Sveriges äldsta Japankrog – Seikoen eller Samuraj?

Av en internetbekant, eller kanske virtuell vän, fick bloggen frågan om vilken som var Sveriges första japanska restaurang, Seikoen eller Samuraj? Förvisso anser jag mig kunna en del om Japan, dess kultur och historia och även en del om köket, men just den frågan är mer specifikt Stockholmshistorisk och därmed inte helt lätt att besvara för en skåning i förskingringen. Bloggen har besökt bägge varsin en gång. Samma år, 1984 eller 85. Två helt olika erfarenheter som det kunde vara intressant att delge en större publik.

När låg kullkastade hög

Sengoku perioden som i princip var ett 150 år långt inbördeskrig som fördes mellan olika daimyo, eller provinsfurstar runt om i Japan, var också den period i Japans historia som såg de mest omvälvande sociala förändringarna. Landet beskrivs gärna som konservativt och trögrörligt, en skildring som har mycket fog för sig. Detta inlägg författas på en japansk Starbucks med ungefär 20 kunder, endast fyra av dem är män, två som sover middag, några kvinnor har med sig småbarn, inte ett år fyllda, och de flesta andra sitter och studerar eller arbetar med sina datorer, endast två verkar ha kommit för att ta igen sig, njuta någon kaffevariant och bläddra förstrött i sin telefon. Med andra ord lever de verkligen upp till stereotypen om ambitiösa kvinnor i ett samhällssystem som motarbetar dem och män som primärt njuter livets otium. För 500 år sedan var det dock mycket mycket annorlunda.

Samuraj och adel samma andas barn

Var samurjerna en motsvarighet till den europeiska adeln? Den frågan är inte helt enkel att besvara, samurajen tillhörde klaner, medan adel var begränsad till familjen. Men samtidigt var en daimyo, eller en klanledare, en position som gick i arv, precis som en greve eller baron. Under 1500–talet adlades folk för de insatser de bistod konungen med under krig, en skicklig härförare utnämndes till hertig av något landområde och kunde därifrån gå vidare upp i hierarkin. En daimyo däremot tog titeln själv genom att med militär makt behärska ett specifikt landområde, mer av en meritokrati jämfört med Europa.

Mannen som byggde anti-shogun alliansen

Utan Sakamoto Ryoma är det inte osannolikt att Japan fortfarande styrts av en shogun. Det kan tyckas ett drastiskt påstående, men han var absolut instrumental när det gällde att bilda den anti-shogun allians som blev dödsstöten för mer än 260 års styre under Tokugawa klanen. En av de största förlorarna i slaget vid Sekigahara var Mori klanen, deras domäner skars ned med tre fjärdedelar.

Tre dynastier shogun – skillnader och likheter

I tre blogginlägg har de tre olika, Minamoto, Ashikaga, och Tokugawa shogundynastierna introducerats. De två sista varade i ca 250 år, medan den första var 100 år kortare, alltså 150 år. Minamoto dynastin levererade 11 shogun från 1192 till 1338. Men egentligen var det endast de tre första som var av Minamoto släkt, de övriga åtta delade blodsbandet men var mer kopplade till Hojo klanen som den första shogunens hustru tillhörde. De inrättade ett regentämbete kallat shikken som i realiteten fattade besluten. I realiteten fungerade de som ett slags ”militär kejsare” dvs de var en symbol för en enad militär. Shogunatet som benämns Kamakura efter platsen de etablerade sitt säte i, såg sig närmast som en garant för kejsarens fortsatta existens, och strävade efter att expandera sin kontroll av riket väster- och österut.