歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


3 kommentarer

Meiji perioden

Meiji perioden innebär inträdet i den moderna eran. Den är lite unik i så bemärkelse att den har en tydlig början och ett tydligt slut. Den inleds den 23 oktober 1868 och avslutas den 30 juli 1912, en exakthet som lätt är förrädisk då den framstår som övertygande signifikant. Det är den naturligtvis inte, den råkar endast sammanfalla med den 122:e kejsarens regentperiod. Ändå förekommer det såväl politiska – inrikes som utrikes – sociala, ekonomiska, kulturella och samhälleliga förändringar som kan motivera en historisk särbehandling. Dessutom är det så japanerna själva ser på sin historiska utveckling, så för att kunna ha en givande dialog med en japansk interlokutör är det inte oväsentligt att besitta kunskaper om perioden. Ungefär som när svenskar diskuterar den oskarianska eran. En omedelbar association till cylinderhattar, trästick, landåer, stärkkragar, monokel och damasker. För japanen är det perioden när landet plötsligt och oförberett översvämmades av västerlandets välvilja och maktfullkomlighet. En omtumlande tid kantad av krigarbaronernas fall och folkets möjligheter; som inleds med ungdomlig entusiasm och slutar med ålderdomens cynism. Läs mer


Lämna en kommentar

Återinförandet av arrangerade äktenskap

Är arrangerade äktenskap på väg tillbaka? Står vi på tröskeln till att sluta cirkeln? Frågan kanske ter sig märklig, men Tinderkulturen får effekter och vi ser inte riktigt slutet på den. Hur mycket vi än vill framhålla jämställdhet mellan könen handlar det nämligen om en grundläggande skillnad i synen på umgänget dem emellan som allt mer börjar framstå i en glasklar tydlighet. Tendensen att ingå äktenskap allt högre upp i åldern har pågått några decennier, förr eller senare slår man i ett tak när det inte längre känns meningsfullt att beställa ringar. Äktenskapets ingående med en självvald partner har en relativt kort historia och i många kulturer, särskilt bland våra invandrare, är normen att äktenskap arrangeras av familjen, möjligen med släkten inblandad. Så var det även hos oss en gång i tiden. Äktenskap med likställda partner har mindre än 100 år på nacken. Läs mer


Lämna en kommentar

Tsunenos historia

Man behöver inte nödväntigtvis vara feminist för att anse att japanska kvinnors historia har ett tunt narrativ. Japanska historiker är till överväldigande del gråhåriga äldre män som är inställda på att gräva i klaners genealogier snarare än att försöka berätta en sammanhängande historia. De få som existerar har tagits fram av japanska kvinnliga forskare och koncentreras till det fåtal som i någon form levde extraordinära liv. Som kvinnliga krigare; onna bugeisha (女武芸者), författare, eller hovintrigörer. Nu finns det ett spännande undantag framarbetat av Amy Stanley, professor vid Northwestern University, strax norr om Chicago. Förmodligen mest känt för sin Kellogg School of Management. Hennes senaste bok heter ”Stranger in the Shogun´s City” och handlar om Tsuneno från Echigo som är en viljestark ung kvinna och som genomgår fyra äktenskap, det första när hon endast är 13 år gammal, lite tidigt även vid den här tiden. Vi har därför erbjudits en inblick i en kvinnas omtumlande liv under 1800-talets första hälft som vi inte gärna kan låta gå obemärkt förbi. Läs mer


Lämna en kommentar

Kvinnorna under Edo perioden

Historien är överklassens historia, påstås det. Och aldrig, frestas man tillägga, är det mera sant än när vi studerar kvinnornas historia. Det var daimyo och hans klan som höll sig med krönikörer, en del kuge (公家), hovaristokratin, skrev ingående dagböcker precis som hatamoto (旗本) och vissa gokenin (御家人). Alla högt uppsatta i Tokugawas Japan. Inom denna snäva krets förekom det också ett antal kvinnor som var läs och skrivkunniga, en del av dem bemödade sig om att sätta sina tankar på pränt. Mycket av detta har gått förlorat, men en del har bestått. Tillräckligt mycket för att vi åtminstone kan få en inblick i hur livet fortskred för kvinnorna i de övre skikten. Ett smakprov på hur de kände och tänkte och ibland en kort kritisk viskning. Läs mer


2 kommentarer

Japans prostitutionshistoria

Det kallas ofta ”världens äldsta yrke”. Tanken är att någon grottkvinna bytt till sig ett mammutlår för sig och sina barn när hon förstod att mäns åtrå gick att monetarisera som det kallas med ett uttryck som är modernare än stenåldern. Bloggen har i tidigare inlägg, som här, här eller här, tagit upp Japans prostitution i olika former. Men en ordentlig historisk genomgång saknas, en bidragande orsak till det är att ämnesområdet inte direkt prioriteras av historiker måna om en akademisk karriär, så källmaterial är svårt att hitta. En annan är att det har en tendens att omnämnas perifert och eufemistiskt i de skriftliga källorna. När det gäller förhistorian kan arkeologiska utgrävningar inte säga oss något specifikt. Kvinnoskelett omgivna av smycken och andra kostsamma artefakter tolkas intuitivt som en drottning, möjligen shaman, men det finns egentligen inget som skulle motsäga att hon varit byluder som uppskattats av sina klienter och som därför fått med sig en massa gåvor i graven. Det är emellertid inte denna artikels syfte att ifrågasätta arkeologiskråets slutledningar. Läs mer