歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


Lämna en kommentar

Japans kontakter med Europa före Meiji

Den stora ambassaden 1871 – 73 under ledning av Iwakura Tomomi uppfattas ofta som Japans första kontakt med Europa, men redan 1862 skickade Tokugawa shogunatet en mindre ambassad på 40 personer under ledning av Takenouchi Yasunori. Men flera hundra år tidigare hade de också skickat ambassader. Den första japan vi känner till som satte sina fötter på europeisk mark är känd som Bernardo från Kagoshima, han är endast känd under sitt jesuitiska dopnamn och han var den förste japanen som Francisco Xavier konverterade. Japansk tradition trogen gjorde han den jesuitiske missionären till sin personlige furste och följde honom på vandringarna runt Japan. När Xavier i november 1551 lämnade Japan för att återvända till missionskyrkan i Goa valde Bernardo att följa med honom. Läs mer


Lämna en kommentar

Japans och Kinas ensidiga relation – del 2

År 704 etablerade den femte kvinnliga kejsaren Genmei en permanent huvudstad i Nara efter modell av Chang´an som var T´ang dynastins huvudstad. Det var delvis ett gensvar på den förlust Japan led i Slaget vid Hakusonko 665. Emulering av den starke var en förhoppning att nå samma styrka. Kineserna hade tydligt bevisat att de behärskade organiserad och disciplinerad krigföring som var oerhört mycket mer effektiv än den japanerna ägnade sig åt. Såväl deras buddism som konfucianism hade nått Japan, men den missförstods mer än de egentligen begrep sig på dess innehåll. De hade en tendens att se det hela som en samling annorlunda ceremonier med pikanta inslag mer än en genomtänkt lära som strävade mot ett bättre fungerande samhälle. De insåg sitt misstag och lovade sig själva att korrigera det. Kentoshi (遣唐使), eller ambassader till T´ang tog sin början, och där de som tidigare skickats över var fyllda av ceremonier och ärebetygelser, så var tanken att de nya som skickades ut skulle fokusera på lärande och kunskapsinhämtning. Ambassaderna fick en ny sammansättning. Läs mer


Lämna en kommentar

Kulturkrock – då smäller det

I slutet av mars, färdas en kinesisk Zotye T500 importerad direkt från Japan i västlig riktning med den bleka morgonsolen som ännu inte penetrerat horisonten i backspegeln. I östlig kör en Fiat 500e av en miljömedveten förare som kopplat ur allt onödigt elektriskt för att spara på batteriet maximalt. De närmar sig en skogbeväxt ås där nattfrosten klamrar sig fast i vägbanan, uppe på åsen går en skarp kurva, Fiaten får sladd och eftersom mitträcke saknas glider han över på motsatt vägbana just som SUVen kommer in i kurvan. Även om föraren panikbromsar och all elektronik håller bilen stabil är det för sent. Med sin vänstra sida kör han i 100 km/tim in i den klena elbilen som färdas i lagliga 85 km/tim. Kraften är enorm, krockkuddar exploderar, säkerhetsbälten spänns, Fiaten rullar runt flera varv, Zotye T500 har rejäla plåtskador men står kvar. Fiatens förare avlider trots alla säkerhetsåtgärder, SUVens förare som kör en högerstyrd bil då den är direktimporterad får skärskador och en spricka i ett revben, men klarar sig i övrigt oskadd. Vad var det egentligen som hände? Läs mer


Lämna en kommentar

Azuchi Momoyama perioden

Perioden är en av de kortaste indelningarna, den sträcker sig över 32 år i den periodindelning bloggen genomför. Som vanligt finns det alltid lite olika synpunkter på var gränserna skall dras, men här blir det 1568 till 1600. Som brukligt är perioden geografiskt kopplad. Azuchi (安土) är adressen i Shiga prefektur där Oda Nobunaga byggde sin storslagna borg, och Momoyama (桃山) är Persikoberget i Kyoto där Toyotomi Hideyoshi huserade i sin Fushimi borg. Perioden cirklar således kring två specifika personligheter, mannen som inledde Japans enande efter sönderdelningen under Muromachi perioden, och mannen som fullföljde den, men inte klarade av att hålla fast vid den. Ett annat namn för samma period, och på många sätt mera korrekt, är Shokuho jidai (織豊時代) efter första tecknet i Oda och Toyotomi. Men det var också en period när théceremonin fick sitt verkliga fotfäste i japansk kultur. Läs mer


Lämna en kommentar

Kul med kanji – lektion 8

På japanska heter stjärna hoshi och skrivs 星 som är livet under solen. Stjärnfall heter nagareboshi och skrivs 流れ星 och betyder mer ordagrant ”spolstjärna” eller ”stjärna som flyter bort”. Idén med tecknet till vänster är att det skall se ut som ett stjärnfall uppe på natthimlen. Bloggens intuitiva reaktion är att tecknet förmodligen skulle, med sin lutning och utdragna streck, kräva lite extra plats i en tryckt text. Läs mer