig för dem blir därför beroende av koreansk historieskrivning, särskilt Sejong sillog (世宗実録) och kinesisk dito, då Mingshi (明史). De officiella historieskrivningarna från de regenter som dominerade epoken.

Japans utrikesrelationer under medeltiden del 2

I del 1 betraktades Japans relationer till omvärlden under Kamakura perioden, del 2 skall därför behandla den andra halvan, eller Muromachi perioden. Efter mongolernas härjningar på kontinenten hade situationen blivit stabilare. Korea övergav exempelvis den kinesiska skriften – nåja, stegvis åtminstone – till fördel för den inhemska hangul. Sökandet efter en mer uttalad koreansk identitet intensifierades. I Kina hade Ming dynastin tillträtt kort tid efter Ashikaga övertog shogunatet. Det fanns en naturlig samhörighetskänsla kring den historiska utvecklingen och ett ömsesidigt intresse av att återuppta handeln mellan länderna. Deras grandiosa ambitioner manifesterades i förstärkningen av kinesiska muren till dess nuvarande moderna form och byggandet av Förbjudna staden mitt inne i Beijing. I Japan tog man notis.