歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


Lämna en kommentar

Japanska fiskares historia

Den japanska bondeklassen benämndes hyakusho (百姓) eller ”hundra namn” som skall syfta på de efternamn de tilläts bära, oftast relaterad till den plats de härstammade från, sådant som Tanabe (田辺) eller Tanaka (田中) antingen runtom eller mitt i risfältet. En tydlig indikation på att de varit risbönder i generationer. En grupp som tillhörde den här klassen, men som vi kanske intuitivt inte inkluderar i den var fiskare, eller ryoshi (漁師) och deras status skulle förändras med tiderna. Eftersom riset även fungerade som betalningsmedel i Japan kom risbönderna att spela en större ekonomisk roll, en del av dem blev bankirer när de fick större skördar än de behövde. Men som helhet spelade fiskare på många sätt en viktigare roll eftersom det var de som försåg nationen med sitt proteinbehov. Vi skall här ta en närmare titt på deras historia och betydelse. Fortsätt läsa


Lämna en kommentar

Toyotomi Hideyoshi (1537 – 1598)

Lilla apan som han kallades av Oda Nobunaga dyker inte upp i annalerna förrän 1570, vi vet således väldigt lite om hans barndom och uppväxt. Vi vet inte ens om han föddes 1537, även om de mest pålitliga källorna anger att han kom till världen den 26 mars det året. Det finns nämligen även källor som pekar på att han kanske föddes den 2 februari året innan. Tveklöst var han dock några få år yngre än Oda Nobunaga, och han skulle avsluta Nobunagas ambition att ena riket under en obestridd ledare. Hideyoshi blev den som förverkligade tenkatori, han tog det till och med steget längre och försökte exportera japanskt styre till kontinentala Asien. Medan både Oda Nobunaga och Tokugawa Ieyasu kom från en priviligierad bakgrund, om än av det modesta slaget, föddes Toyotomi Hideyoshi in i en familj av enklaste tänkbara bakgrund men uppnådde positionen som rikets högste civile ämbetsman, endast överskuggad av kejsaren. Än idag står han som symbol för att inget kan stoppa real kompetens förenad med brinnande ambition i en nation som tenderar att belöna relationer och kontakter mer än förmåga och viljestyrka. Fortsätt läsa


Lämna en kommentar

Choshu – det kokande hatets revansch

I två tidigare artiklar har bloggen beskrivit kollapsen för shogunatet mellan 1858 – 68. I del 1 förklaras hur ett antal faktorer utanför shoguns kontroll samspelade för att skapa den perfekta stormen, och i del 2 hur stormen utvecklades till en okontrollerbar tyfon. Där framkommer det att allt som behövdes för att få shogunatet på knä var att två provinser, Satsuma och Choshu, samarbetade mot det målet. En rimlig fråga är då hur klarade två så pass perifera spelare av den uppgiften. Förvisso gick åsikterna isär inom shogunatet, men självbevarelsedriften borde ändå innebära att de kunde slå tillbaka mot de avsevärt mindre motståndarna. För att bättre förstå hur detta gick till behöver vi veta mer om de två domänerna, i denna tar vi upp Choshu. Satsuma behandlas i en senare artikel. Fortsätt läsa


Lämna en kommentar

Ukrainakrigets östasiatiska konsekvenser

Putins attack på Ukraina behandlas primärt som ett europeiskt problem, och återverkningar med sprängda gasledningar samt partiell mobilisering med påföljande vägrarflyktingar har onekligen ställt till det för Europas ledarskikt. Hur ersätta rysk gas? Återstarta kärnkraft? Stänga gränserna? Vilka sanktioner kan tänkas mest effektiva? Hur få mer och konkretare information om Putins förehavanden? På utrikesministerier, statsrådsberedningar, underrättelsetjänster, militärhögkvarter sitter de med pannorna i veck och inte sedan det stod klart att Gorbatjov höll på att tappa greppet har samarbetet inom EU och NATO varit lika intensivt. Vad som i sammanhanget verkar glömmas bort är att kriget i Ukraina och nu senast annekteringen av Ukrainas östra oblast även har återverkningar i östra Asien. Fortsätt läsa


Lämna en kommentar

Tokyos stadsdelar del 3 Shinagawa

Shinagawa (品川) betyder ordagrant varufloden och området fick sitt namn under Edo perioden för att det var den plats dit varor fraktades med fartyg från resten av landet för vidarebefordran med flodbåtar runt om i Edo. Den moderne besökaren associerar namnet med Shinagawa-ku, som är en av de ”städer” som utgör Tokyo prefektur, eller med dess eponyme järnvägsstation, som de facto inte är belägen i Shinagawa-ku utan ligger i Minato-ku. Shinagawa är något av Tokyos hotellstad, runt stationen ligger en stark koncentration av större hotell med sammanlagt mer än 6 000 rum eftersom man snabbt kan befinna sig nästan vartsomhelst i Tokyo på mindre än en halvtimme. Fortsätt läsa