歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


1 kommentar

Japans första huvudstad

År 708 beslöt den kvinnliga kejsaren Genmei att Japan behövde en permanent huvudstad, hennes astrologer och spåmän pekade ut en sänka omgiven av berg på tre sidor. Det tog två år att bygga den och den kallades Heijokyo (平城京), ordagrant Fredens Palatshuvudstad, dåtidens japaner uttalade det Heizeikyo men det var inte heller ovanligt att det benämndes Nara no miyako och stadens moderna namn är Nara (奈良) som har fått ge namn åt 700-talet i Japans kronologiska indelning. De kom närmast från Fujiwarakyo (藤原京) men utgrävningar visar att det svårligen kan benämnas stad. Det var ett mindre palats omgivet av en del byggnader för administratörer och några mindre tempel i grannskapet. När en kejsare dog ansågs boningen besudlad och brändes, en ny byggdes, ibland mindre än någon kilometer bort, ibland flera mil. Spåmännens horoskop avgjorde placeringen. De vars utkomst var kopplad till kejsarens närhet hade inget val, de fick plocka ned sina hus och bygga upp dem igen på ny plats. En kostsam och krånglig omställning. Under 600-talet hade kejsarna skickat ambassader till T’ang dynastin i Kina, där upptäckte de det storslagna Chang’an (Långa Fridens Palats) den kinesiska huvudstaden som dessutom var permanent. Behövde boningarna inte brännas kunde man också kosta på sig mer storslagen arkitektur. Genmei lät sig inspireras. Läs mer


4 kommentarer

Den ultimata sammanställningen av japanska huvudstäder

Av någon underlig anledning, åtminstone för denna bloggare, är inläggen om japanska huvudstäder de mest lästa, som den allmänna, den om Kyoto och den rent obegripliga.. Det är svårt att inte se efterfrågan på så pass basal information som ett nederlag för svenskt utbildningsväsende. Samtidigt är efterfrågan ett utslag av att – åtminstone några – vill ta sig över högre nivåer än den lågt ställda ribba som skolan tillhandahåller. Så för den verkligt kunskapstörstande vetenskapliga allätaren erbjuder Rekishikan här ett komplett smörgåsbord av japanska huvudstäder. Listan är så fullständig den kan bli med nuvarande data, men understundom gräver arkeologerna fram nya platser som kan associeras till platser beskrivna i gamla urkunder eller koreanska och kinesiska skrifter. Exempelvis skall den förste mytiske kejsaren, Jimmu, ha huserat kring Miyazaki Kyushu, men någon sådan plats har ännu ej återfunnits. Så listan kan mycket väl komma att uppdateras.

Läs mer

https://www.amazon.co.uk/V%C3%A4gen-till-Shogun-samurajerna-1500-talet-ebook/dp/B014UMCRV8/ref=sr_1_1?ie=UTF8&qid=1484810730&sr=8-1&keywords=V%C3%A4gen+till+Shogun


8 kommentarer

Japans alla huvudstäder

Att Japans huvudstad heter Tokyo torde vara allom bekant, och att den kallades Edo innan den blev omdöpt till Tokyo känner säkert de flesta av bloggens läsare till. Men att definitionen av huvudstad har varit problematiskt för Japan över århundradena är kanske inte lika välkänt. Det är först på 50-talet som man beslöt sig för att formellt fastställa Tokyo som huvudstad. Det vanliga är att den plats statsöverhuvudet bebor är landets huvudstad, därför är det inte heller ovanligt att man i lag inte fastställer huvudstaden utan den växer helt enkelt fram i praxis. Läs mer


3 kommentarer

Tre dynastier shogun – skillnader och likheter

I tre blogginlägg har de tre olika, Minamoto, Ashikaga, och Tokugawa shogundynastierna introducerats. De två sista varade i ca 250 år, medan den första var 100 år kortare, alltså 150 år. Minamoto dynastin levererade 11 shogun från 1192 till 1338. Men egentligen var det endast de tre första som var av Minamoto släkt, de övriga åtta delade blodsbandet men var mer kopplade till Hojo klanen som den första shogunens hustru tillhörde. De inrättade ett regentämbete kallat shikken som i realiteten fattade besluten. I realiteten fungerade de som ett slags ”militär kejsare” dvs de var en symbol för en enad militär. Shogunatet som benämns Kamakura efter platsen de etablerade sitt säte i, såg sig närmast som en garant för kejsarens fortsatta existens, och strävade efter att expandera sin kontroll av riket väster- och österut. Läs mer


Lämna en kommentar

Basfakta om japansk historia del 2

Ashikaga shogunerna ansåg att Japans storhetstid varit Heian perioden, det är delvis en anledning att de åter förlade den politiska makten i Kyoto. Men viktigare än så var att Heian perioden var en kulturell storhetstid och Ashikaga klanen ville gärna väcka den till liv igen. De byggde överdådiga palats och anlade undersköna trädgårdar med gyllene tempel. Det gick så långt att kejsaren drevs i fattigdom och tvingades sälja sin egen kalligrafi för att kunna betala sina räkningar. De återupprättade tributhandeln med Kina som titulerade Shogunen Kung av Japan. De av Shogunen utnämnda byråkrater vars uppgift var att sköta regionerna föredrog att vistas i det kulturellt avancerade Kyoto och delegerade skötseln av regionen till sina konstaplarr s.k. Shugo daimyo, dessa valde ibland att göra uppror eller deras underhuggare gjorde uppror mot dem. Japan kastades in i ett inbördeskrig som var ett fissionskrig, dvs. landet splittrades upp i allt mindre domäner. Läs mer