Sexfingrad kanpaku

Från 1590 var Toyotomi Hideyoshi Japans envåldshärskare. Det var en kortlivad session, endast åtta år. Historien om Hideyoshi är den om den fattige bondesonen som klättrar upp till högsta toppen på samhällets stege. Det är en berättelse som får Askungens levnadssaga att framstå som lika upplyftande som en avslagen lättöl.

Age of Samurai; Netflix försöker sig på japansk historia

Netflix har precis släppt en serie på sex avsnitt om Sengoku periodens slut, även känt som Azuchi-Momoyama perioden. En dramatiserad dokumentär på närmare totalt fem timmar, med en eklektisk rad av historiker som konsulter, några med lätt dubiöst renommé inom akademin, de flesta med stabil status. Jag har räknat till åtminstone tjugo personer, och då har jag säkert i hastigheten missat någon, jämför det mot normala tre till fem i historiska dokumentärer. Serien heter Age of Samurai: Battle for Japan, och alla som är intresserade av denna epok i Japans historia bör se den, men först skulle jag nog rekommendera att läsa igenom Vägen till Shogun, för trots konsulterna förekommer det en hel del egenheter som är svårförklarliga. Innan den kritiken vidtar bör det klargöras att initiativet bör applåderas, ambitionsnivån är av bästa BBC klass och budgeten verkar ha varit väl tilltagen. Sedan är det olyckligtvis så att när man behärskar ett ämne så blir felen iögonfallande, så fort de dyker upp studsar man till och undrar: ”Vad tusan hände här”? Understundom känns det som om de som ansvarat för dramatiseringen sneglat lite väl mycket på Game of Thrones i något slags önskan att upprepa den succén. Så låt oss därför gå igenom de olika avsnitten i ett försök att belysa felen, men även framhäva det genuint skickliga och genomarbetade så att vi kanske kan försöka förstå hur de uppstått.

Sengoku perioden

Sengoku perioden, eller sengoku jidai (戦国時代) på japanska är en flitigt återkommande term på bloggen, trots det har den ännu inte presenterats fullödigt. Det är avsiktligt. Den tillhör nämligen inte de periodiseringar som indelar den japanska historien i olika epoker, den är gemensam med andra hälften av Muromachi perioden och hela Azuchi-Momoyama perioden, och lite på hur man väljer att definiera det hela, kanske även de första 15 åren av Edo perioden. I diskursen om japansk historia är den dock helt omistlig. Den definierar framväxten av det tidigt moderna och därmed fallet av det medeltida. För att förstå varför den förekommer flitigt är det således först nödvändigt att förstå de epokindelningar som normalt används för att indela Japans historia. Termen betyder ”Stridande staters epok” eller därmed jämställda derivat och kommer ursprungligen från en kinesisk benämning Zhànguó Shídài som betyder exakt samma sak. Den följer på Höst- och vårperioden i den kinesiska historieskrivningen och som brukligt är historikerna inte överens om vilka årtal som skall användas, men använder man 475 f.Kr — 220 f.Kr så hamnar man åtminstone i rätt härad. Således 100 år längre än den japanska, men i övrigt är likheterna påtagliga.

Date Masamunes oro kommer i dager

En blogg som behandlar japansk historia ägnar sig definitionsmässigt åt det förgångna, dessutom åt något från den svenska verkligheten avlägset beläget. Således är det naturligt att innehållet ur ren nyhetsaspekt kanske inte är direkt upphetsande. Idag tänkte dock bloggen göra ett litet avsteg och presentera en smärre sensation, inte så att den skulle platsa på Expressens löpsedel, men för den som fascineras av Japans historia är det icke desto mindre anmärkningsvärt. Ett brev från Date Masamune till Toyotomi Hideyoshi från 1590 har kommit i dagern. Det händer ibland att någon brudkista eller liknande som gått i arv flera generationer och kvarstått oöppnad i flera hundra år hamnar i nya händer som nyfiket tar del av innehållet.

Vem var Kuroda Nagamasa?

I ett tidigare inlägg tog bloggen upp Kuroda Nagamasa som ett exempel på en härförare som tjänstgjorde under de tre stora portalfigurerna under sengoku perioden. Vem var han och hur kom det sig att han blev vasall hos samtliga tre? Han föddes 1568 som äldste son till Kuroda Yoshitaka mer känd som Gunshi Kanbei som blev chefsstrateg hos Toyotomi Hideyoshi, med ett modernt språkbruk skulle han kallats operativ stabschef. NHK, Japans motsvarighet till Sveriges Television, avslutade nyligen en ett år lång dramaserie om honom.