歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


Lämna en kommentar

Kamakura shogunatet efter Kublai Khan

Bloggen har tidigare skrivit om Kublai Khans två försök att invadera Japan 1274 och 1281. Han gav emellertid inte upp efter det andra misslyckade försöket utan planerade ytterligare invasioner, men det instabila läget på hemmafronten innebar att de aldrig kunde verkställas. Men vad hände hos shogunatet i Kamakura efter Kublai Khan? Shogunatet skulle falla 52 år efter det sista invasionsförsöket och det är klart att Kublai bidrog till att skapa osäkerhet och fraktionsstrider bland de styrande. Men shogunatets fall är naturligtvis mer komplicerat än en direkt linje mellan mongolerna och Minamoto under Hojo regenterna. I sammanhanget måste man komma ihåg att shogun och hans styrkor faktiskt lyckades försvara Japan och förhindra en invasion. Rent militärt lyckades de således leva upp till sitt ansvar. Ändå fick det långt gående konsekvenser, följder som även senare Tokugawa shogunatet skulle ta hänsyn till i sitt styre mer än 300 år senare. Läs mer


2 kommentarer

Japans utrikes relationer under medeltiden del 1

Eftersom Japan isolerade sig mellan 1635 och 1858 är det inte ovanligt att det uppfattas som att Japan alltid varit isolerat. Inget kunde vara längre från sanningen. Under antiken – Asuka och Heian i japanska termer – hade de ett intensivt legationsutbyte med T’ang Kina och främst Paekche i Korea. Men i mitten på 800-talet blev finanserna kärva och inre stridigheter krävde fokus. När militären tagit makten 1185 blev det ånyo intressant med utrikes relationer. Detta inlägg skall därför titta närmare på Japans utrikes relationer under 1200-, 1300-, 1400- och första halvan av 1500-talet, eller Japans medeltid. Japan hade, mer eller mindre ofrivilligt, under 350 år varit avskurna från händelseutvecklingen på det asiatiska fastlandet. Enstaka munkar som gav sig iväg till Kina, eller kineser som lyckats rymma från japanska pirater var deras huvudsakliga informationskällor. Läs mer


Lämna en kommentar

Varje dynastis mest okände shogun och vad de lär oss om dagens Japan

Sedan 1185 fram till 1868 var det tre shogun dynastier som styrde Japan. De allra flesta är helt okända utanför Japan, och många är även okända för japanerna. Och ärligt talat hur mycket vet svenskar om Karl IX, Fredrik I, Karl XIII eller Oscar I? Att skriva kungabiografier är inte riktigt comme il faut längre bland svenska historiker. Efter 68-rörelsen har det uppfattats som att gå i maktens ledband och historieforskningen är numera inriktad på folkets historia och det är naturligtvis utmärkt att ämnet breddas och nya aspekter på livet förr i tiden kommer i ny dager. Önskvärt hade varit om det inte skedde på bekostnad av andra grenar inom ämnet historia. Utvecklingen i Japan är likartad. Ämnet har utsatts för två stora chocker. Först Meiji restaurationen då man önskade en uppgörelse med det föregående shogunatet som uttryck för ”ondska” och senare efter andra världskriget när ämnet helt kom att domineras av marxistisk teoribildning.

Läs mer


2 kommentarer

Mannen som kunde startat första shogun dynastin

Den förste som tilldelades titeln Seii Taishogun var Otomo Otomaro, samma år som kejsaren förlade sin nya huvudstad till Heiankyo. Men han var aldrig en nationell militär ledare, utan en lydig general som följde kejsarens önskan. Istället är det Minamoto no Yoritomo som brukar få ikläda sig rollen som den förste shogun, då han etablerade militärstyret, kallat bakufu på japanska, som han förlade till Kamakura. Den rollen kunde ha gått till hans kusin Minamoto no Yoshinaka eftersom kejsaren utnämnde honom till just Seii Taishogun innan titeln gick till Yoritomo. Så varför räknas då inte Yoshinaka som grundare av den första shogun dynastin? Läs mer


7 kommentarer

Japans huvudstäder 794 – 1868

Bloggens blod kokar. Med tanke på att vandringen mot att bli en nekrolog fortskrider obehindrat är det att betrakta som en katalysator, något bloggen, mån om sin skraltiga hälsa, helst undviker. Branden som kokade blodet kom sig av att i gårdagens besöksskörd var närmast hälften av besöken till inläggen som har rubriken Japans alla huvudstäder och Japans huvudstad 1583 – 1868 och de hade alla hamnat där vid en eller annan variant på sökfrasen ”Japans huvudstad 794 – 1868”. Svaret som garanterat eftersökts har varit Kyoto. Om detta kommer från någon frågesport som Vi i femman, Jeopardy eller På spåret har bloggen keine anung, som var det stående svaret under lektionerna i tyska. Det enda detta bevisar är emellertid frågesportsförfattarens IQ som är att jämställa med hens skostorlek. Om läsaren fick frågan om Australiens, Nya Zeelands eller Kanadas huvudstad skulle nämligen frågeskrivaren avkräva er svaret Londonium. Canberra, Auckland eller Ottawa skulle således betraktas som felaktiga. Och Londonium representerar naturligtvis en helt felaktig tidsperiod, precis som med Kyoto. Så låt oss reda ut begreppen i förhoppningen att bloggens blodtemperatur återgår till något mera normalt.

Läs mer