歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


Lämna en kommentar

Japans kvinnliga kejsare – en sammanfattning

Bloggen har nu i en serie under året presenterat de åtta kvinnor som varit Tenno, eller kejsare av kvinnligt kön. Således inte att förväxla med kejsarinnorna, Kogo, som är gemåler till kejsare. Jämfört med sina manliga kolleger var de unika genom att två kvinnliga kejsare regerade två gånger från det som hette Juvelsätet innan det blev Krysantemumtronen. Sex av kvinnorna och åtta av regentperioderna inföll under en 180 års period, från 592 till 770. Således koncentrerade till Asuka och Nara perioderna. Under Heian, Kamakura och Muromachi perioderna var det enbart manliga kejsare. Sedan återkom kvinnorna två gånger under Edo perioderna. Läs mer


Lämna en kommentar

Go-Sakuramachi Japans tionde kvinnliga kejsare

Som liten kallades hon Toshiko och hennes formella namn var Isa no Miya, då hon var barnlös var det på vippen att kejsarklanen dött ut med henne, men som änkekejsare hade hon makten att adoptera en närstående (kusin i hennes fall) som kunde fortsätta upprätthålla tronen. Hon blev Japans 117:e kejsare under namnet Go-Sakuramachi eller Sakuramachi den yngre och besläktad med kejsare Reiwa, eller Naruhito som han kallas i väst som farfars farfars farfars fars faster och hon regerade som kejsare mellan 1762 – 1771. Hon var också den åttonde kvinnan, och därmed tionde regerande kejsaren. Den sista såvida inte lagen ändras. Läs mer


Lämna en kommentar

Japans inhemska ianpu problematik

Den som intresserar sig för utvecklingen i östra Asien är sannolikt bekant med uttrycket ianpu (慰安婦) eller ianfu som det oftare uttalas på japanska. Det associeras i första hand med koreanskor som beordrades ut i fält för att tillfredsställa japanska soldaters sexuella behov. Än idag väcker deras historia upprörda känslor hos koreanerna och sordin på relationerna mellan Japan och Sydkorea. Men det finns en annan, och betydligt mer okänd, historia som gäller ianfu och då specifikt japanska ”ockupationsluder”. Den har legat dold eftersom den införlivar segermakterna. Läs mer


Lämna en kommentar

Kvinnliga litteraturpristagare för både Akutagawa och Naoki priserna

Två gånger om året delar Samfundet för Främjande av Japansk Litteratur, ett slags motsvarighet till Svenska Akademien, ut Japans två största litteraturpris, Akutagawapriset och Naokipriset. Uppkallade efter Akutagawa Ryunosuke och Naoki Sanjugo går de till nykomlingar inom belles-lettres eller renodlad skönlitteratur, och underhållningslitteratur undantagen är deckare och thrillers. Det var redaktören för Bungei Shunju (文芸春秋) som är Japans främsta litterära magasin, en slags motsvarighet till Bonniers Litterära Magasin, Kikuchi Kan som 1935 etablerade priserna. Idag erhåller pristagarna en miljon yen (ca. 88 000 kronor) samt ett fickur i guld. Sommarens priser tillkännagavs häromdagen och för första gången gick båda priserna samtidigt till kvinnor. Läs mer


2 kommentarer

Gift dig inte med en japanska – del II

På de fem år bloggen har varit uppe har det kanske inkommit tre mejl, ett av dem var häromdagen. Det var från en far som förtvivlat ville hjälpa sin son som hamnat i äktenskapsproblem med en japanska. Att han trodde bloggen besatt insikter berodde förmodligen på att han läst inlägget med rubriken ”Gift dig inte med en japanska” som direkt vänder sig till millenniegenerationen. Sonen hade i princip råkat ut för allt det som inlägget vill varna om. Bloggen bär härvidlag ett stort ansvar, inlägget publicerades nämligen först året efter grabben gifte sig. Så är det ibland med tajmingen. Att det blev så beror helt enkelt på att bloggen levde i villfarelsen att japanska kvinnor inte hade ändrats lika mycket som de facto skett. Därför tar bloggen med det här inlägget upp frågan ur ett litet annat perspektiv. Läs mer