歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


Lämna en kommentar

Alla dessa japanska dagar – del 9; Hiroko

Förra inlägget i serien avslutades med att jag introducerade Hiroko, som skulle bli min första fasta japanska flickvän. Polaren Steve från Tucson hade en väninna, Vivianne, som var halvjapanska och studerade vid samma universitet. Istället för att jobba hemma i Arizona under sommaren tog hon till Tokyo för att vara verksam i mizushobai, första gången jag kom i kontakt med uttrycket. Han skulle in till Roppongi för att träffa henne och undrade om jag hade lust att haka på. Jag var alltid redo för ett äventyr, det var trots allt därför jag åkt till Japan. Vi sprang omkring ungefär en timme i ett enda kvarter innan vi lyckades hitta den lägenhet som en av hennes benefaktorer tillhandahöll åt henne under sommarmånaderna. Som alla centralt belägna lägenheter i Tokyo var den trång, dyr och överbelamrad. Hon hade dessutom en väninna på besök, hennes namn var Hiroko.
Fortsätt läsa


Lämna en kommentar

Relationsdikotomin Taiwan/Korea

Inför den ett år försenade sommarolympiaden kom häromdagen beskedet från Seoul att president Moon Jae-in inte tänkte närvara i Tokyo efter att den japanska ambassadens minister (näst högste representant) hade sagt Moons relation till Pyongyang påminde om ”en man som solitärrunkar”. Diplomaten har blivit hemkallad och lär inte återkomma som ambassadör i Seoul, troligare placeringsorter är Vientiane eller Phnom Phen. Samtidigt hyllas relationerna med Japan i varma ordalag i Taipei. Hur kan det komma sig att två länder som delar en likartad historia i relationen med Japan har så olika synsätt? Bägge ockuperades och annekterades under Meiji kejsarens tid. Det förekom brutala inslag från japansk sida i bägge länderna. I den här artikeln försöker vi förklara hur det blev så här. Fortsätt läsa


Lämna en kommentar

Japan och Rysslands antagonistiska relation – del 3; konfrontation

Efter enträgna försök erhöll Ryssland tillgång till Nagasaki hamn, men de utnyttjade aldrig möjligheten som öppnade sig framhölls i del 2. En bidragande orsak var att det var HakodateHokkaido som de önskade sig använda och tålamod, att sakteliga arbeta sig upp från Kyushu till Hokkaido verkar inte framstå som en rysk dygd. Utvecklingen i Europa fick ambitionerna i Asien att nedgraderas i St. Petersburg, i Edo tolkades som att ryssarna inte var genuint intresserade. En åsikt som skulle prägla japanskt tänkande i 100 år. När tsaren därför reagerade på japansk expansion in på det asiatiska fastlandet togs han inte riktigt på allvar i Tokyo. Politiker och diplomater var övertygade att Ryssland fortfarande primärt intresserade sig för vad Preussen och Frankrike ägnade sig åt. Förvåningen på tsarens reaktion efter Shimonoseki avtalet, då de snabbt tvingades lämna ifrån sig kontrollen över Liadong halvön, var därför genuin. Det innebar också att länderna därmed befann sig på kollissionskurs. Fortsätt läsa


Lämna en kommentar

Raffinerade västerländska godsaker i Japan

Japan har en lång tradition av att tillverka utsökta läckerheter, numera benämnda wagashi (和菓子) som kontrast till västerländska godsaker. Bloggen har beskrivit dem tidigare här och deras historia här. I den här artikeln skall vi ta upp de västerländska desserterna i Japan ur en liten annan aspekt. När man anländer som svensk slås man av deras estetiska förfining, särskilt när man varit van vid fastlagsbullar, kanelbullar, dammsugare, prinsesstårtor och borgmästarstång. Inget som direkt skriker konstnärlig förfining. Tvärtom, de är som skapta för den svenska IKEA mentaliteten, direkt från ett Samhallsdrivet centralbageri. Kontrasten till det som säljs och serveras i Japan kunde inte vara större. Vill man hitta något liknande i Europa blir det till att åka till Paris, och intressant nog finns det ett och annat pâtisserie där som börjat emulera japanerna, både vad gäller ingredienser och design. Hur har det blivit så här? Fortsätt läsa


Lämna en kommentar

Vart är världen på väg? – del 4

I första artikeln betraktades den politiska utvecklingen i östra Asien, i den andra hur Kina kan tänkas genomföra en invasion av Taiwan och i den tredje vad Taiwan kan göra för att försvara sig mot en jätte som Kina. I den här artikeln tar vi istället upp frågan om Kina har några alternativ till att inkorporera Taiwan med våld. Finns det lösningar som kan tillfredsställa båda parter i en återförening? Kina har hela tiden talat om en fredlig återförening, men samtidigt vägrat utesluta att det kan ske med hjälp av vapenmakt. Under senaste åren har man tvärtemot visat med tydlighet att Beijing inte värjer sig mot våldsanvändning i såväl Xinjiang provinsen gentemot uigurerna, men också i Hong Kong gentemot demokratiförespråkare. Häri ligger också ett dolt budskap till Taiwan; ”se vad ni kan råka ut för ifall ni trilskas”. För taiwaneser som en gång styrdes lika hårt under Kuomintang som fastlandskineserna under kommunisterna är budskapet glasklart. Sedan några årtionden har de emellertid njutit demokratins fri- och rättigheter. Slagsmål i parlamentet anses numera vara en historisk kuriositet. Hos den generationen får budskapet därför den motsatta effekten. Konfucianska samhällen uppfattar gärna demokrati som rörigt och stökigt, oklart i konturen, vägen framåt ligger i dimma. Äldre taiwaneser kan därför – åtminstone mellan skål och vägg – ge uttryck för att Beijing erbjuder mer ordning och reda än vad Taipei gör. Yngre däremot trivs med den osäkerhet som följer i frihetens kölvatten. Fortsätt läsa