Slaveriets historia i Japan

På modern japanska heter slav dorei och slaveri blir doreisei, en sexslav av det frivilliga slaget däremot kallas toriko som är krigsfånge, inget att säga till om och göra det man blir tillsagd, som från en skicklig dominatris. Det ofrivilliga slaget benämns ianfu och är en eufemism eftersom det ordagrant betyder ”trygghetsfru”. De senare utgör ett diplomatiskt problem mellan Japan och Sydkorea sedan slutet av andra världskriget. Idag tar bloggen en närmare titt på slaveriets historia i Japan.

När det abstrakta är frånvarande

Svensk skoldebatt framstår som PISA fixerad, åtminstone med ett perspektiv utifrån. Med den utgångspunkten kommer svensk skolutbildning att alltid framstå som underlägsen de konfucianska samhällena. Auktoritetstro, råpluggande och faktainsamling är de dominerande inslagen som utbildningssystemen roterar runt. Ett synsätt optimerat för de prov PISA undersökningarna genomför. Källkritik, genusperspektiv, sokratisk metod och kritiskt tänkande blinkar frånvarande. I Japan är det lätt att se konsekvenserna av deras skolkande.

Mer mångfald kräver fler humanister

Den svenska regeringen lade i höstas fram ett förslag om kvotering av kvinnor till bolagsstyrelserna, fyra månader senare drog de tillbaka det. Utmärkt. Inte för att bloggen har något emot kvinnor i styrelserna eller kvotering för att få fram förändringen. Tvärtom. Men kvinnobristen i företagens översta lager är inte problemet, bristen på mångfald är. Skulle förslaget drivits igenom så visst hade vi fått in kvinnor i bolagsstyrelserna, men de hade inte fått mera mångfald. Svenska företag, med ett iögonfallande undantag, består av ekonomer och ingenjörer i toppskicket. Om dessa är män eller kvinnor spelar ingen större roll, för de ser omvärlden och sitt företag med samma identiska ögon. I en allt mer accelererande värld är det ett undergångsrecept.

Tidsanda eller individer? Historisk jämförelse.

En av de stora filosofiska frågorna bland historiker är i vilken grad individer påverkar historien och i hur grad tidsandan är ansvarig för utvecklingen. När det gäller Europas historia ligger nationerna tätt och samröret mellan såväl folk som ledare är intensivt så idéer sprids snabbt, något som försvårar gränsdragningen mellan individ och tidsanda. Av den anledningen är Japan ett intressant jämförelseobjekt eftersom samröre var obefintligt och landet var geografiskt isolerat. Dagens inlägg är en jämförelse mellan utvecklingstrenderna i Europa och Japan.

Enklare att slå en sjua (och nia) i Japan

Att gå på toaletten i Japan kan lätt utvecklas till ett litet äventyr för den ovane. Helt i enlighet med den servicementalitet som genomströmmar det japanska samhället anser japanen att bostadens högsäte bör vara mer än en passiv mottagare av mänskligt avfall. Deras tanke är att det vore väl trevligt ifall tronen kan bidra till en högtidsstund av stussrengöring istället för att bli en påminnelse om Montezumas hämndbegär. Det innebär också att toaletterna är utrustade med funktioner vi inte är vana att hantera och för att förvilla oss har tillverkarna helt olika symboler för de olika funktioner och knappar som skall tryckas. Nu skall det bli ordning i källaren. Toalettillverkarna har nämligen kommit överens om att standardisera symbolerna. Spara den här sidan i telefonen ifall du tänker åka till Japan, så slipper du ringa hotellets reception och förklara att toaletten, med ditt personliga innehåll, svämmar över.