歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


Lämna en kommentar

Kamakura perioden

Periodindelningar är närmast basal näringsfysiologi för historiker. De är alltid ifrågasatta och det erbjuds ständigt alternativ. Japans Kamakura period (鎌倉時代) är inget undantag, några menar att det tar sin början 1183 med beslutet att östra Japan fick ett slags självständighet, andra att 1185 med utplaceringen av shugo (守護) och jito (地頭), och åter andra att 1192 med utnämningen av Minamoto no Yoritomo till Seii-Taishogun (征夷大将軍). Däremot anses slutet kunna fastställas mer tydligt, slutdatum sätts till 1333 då kejsaren för en kort tid återtog makten. Enklast är således att tänka på det som 1200-talet, eller inledningen på medeltiden i japansk historieskrivning. Oavsett var gränserna dras är alla överens om att det inte handlar om något slags omställning från en dag till nästa, historia fungerar ytterst sällan på det viset, även om undantag finns. Läs mer


1 kommentar

Carlos Ghosn och japansk rättvisa

För drygt ett år sedan publicerade bloggen en artikel om palatskuppen i Nissan när Carlos Ghosn brutalt avsattes och anklagades för diverse oegentligheter och skattefusk. Det framgick redan då väldigt tydligt att hans direktörer vill ha bort honom och att de tog åklagarmyndigheten i Tokyo till sin hjälp. Han arresterades (det gör man i Japan nämligen) och placerades i häktet. De rättsliga instanserna i Japan kan ta till ganska brutala metoder då det ofta går ut på att få fram ett erkännande. Tanken att någon är oskyldig till dess motsatsen bevisats i domstolsförhandlingar mellan jämställda parter löper inte djupt i Japan. En vanlig kommentar på japanska Twitter är just ”om han var oskyldig hade de inte arresterat honom”. Anledningen till att artikeln då publicerades, den hade inte särskilt mycket med historia att göra, var att svenska medier knappt nuddade vid händelsen. Ghosn flydde den japanska rättvisan i slutet av december och höll igår en två timmar lång presskonferens i Beirut, där han för tillfället befinner sig. Inte heller den här gången anser svenska nationella medier att detta är något som svenskarna behöver känna till. En inställning som, vilket är uppenbart eftersom du är här, vi inte delar. Läs mer


2 kommentarer

De japanska mutornas historia

I tidigare inlägg har bloggen behandlat mutandets stilrena elegans och gett exempel på hur det går till. Däremot har deras historiska utveckling inte redovisats mer än närmast ytligt. Tanken är att korrigera den bristen med den här artikeln. Bloggen lägger således inga moraliska värderingar på det hela utan nöjer sig med att redovisa hur de utvecklats och varför. Läs mer


Lämna en kommentar

De japanska mordens historia

För en dryg vecka sedan slog en mordbrännare till mot Kyoto Animation i en attack som krävde 35 människors liv. För tre år sedan tog sig en 26 år gammal f.d. anställd in på mentalhem i Sagamihara och stack ihjäl 19 patienter och skadade ytterligare 20 svårt. Som alla länder har Japan problem med våld som har dödlig utgång. Vad de inte har problem med är dödsskjutningar eftersom det är svårt att komma över vapen, även illegala sådana. Däremot har det blivit vanligare att gärningsmannen drar med sig ett större antal offer i sin gärningsutövning. Bloggen tänkte därför ta en närmare titt på de japanska mordens historia. Läs mer


Lämna en kommentar

Japanska polisens historia

Polis är egentligen endast en stadsborgare baserat på dess etymologiska ursprung i klassisk grekiska, på japanska kallas de keisatsukan (警察官), i dagligt tal ofta nedkortat till keikan, en tämligen ny konstruktion sammansatt av tecken för infånga/uppsträckning, undersöka/observera och officer. Syftet med konstruktionen var att försöka uppfånga de flesta av de funktioner som ingår i en modern poliskårs arbetsuppgifter. Uppsträckning skall således inte tolkas som att de går omkring och drar folk i öronen, men upprätthållandet av lag och ordning kräver ibland att en polis behöver tala folk till rätta och vägrar de lyssna behöver åtgärderna kanske uppgraderas. Japans första polisorganisation uppstod redan 816 i Kyoto, då benämnd kebiishi (検非違使) som ungefär är ”kejserligt undersökningsombud”. Kejsare Saga (嵯峨天皇) skapade redan 810 ett centralt maktorgan kallat kurododokoro (蔵人所) ungefär ”drätselkammare” för att få ordning på hovets finanser. Trots stora risodlande herrgårdar i Kyotos omgivningar verkade kassan ständigt otillräcklig. Med detta inlägg gör vi en närmare genomgång av den japanska polisens historiska utveckling. Läs mer