歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv

Japans huvudstäder 794 – 1868

16 kommentarer

Bloggens blod kokar. Med tanke på att vandringen mot att bli en nekrolog fortskrider obehindrat är det att betrakta som en katalysator, något bloggen, mån om sin skraltiga hälsa, helst undviker. Branden som kokade blodet kom sig av att i gårdagens besöksskörd var närmast hälften av besöken till inläggen som har rubriken Japans alla huvudstäder och Japans huvudstad 1583 – 1868 och de hade alla hamnat där vid en eller annan variant på sökfrasen ”Japans huvudstad 794 – 1868”. Svaret som garanterat eftersökts har varit Kyoto. Om detta kommer från någon frågesport som Vi i femman, Jeopardy eller På spåret har bloggen keine anung, som var det stående svaret under lektionerna i tyska. Det enda detta bevisar är emellertid frågesportsförfattarens IQ som är att jämställa med hens skostorlek. Om läsaren fick frågan om Australiens, Nya Zeelands eller Kanadas huvudstad skulle nämligen frågeskrivaren avkräva er svaret Londonium. Canberra, Auckland eller Ottawa skulle således betraktas som felaktiga. Och Londonium representerar naturligtvis en helt felaktig tidsperiod, precis som med Kyoto. Så låt oss reda ut begreppen i förhoppningen att bloggens blodtemperatur återgår till något mera normalt.

På sensommaren 794 flyttade kejsare Kanmu sin huvudstad från Nagaokakyo till det han först kallade Shinkyo eller helt enkelt ”nya huvudstaden”. Han delade in den i två separata distrikt, östra distriktet döptes till Rakuyo (洛陽) efter Luoyang i Kina, det västra fick namnet Choan (長安) efter Chang’an, huvudstaden från T’ang dynastin som staden modellerades efter. En tydlig indikation på den kulturella tacksamhetsbörda Japan bar på gentemot Kina. Att således döpa staden till Kyoto (京都) hade varit förmätet och av kineserna sannolikt uppfattats som en förolämpning. Istället döpte kejsaren staden till Heiankyo (平安京) som ungefär betyder Stillhetens och Fridens Huvudstad. Det var således huvudstadens namn tills Edo (江戸) bytte namn till Tokyo (東京) 1868 och kejsaren flyttade sina bopålar dit. Först då blir Heiankyo till Kyoto som enkelt uttryckt betyder huvudstad då bägge tecknen har den betydelsen. Således existerar det inget Kyoto förrän 1868. Därmed är tidsbestämningen lika felaktig som Londonium.

Däremot var det vanligt bland den japanska befolkningen att endast använda det tredje tecknet i Heiankyo för att tala om sin huvudstad, de talade då om Miyako som är den traditionella läsningen av 京, medan belevade och bildade japaner som i största möjliga mån nyttjade sino-japansk läsning av tecknen eftersom kinesiskan hade samma status som latinet i Europa då betecknade staden för Kyo och kvinnorna lade oftast till honorärprefixet o och sade Okyo. Det i folkmun så vanliga Kyo låg helt enkelt till grund för att staden döptes om till Kyoto, detta vid en tid då japanerna snarare än tacksamhet gentemot Kina hade drag av överlägsenhet gentemot dem.

Ändå måste valet av Tokyo för att byta namn på Edo betraktas som en hyllning till Kina. Precis som Japan har Kina haft ett flertal huvudstäder, tidigare nämnda Chang’an har smeknamnet ”Västra huvudstaden”, som skrivs (西京) och det beror naturligtvis på att Peking/Beijing betyder ”Norra huvudstaden” (北京) och Nanking /Nanjing betyder ”Södra huvudstaden” (南京) här ser vi hur tecknet återkommer i samtliga huvudstadsnamn.

