歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


2 kommentarer

Japanska datorindustrins uppgång och fall

Bloggens första dator var en wapuro, japanskans sammandragning av engelskans word processor. Den inhandlades 1986 till ett pris som i dagens termer är löjligt. Den tillverkades av NEC och hette Bungo mini 7, kom med två 3,5 tums floppy diskettstationer, en nio tums svart/vit CRT monitor, ett tangentbord som fungerade som lock och högst upp en dot matrix skrivare med 16 x 16 punkter. Under sig doldes en japansk version av MS-DOS 3.1 som man kunde komma åt via dolda kommandon. Japans elektronikindustri hade precis påbörjat en spännande resa som skulle göra dem världsledande under ett par decennier på datorchips och PC. Namn som Toshiba, Fujitsu, Oki, Sharp, Ricoh, Seiko Epson, Pioneer, Canon, Sony, och Panasonic förutom NEC flög världen runt i helt nya kretsar. Läs mer

Annonser


Lämna en kommentar

Ninja och ninjutsus historia

I Fråga Lund dök det upp en fråga om ninja (忍者) som besvarades av historikern Gunnar Wetterberg på ett underhållande, men föga faktarikt sätt. Bloggen tänkte därför att det kanske finns de som suktar efter mer konkreta data, och tänkte därför försöka tillgodose de behoven. Wetterberg nämnde att de var samurajer, det fanns några sådana som var herrelösa, men hela idén bakom ninja och deras verksamhet var just att de inte skulle vara lojala mot någon specifik feodalherre. I sin enklaste definition är ninja en utövare av ninjutsu (忍術), de ”smygande konsterna” som har sitt etymologiska ursprung i verbet shinobu (忍ぶ) som är gömma, hålla ut och i sin transitiva form, shinobaseru att dölja eller smussla undan. Detta var för att skaffa sig ett psykologiskt övertag, genom att inte veta var de kom ifrån, när de kunde tänkas dyka upp eller hur de skulle slå till skapade de om inte skräck kring sig så åtminstone en tydlig oro. Ett annat vanligt namn för dem, om än inte i Hollywood filmer är kanja (間者), ungefär ”de som smiter emellan” men i dagligt tal var det vanligare att de benämndes med sin japanska benämning shinobimono som är den japanska läsningen av tecknen för ninja. Läs mer


Lämna en kommentar

Iwakura Tomomi revolutionens fader

Historieböckerna må kalla det Meiji restaurationen, Meiji ishin (明治維新) på japanska, men det rörde sig tveklöst om en revolution, om än med kejserliga förtecken. Den som stod bakom förändringarna var ett flertal personer, men Iwakura Tomomi spelade onekligen en huvudroll som dirigent och planerare. Numera finns det inte längre några 500 yens sedlar, men han prydde de sista. Ett uttryck för det avtryck han satte med eftertryck i ett helhetsintryck av det som på japanska kallas bakumatsu (幕末) som ganska exakt utgör de sista tio till tjugo åren (historikerna tvistar) av Tokugawa shogunatet. Han stod således i centrum för en av de största samhällsomvandlingarna sedan slutet av 1500-talet då Toyotomi Hideyoshi enade ett splittrat Japan. Läs mer


3 kommentarer

När jordens undergång knackade på dörren

Bara lugn, vi släppte inte in den. Men igår, den 12 oktober 2019, fick Japan en liten glimt av hur det kommer att gå till. Tyfon nr 19, i Japan numrerar de dem, i omvärlden känd som Hagibis, gick i land i Chubu och Kanto regionen. En jättetyfon (jodå, det är en kategori) med ett lufttryck på 975 hPa i ögat, som rörde sig i 65 km/tim, med en genomsnittlig vindhastighet på 30 m/sek och 50 % mer i byarna, 45 m/sek. Inom en radie av 140 km från centrum uppmättes inga vindar under 25 m/sek. Men det var inte endast en tyfon som drabbade Japan under gårdagen, den hade sällskap när den gick i land ungefär vid sjutiden under kvällen. Bilden visar skillnaderna i storlek mellan tyfon 15 och 19, samma skala. Läs mer


Lämna en kommentar

Nudelpolitikens historielöshet

Svenska språket har berikats med ett nytt ord; nudelpolitik. Med det menas enligt upphovsmannen ”att raljera om tystnadskultur och flyktinglobbyister är politikens snabbnudlar: Det gör snabbt att värma men smakar inte särskilt bra och har absolut noll näringsvärde”. Bloggen har tidigare behandlat de olika nudelsorterna i detta inlägg. Syftet är således inte att värma upp de resterna igen. Låt oss istället titta på nudlarnas historia för att få en bättre uppfattning om huruvida de är smaklösa och har ”noll näringsvärde”. Av rubriken har läsaren säkert redan förstått att påståendet inte direkt grundar sig på gedigen historicitet. Läs mer