歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


Lämna en kommentar

Japan och Rysslands antagonistiska relation – del 1

Få tänker säkert på det, men Ryssland är det enda land som Japan haft en landgräns mot som inte var resultatet av militär expansion. Och landgränser brukar leda till konflikter, ofta räcker det att granska grannarnas relationer i ett villakvarter. På södra Sakhalin delade länderna en landgräns som, inte minst beroende på den begränsade befolkningen och deras praktiska hantering samt periodiska nomadiska förflyttningar, var svår att fastställa och svårare att upprätthålla. Ett avtal mellan Japan och Ryssland som skulle reglera gränsdragningen undertecknades den 30 mars 1867 och det skall vi återkomma till. Först skall vi granska resan dit. Fortsätt läsa


Lämna en kommentar

Japanska måttenheters historia

Vårt sätt att mäta vår omgivning blev först vetenskaplig i modern tid. Ursprungligen använde vi våra kroppar; tum, aln, fot var utgångspunkten. Den med en stor tumme fick mer för pengarna, och den med stora fötter erhöll mer mark. Till viss del lever det kvar, vi köper en 65 tums tv, inte en 165 centimeters. Oftast vet vi inte mer än att den är stor, få bemödar sig om att räkna om värdet då vi sällan är intresserade av exakta dimensioner såvida den inte skall placeras på ett ställe där ytan kanske är otillräcklig. Likaså använder flyget fot istället för meter i höjdangivelser. Från statens sida fanns det tidigt ett intresse av att standardisera måttenheterna, exempelvis nämns aln redan i landskapslagarna, och det fastställdes så småningom att en aln skulle vara två fot, eller knappt 60 cm. I realiteten förekom det påtagliga regionala skillnader, kortare på Gotland, längre i Västergötland. Japan var härvidlag inget undantag, men de standardiserades redan 701 som doryoko (度量衡) just för skatteuppbörd. I Sverige dröjde det till 1604 innan Rydaholmsalnen blev rikslikare. Fortsätt läsa


Lämna en kommentar

Alla dessa japanska dagar – del 4; när jag blev utsatt för en PR kupp

Innan studierna påbörjas har japanska universitet en inträdesceremoni för de nya studenterna, mitt universitet var inget undantag. Folk sprang omkring som skållade råttor av upphetsning och jag förstod ingenting. På campus stötte jag på min förste västerlänning utanför studenthemmet, hans namn var och är James Lockhart, från NJ, regelrätt student vid universitetet och tidigare bagare i Västtyskland. Han talade både tyska och japanska som ett rinnande vatten, och språkkunskaper är något vi kanske inte alltid, i ärlighetens namn primärt associerar med amerikaner. Med andra ord imponerade han och han berättade, jag vill minnas att det var han, men minnet är inte världens bästa kompis längre, att upphetsningen berodde på att Ikeda Daisaku skulle närvara vid ceremonin. Detta kräver ett litet sidospår. Fortsätt läsa


Lämna en kommentar

Tröstefruar och amerikanska professorer

Bloggen har tidigare nämnt frågan om ianfu (慰安婦), på koreanska wianpu (위안부) här och exempelvis här. Deras existens och den behandling de utsatts för är väldokumenterad, men har sedan några månader tillbaka vuxit till en akademisk kontrovers efter en artikel av professor J. Mark Ramseyer vid Harvard. I en artikel publicerad i International Review of Law and Economics med titeln Contracting for sex in the Pacific War argumenterar han utifrån en juridisk syn att bristen på kontrakt, han uppger sig inte ha funnit några, skulle indikera att dessa ianfu i själva verket var reguljära prostituerade som så att säga var verksamma helt i enlighet med en traditionell syn på verksamheten i östra Asien. Tolkningen av kritikerna är att han därmed också förnekar att de utsatts för tvång och förtryck. Frågan är infekterad och Sydkorea plockar gärna fram den när det uppstår konflikter med Japan, som anser frågan utagerad, inte minst eftersom det blir en påminnelse om skamliga pinsamheter i det förgångna. Ramseyers artikel i kombination med den vrede den väckt kan ses som intersektionalitetens intåg i Ostasien. Därför kan det vara bra att känna till mer om den. Fortsätt läsa


Lämna en kommentar

Sapporos historia

Bloggen har redan gått igenom en del andra japanska städers historia, Osakas, Sendais, Fukuokas och exempelvis Hiroshimas. Turen har nu kommit till Japans yngsta stad, nämligen Sapporo, förvisso finns det statsbildningar som är närmare i tiden, men dessa är sammanslagningar av tidigare existerande samhällen, som exempelvis Saitama City som är en administrativ sammanslagning av Omiya, Urawa, Yono och Iwatsuki som genomdrevs den 1 maj 2001. Däremot är Sapporo den yngsta stad som växt fram organiskt. Före Sapporo var Hakodate, längst i söder på Hokkaido, den enda staden på ön, men 1799 beslöt shogunatet att Ezo som regionen kallades, borde inkorporeras i det japanska riket, därmed behövdes det då också flera platser varifrån de kunde utöva en direkt kontroll. Fortsätt läsa