Anledningen till att Canberra, Auckland och Ottawa är huvudstäder är att de är regeringssäte för respektive land oavsett att statsöverhuvudet befinner sig i London. Så om regeringssätet skall anses utgöra grunden för definitionen av huvudstad blir definitionen av Kyoto som huvudstad mellan 794 och 1868 betydligt mer problematisk, dels för att det fanns konkurrerande kejsare, men främst för att shogun övertog den politiska makten. Mellan 1185 och 1333 måste vi i så fall beteckna Kamakura som Japans huvudstad då det var där regeringsfunktionerna befann sig. Det andra shogunatet under Ashikaga dynastin förlade sig till Muromachi, men då det faller inom ramen för dagens Kyoto kan vi acceptera Heiankyo som huvudstad igen. Fast i slutet av 1500-talet då Oda Nobunaga kontrollerade Japan från Hiroshima och österut förlades regeringsfunktionerna till Azuchi-Momoyama (安土桃山) som ligger i anslutning till Gifu. Förvisso var Toyotomi Hireyoshi en rörlig herre, men han kan nog sägas ha styrt Japan från Osaka i sin borg där. Samtidigt var hans position kanpaku, ungefär riksföreståndare, och den utgick från hovet i Heiankyo. Perioden mellan 1590 och 1598 är således otydlig och lätt förvirrande.

Men 1603 utnämns Tokugawa Ieyasu till shogun och etablerar sitt regeringsstyre i Edo, där det ligger fast ända tills den 15:e shogun, Tokugawa Yoshinobu återlämnar den politiska makten till kejsare Meiji 1868. Som synes existerar det inget enkelt svar på frågan om Japans huvudstad mellan 794 och 1868, men ifall frågeställaren – i brist på bildning – insisterar på att det skall vara en stad, låt det då för bövelen vara Heiankyo eftersom det är vad staden hette under denna period. Om inte kan vi lika bra kalla Birka för Proto-Stockholm och Roskilde för en Köpenhamnsförort.


P.S. Ifall du har behov av en detaljerad redogörelse, närmast av akademisk karaktär, läs då också detta inlägg.

16 tankar om “Japans huvudstäder 794 – 1868

  1. Intressant att man valde att kalla västra delen av staden Rakuyo och den östra Choan, vilket ju inte stämmer med väderstrecken i den kinesiska geografin. Västra Handynastin hade ju t.ex. sin huvudstad i Chang’an och Östra Handynastin sin i Luoyang. Solen går ju förvisso ner i väster (som namnet Luoyang antyder) men är detta förklaringen?

    Gilla

    • Eventuellt kan det bero på att kejsarpalatset var förlagt längst i norr. När kejsaren från palatset skådade ut över staden blev det omvänt. Det är sannolikt därför distrikten kom att byta namn till ”Vänstra Kyoto” (左京) respektive ”Högra Kyoto” (右京), men nu sett ur kartans perspektiv med palatset i norr.

      Gilla

    • Tack Bertil för kommentaren, det visade sig att jag haft för bråttom när jag skrev texten, kom ihåg att blodet kokade, och att jag i hastigheten lyckades kasta om väster och öster. Hade det inte varit för dig hade jag nog inte gått tillbaka och dubbelkollat källorna. Men i övrigt kvarstår kommentaren ovan, nämligen att det över tid istället blir Vänstra respektive Högra Kyoto. Jag tror jag lät mig luras av begreppet 上洛 som betyder att ”bege sig till Kyoto” på japanska, och då västra Japan var den dominerande delen av riket borde de således anlända i Kyotos västra delar när de reser österut. Vid denna ålder är det lite sent beklaga att jag aldrig deltog i pojkscouterna så jag slapp förvirras av kompassriktningar. Men nu är texten i alla fall korrigerad.

      Gilla

  2. Ping: Mannen som kunde startat första shogun dynastin | 歴史館

  3. Ping: Homosexualitetens historia i Japan | 歴史館

  4. Ping: Den ultimata sammanställningen av japanska huvudstäder | 歴史館

  5. Ping: Vad var egentligen en shogun? | 歴史館

  6. Ping: Den japanska trädgårdens historiska utveckling | 歴史館

  7. Ping: Japans théhistoria | 歴史館

  8. Ping: Japans spel och dobbelhistoria | 歴史館

  9. Ping: Japan och Kinas ensidiga relation – del 6 | 歴史館

  10. Ping: Skillnad på samuraj och samuraj; del 1 – Heian perioden | 歴史館

  11. Ping: Oda Nobunaga (1543 – 1582) | 歴史館

  12. Ping: Heiji upproret 1160 | 歴史館

  13. Ping: De bortglömda krigen | 歴史館

  14. Ping: När kejsarmakten var central | 歴史館

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.