歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv

Det stängda Japan

9 kommentarer

Japan var ett ”stängt rike” under knappt 250 år, från 1635 till 1868. Men hur stängt var det? Och vilka konsekvenser fick det? Japanerna själva talar om denna tid som sakoku som betyder just slutet eller stängt rike. För att förstå vad det innebär behöver vi någon form av referensramar, och det första vi måste förstå är att det var japanerna själva som beslutade att stänga sitt rike. Bloggen skall med detta inlägg reda ut vad det innebar.

I dagens öppna värld finns det ett slutet rike, Nordkorea eller eremitriket som det också kallas. Japan var på ett sätt inte lika avskuret eftersom det i mångt är omvärlden som avskärmar och isolerar Nordkorea även om juche politiken också innebär en självpåtagen isolering i en strävan att framhålla det unikt nordkoreanska, en strävan efter en närmast extrem nationalism. Japan hade inga sådana nationalistiska aspirationer vid denna tid, utan deras primära syfte med att stänga av Japan var att förhindra kristendomens intåg. För ungefär 40 år sedan hade vi två andra, stora mäktiga riken, som också avskärmade sig från omvärlden, Sovjetunionen och Kina. Japans situation på 1600-talet påminner mer om deras. De ville avskärma sig från kapitalismens och demokratins inflytande på samma sätt som Japan ville hålla kristendomen utanför. Konsekvenserna blev också likartade.

Japans enda knutpunkt med Europa var på den konstgjorda halvön Dejima i Nagasaki genom det holländska faktoriet som placerats där när portugiserna utvisades tillsammans med spanjorerna, engelsmännen hade redan lämnat frivilligt. Samtidigt hade Japan ett vitalt utbyte med Korea via So klanen på Tsushima och med kinesiska handelsmän som trotsade Ming kejsaren och också handlade via Nagasaki, men också indirekt via Ryukyu som kontrollerades av Satsuma. Utbytet med kineserna via Nagasaki kom att fluktuera över tid då shogunatet fick rapporter om kineser som konverterat till kristendomen och precis som holländarna kom de att stängas inne i en egen enklav inom staden.

Vid ungefär den här tiden hade Sverige en viktig invandring av nederländska valloner via holländska entreprenörer. Tack var deras insatser kunde Sverige utveckla en spirande järnindustri. Att de aldrig kom till Japan beror helt enkelt på att japanerna redan hade en mer avancerad smidesindustri än den vallonerna kunde prestera. Men den japanska järntillverkningen var odelat fixerad vid svärdsmide och inte industriell utveckling. Genom att holländarna aldrig introducerade vallonerna och deras kunnande kom järntillverkningen i Japan att hamna långt efter utvecklingen i Europa.

Ångmaskinen anlände i flera olika utföranden fram till James Watts effektiva konstruktion blev vedertagen standard. Då Japan inte längre hade kontakter med engelsmännen kom således heller aldrig ångmaskinen att introduceras i Japan. Den utgjorde grundbulten i den framväxande industriella revolutionen, men då den saknades i Japan uppstod det heller inga industrier eller masstillverkning av produkter. Första gången Japan konfronterades med en ångmaskin var 1853 då Jevfimij Putjatin anlände en vecka efter kommendör Perry. Ombord på fartyget fanns ingenjören Alexandr Mozjajskij som för japanerna demonstrerade en ångmaskin. Japan låg således 100 år efter i utvecklingen tack vare sina slutna gränser.

Kaffet intog Europa i stor skala under 1700-talet. Holländarna bedrev egna odlingar i anslutning till Batavia på Indonesien och därför hade fartygen alltid med sig några säckar till Dejima. Magistraten i Nagasaki fascinerades av drycken men den efterfrågades aldrig i någon större skala. Istället såg japanerna den som medicin mot ödem. Då japanerna föredrog sitt gröna té dröjde det ända till 1888 innan den första kaffesalongen öppnades. De har emellertid tagit igen det med råge och konsumerar numera lika mycket kaffe per capita som Lettland och Irland, dock fortfarande mindre än hälften av vad svenskarna konsumerar och endast en fjärdedel av finländarna kolkar i sig.

1735 kunde George Hadley förklara passadvindarna och deras uppkomst. Detta fick stort genomslag på sjötrafiken mellan kontinenterna och var en nyhet som gick japanernas näsa förbi. Kunskap om detta hade sannolikt lett till att japanerna beslutat sig för att bygga större skepp och ge sig ut på handelsexpeditioner eftersom det var den bästa garantin för att undvika kristendomens inflytande. Istället blev restriktionerna på de japanska fartygen allt hårdare, de fick inte avvika bortom horisonten, men ibland fick stormvindarna fatt i dem och de förliste på öar ute i Stilla Havet eller bort mot Indien. I försök att upprätta goda relationer med Edo angjorde västerländska fartyg japansk hamn för att återlämna de förlista, bara för att se dem halshuggas framför ögonen på återlämnarna. Budskapet var tydligt, behåll dem, vi vill inte veta av dem.

1795 upptäcker Edward Jenner att genom injektioner av kokoppor kunde man förhindra barn att drabbas av smittkoppor. Detta får stort genomslag på barnadödligheten, men åter är det en upptäckt som går japanernas näsor förbi och det tar närmare 100 år innan Japan kan genomföra vaccinationer i stor skala. Det finns otaliga exempel på vad en nation missar när den isolerade sig på det sättet Japan gjorde. De i ledande befattning förstod att omvärlden sprang ifrån dem och lättade ständigt på restriktionerna på införsel av vetenskaplig litteratur från Europa. Men samtidigt skulle de genomgå en censur för att kontrollera att det inte fanns referenser till kristendomen i böckerna. Men på den här tiden var det en naturlig del av författarens prosa att tacka Gud och Jesus för de vetenskapliga framsteg han lyckats göra. Av den anledningen var det dels litteratur som aldrig kom in och litteratur som redakterades, ibland intill oigenkännlighet. Priset för isolering är högt, vare sig det handlar om Japan på 16- och 1700 talet, Sovjetunionen och Kina under 1900 talet, Nordkorea under de senaste 60 åren eller hur det nu kan tänkas bli med Trumps USA de närmsta åren.

Annonser

9 tankar om “Det stängda Japan

  1. Ping: Första kristna japanska daimyo | 歴史館

  2. Just det inlägget är baserat på min egen allmänkunskap, jag har således inte suttit och efterforskat ett specifikt källmaterial som utforskat de exakta konsekvenserna av att de stängde sitt rike. När det gäller källmaterial om Japans historia använder jag alltid primärkällor, alltså japanska dagböcker, krigskrönikor och de olika släktkrönikor som skrevs av klanernas krönikörer. De allra flesta finns utgivna i bokform och hittas enklast i antikvariaten i Jinbocho, men läser du inte ålderdomlig japanska är jag rädd att du inte är särskilt behjälpt av det materialet.

    Gilla

  3. Ping: Mannen som knackade hårdast på Japans dörr | 歴史館

  4. Ping: Tre dynastier shogun – skillnader och likheter | 歴史館

  5. Ping: Japans syn på invandring återpeglad i statistiken | 歴史館

  6. Ping: Så bodde japanerna under Tokugawa | 歴史館

  7. Ping: Tänk om… | 歴史館

  8. Ping: Valfångstens historia i Japan | 歴史館

  9. Ping: Tonfiskens historia i japansk matlagning | 歴史館

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.