歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


Lämna en kommentar

Prominenta kvinnor i medeltidens Japan

I en tidigare serie har bloggen tagit upp de kvinnor som varit regerande kejsare i Japans historia. Det har aldrig funnits någon kvinnlig shogun, men tre kvinnor har erhållit det som kallas andra hovrankens nedre status, och ett antal kvinnor har varit klanöverhuvuden och borgfurstar. De har med andra ord haft en utomordentligt hög status i det hierarkiska japanska samhället och deras åsikter och tankar togs på största allvar, även i de rådande patriarkala strukturerna. Den förste att klättra så högt på stegen var Taira no Tokiko (1126 – 1185) som var hustru till den dominerade Taira klanens överhuvud Taira no Kiyomori. För många japaner är hon mer känd som Nii no ama (二位尼) eller ”andra rankens nunna” eftersom hon på ålderns höst tog tonsuren och blev buddistnunna. Läs mer


1 kommentar

Japans kvinnliga kejsare – en sammanfattning

Bloggen har nu i en serie under året presenterat de åtta kvinnor som varit Tenno, eller kejsare av kvinnligt kön. Således inte att förväxla med kejsarinnorna, Kogo, som är gemåler till kejsare. Jämfört med sina manliga kolleger var de unika genom att två kvinnliga kejsare regerade två gånger från det som hette Juvelsätet innan det blev Krysantemumtronen. Sex av kvinnorna och åtta av regentperioderna inföll under en 180 års period, från 592 till 770. Således koncentrerade till Asuka och Nara perioderna. Under Heian, Kamakura och Muromachi perioderna var det enbart manliga kejsare. Sedan återkom kvinnorna två gånger under Edo perioderna. Läs mer


Lämna en kommentar

Go-Sakuramachi Japans tionde kvinnliga kejsare

Som liten kallades hon Toshiko och hennes formella namn var Isa no Miya, då hon var barnlös var det på vippen att kejsarklanen dött ut med henne, men som änkekejsare hade hon makten att adoptera en närstående (kusin i hennes fall) som kunde fortsätta upprätthålla tronen. Hon blev Japans 117:e kejsare under namnet Go-Sakuramachi eller Sakuramachi den yngre och besläktad med kejsare Reiwa, eller Naruhito som han kallas i väst som farfars farfars farfars fars faster och hon regerade som kejsare mellan 1762 – 1771. Hon var också den åttonde kvinnan, och därmed tionde regerande kejsaren. Den sista såvida inte lagen ändras. Läs mer


Lämna en kommentar

Japans inhemska ianpu problematik

Den som intresserar sig för utvecklingen i östra Asien är sannolikt bekant med uttrycket ianpu (慰安婦) eller ianfu som det oftare uttalas på japanska. Det associeras i första hand med koreanskor som beordrades ut i fält för att tillfredsställa japanska soldaters sexuella behov. Än idag väcker deras historia upprörda känslor hos koreanerna och sordin på relationerna mellan Japan och Sydkorea. Men det finns en annan, och betydligt mer okänd, historia som gäller ianfu och då specifikt japanska ”ockupationsluder”. Den har legat dold eftersom den införlivar segermakterna. Läs mer


Lämna en kommentar

Kvinnliga litteraturpristagare för både Akutagawa och Naoki priserna

Två gånger om året delar Samfundet för Främjande av Japansk Litteratur, ett slags motsvarighet till Svenska Akademien, ut Japans två största litteraturpris, Akutagawapriset och Naokipriset. Uppkallade efter Akutagawa Ryunosuke och Naoki Sanjugo går de till nykomlingar inom belles-lettres eller renodlad skönlitteratur, och underhållningslitteratur undantagen är deckare och thrillers. Det var redaktören för Bungei Shunju (文芸春秋) som är Japans främsta litterära magasin, en slags motsvarighet till Bonniers Litterära Magasin, Kikuchi Kan som 1935 etablerade priserna. Idag erhåller pristagarna en miljon yen (ca. 88 000 kronor) samt ett fickur i guld. Sommarens priser tillkännagavs häromdagen och för första gången gick båda priserna samtidigt till kvinnor. Läs mer