歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


1 kommentar

Japans och Kinas ensidiga relation – del 3

Den förra artikeln i serien slutade i mitten av 800-talet med den sista ambassaden Heian Japan skickade till T´ang Kina (den första är här). Båda länder går vid denna tid in en period av sönderfall, T´ang är under attack av omkringliggande nomadfolk och efterträds på 1100-talet av södra Song som dominerande dynasti, medan kejsarens ekonomiska ställning usurperas av Fujiwara klanen som decentraliserar tillgångarna ut till shoen. Bägge länderna slöt sig inom sina skal, men även om mellanstatliga ambassader inte utbyttes förekom det intensiv privat handel, inte minst för att Song dynastin var i behov av att stärka ekonomin efter alla krig och skärmytslingar med de norra nomaderna. Vid denna tid var det nya shogunatet i Kamakura fullt upptaget med att stabilisera sin egen maktposition och upprätta ett förhållningssätt till hovet i Kyoto. Läs mer


5 kommentarer

Kamakura perioden

Periodindelningar är närmast basal näringsfysiologi för historiker. De är alltid ifrågasatta och det erbjuds ständigt alternativ. Japans Kamakura period (鎌倉時代) är inget undantag, några menar att det tar sin början 1183 med beslutet att östra Japan fick ett slags självständighet, andra att 1185 med utplaceringen av shugo (守護) och jito (地頭), och åter andra att 1192 med utnämningen av Minamoto no Yoritomo till Seii-Taishogun (征夷大将軍). Däremot anses slutet kunna fastställas mer tydligt, slutdatum sätts till 1333 då kejsaren för en kort tid återtog makten. Enklast är således att tänka på det som 1200-talet, eller inledningen på medeltiden i japansk historieskrivning. Oavsett var gränserna dras är alla överens om att det inte handlar om något slags omställning från en dag till nästa, historia fungerar ytterst sällan på det viset, även om undantag finns. Läs mer


4 kommentarer

Kamakura shogunatet efter Kublai Khan

Bloggen har tidigare skrivit om Kublai Khans två försök att invadera Japan 1274 och 1281. Han gav emellertid inte upp efter det andra misslyckade försöket utan planerade ytterligare invasioner, men det instabila läget på hemmafronten innebar att de aldrig kunde verkställas. Men vad hände hos shogunatet i Kamakura efter Kublai Khan? Shogunatet skulle falla 52 år efter det sista invasionsförsöket och det är klart att Kublai bidrog till att skapa osäkerhet och fraktionsstrider bland de styrande. Men shogunatets fall är naturligtvis mer komplicerat än en direkt linje mellan mongolerna och Minamoto under Hojo regenterna. I sammanhanget måste man komma ihåg att shogun och hans styrkor faktiskt lyckades försvara Japan och förhindra en invasion. Rent militärt lyckades de således leva upp till sitt ansvar. Ändå fick det långt gående konsekvenser, följder som även senare Tokugawa shogunatet skulle ta hänsyn till i sitt styre mer än 300 år senare. Läs mer


3 kommentarer

Japans utrikes relationer under medeltiden del 1

Eftersom Japan isolerade sig mellan 1635 och 1858 är det inte ovanligt att det uppfattas som att Japan alltid varit isolerat. Inget kunde vara längre från sanningen. Under antiken – Asuka och Heian i japanska termer – hade de ett intensivt legationsutbyte med T’ang Kina och främst Paekche i Korea. Men i mitten på 800-talet blev finanserna kärva och inre stridigheter krävde fokus. När militären tagit makten 1185 blev det ånyo intressant med utrikes relationer. Detta inlägg skall därför titta närmare på Japans utrikes relationer under 1200-, 1300-, 1400- och första halvan av 1500-talet, eller Japans medeltid. Japan hade, mer eller mindre ofrivilligt, under 350 år varit avskurna från händelseutvecklingen på det asiatiska fastlandet. Enstaka munkar som gav sig iväg till Kina, eller kineser som lyckats rymma från japanska pirater var deras huvudsakliga informationskällor. Läs mer


Lämna en kommentar

Varje dynastis mest okände shogun och vad de lär oss om dagens Japan

Sedan 1185 fram till 1868 var det tre shogun dynastier som styrde Japan. De allra flesta är helt okända utanför Japan, och många är även okända för japanerna. Och ärligt talat hur mycket vet svenskar om Karl IX, Fredrik I, Karl XIII eller Oscar I? Att skriva kungabiografier är inte riktigt comme il faut längre bland svenska historiker. Efter 68-rörelsen har det uppfattats som att gå i maktens ledband och historieforskningen är numera inriktad på folkets historia och det är naturligtvis utmärkt att ämnet breddas och nya aspekter på livet förr i tiden kommer i ny dager. Önskvärt hade varit om det inte skedde på bekostnad av andra grenar inom ämnet historia. Utvecklingen i Japan är likartad. Ämnet har utsatts för två stora chocker. Först Meiji restaurationen då man önskade en uppgörelse med det föregående shogunatet som uttryck för ”ondska” och senare efter andra världskriget när ämnet helt kom att domineras av marxistisk teoribildning.

Läs mer