歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


Lämna en kommentar

Fudoki vår bästa källa till antikens Japan

Om det beror på att bloggens läsare i större utsträckning tillhör taxonomins folivora låter vi vara osagt, men de som bloggen träffar IRL som det numera kallas, brukar snabbt reagera på hur detaljerade kunskaper vi idag besitter om japanernas leverne före medeltidens inträde, medan läsarna mest verkar prestera en gäspning. När våra förfäder med möda kunde hugga ut torftiga, näst intill intetsägande meddelanden, på stora stenar hade Japan presenterat två nationella historieskrivningar som gjorde anspråk på att veta vad som hänt redan 1 000 år tidigare. Det material byggde naturligtvis på oral tradition och utan kompletterande bevis från arkeologiska utgrävningar måste de fortsatt klassificeras som myter. Men oavsett sanningshalten ger det oss en stor inblick i dåtidens prioriteringar och omvärldssyn. Och från 700-talet och framåt har vi tillgång till samtida beskrivningar med detaljerade redogörelser, inte endast från hovlivet, men även hur det stod till ute på landsbygden. Läs mer

Annonser


Lämna en kommentar

Osaka prefektur

När de flesta svenskar hör Osaka tänker de garanterat på staden, men i själva verket är det en av Japans två stadsprefekturer, så precis som Kyoto är Osaka en fu (府) som traditionellt innebar regeringssäte för den politiska makten. Som stadsprefektur är den Japans näst minsta, endast Tokyo är mindre, och det är egentligen endast tack vare att de byggde en ny flygplats ute i bukten. Itami den tidigare flygplatsen blev för liten för internationella flighter så de fyllde ut i bukten och konstruerade en helt ny ö med flygplatsen Kansai kokusai kuko, i folkmun allmänt kallad Kanku. Vana Japanresenärer som inte skall till Tokyo eller norröver föredrar ofta att flyga in hit, lossningstiderna är snabbare, trycket mindre och passkontrollen snabbare. Man är snabbt inne på Shin-Osaka. Stationen som servar Shinkansen och på några få minuter befinner man sig i Kobe eller Kyoto, en dryg halvtimme senare i Hiroshima eller Nagoya. För den som skall åka till Japan för eget surt förvärvade och hårt beskattade sekiner i boskapsklass är Kanku kanske det bekvämaste målet via något av flygbolagen från Förenade Arabemiraten, Etihad, Qatar, Gulf Air, och Emirates, då resan kan delas in i två mer hanterbara sträckor och de erbjuder betydligt bättre service än europeiska bolag. Läs mer


Lämna en kommentar

Emojis historia

Emoji är sannolikt det nyaste lånordet från japanskan i vårt språk, inte bara i svenska, fenomenet är globalt. Hur blev det så här? Och varför var det just Japan som utvecklade dessa? Men innan vi hade emoji hade vi smileys, problemet med de västerländska smileys var att de krävde 90° lutning på huvudet för att närmare se:-) eller ;-( och japanerna tyckte dels att de var torftiga och dels att huvudvridningen förstörde flödet i läsningen. Därför introducerade de något som kallades kaomoji (顔文字) eller ”ansiktstecken” som exempelvis (ᅙωᅙ) eller ^∀^och anledningen till att de kunde göra detta var helt enkelt ett större teckenomfång som var lättare tillgängligt eftersom de var åtkomliga direkt via input från tangentbordet, medan västerlänningen tvingats att gå in och klicka sig fram i datorns teckentabeller. När så de första mobiltelefonerna med så kallat iMode, d.v.s. att det kunde kommunicera över internet, släpptes i Japan hade operatörerna upptäckt hur populära de var. Därför räckte det med att skriva in 笑い, skratt för att få fram kandidater som ( ´艸`) i luren eller 照れる, rodna för att få (〃▽〃)ポッ. Eftersom det idag är möjligt att installera all världens språk i telefonen är det bara att stoppa in japanska i den och än idag får man fram kombinationer som dessa. Läs mer


1 kommentar

Konsten att stänga av ett rike

I ett tidigare inlägg påvisade bloggen konsekvenserna av att Japan isolerade sig under lite mer än 200 år. I detta är tanken att närmare förklara processen som ledde till beslutet för avstängningen. Exakt när avstängningen sker tvistar de lärde om, några menar att det var 1635 när de stängde in portugiserna på den konstgjorda ön Dejima andra att 1639 är en bättre startpunkt eftersom det var då de förbjöd nanbansen (南蛮船), de ”södra barbar fartygen” som var deras samlingsnamn på portugisiska och spanska handelsfartyg, att angöra japansk hamn. Även så skulle det dröja till 1641 innan portugiserna helt deporterades. Vid denna tid användes aldrig begreppet sakoku (鎖国), det stängda eller slutna riket. Istället talades det om heiyo no minori (閉洋の御法) eller lagen om de låsta haven. I diskussionerna mellan Tokugawa Iemitsus rådgivare användes begreppet rojo (籠城) som är ”cernerad borg” enär de knappast förväntade sig att någon skulle försöka storma och invadera Japan. Läs mer


Lämna en kommentar

Tonfiskens historia i japansk matlagning

Säg japansk mat till någon och svaret blir sushi, säg sushi till någon och svaret blir tonfisk. Så har det emellertid inte alltid varit. Under sakoku (鎖国), det stängda Japan, fick inte skeppen vara så stora att de kunde gå ut till havs och tonfisken är pelagial, d.v.s. den rör sig inte i kustområden. Den är dessutom en ovanligt snabb simmare, den gulfenade kan nå hastigheter på 75 km/tim., inget fiskefartyg kan komma ikapp dem. Men för de som lyckas fånga dem är det en synnerligen lönsam affär. Tokyos fiskmarknad flyttade förra året från det klassiska Tsukiji till det nyöppnade Toyosu och årets premiärauktion för tonfisken tog hem runt tre miljoner dollar för den första fisken. Köparen, som driver flera högklassiga sushikrogar medgav att den inte var värd det, men reklamvärdet hade kostat minst 50 gånger mer. Det om något visar den centrala roll som tonfisken idag intar i det japanska köket. Läs mer