Japanskans överlevnadsförmåga

De flesta stora språk håller sig med någon form av auktorisationstest för utlänningar som studerar deras språk. TOEIC/TOEFL för engelska, DELF/TEF för franska, TestDAF för tyska, HSK för kinesiska och JLPT för japanska. Testresultaten för japanska stiger försiktigt, men släpar efter i jämförelse med andra språktester. Japanska är mer komplicerat och tar därför längre tid att lära sig. Röster höjs regelbundet för att japanska måste förenklas och genom åren har det gjorts en hel del försök, inte för utlänningarnas skull men för att även japanska barn får svårare att hänga med. De senaste åren har deras resultat på nationella prov i modersmålet försämrats, en bidragande orsak anses vara den språkanvändning som vuxit fram på mobiltelefonerna. En ung japan kan inte kommunicera utan riklig användning av emoji och kaomoji (ex. eller (･_･?) och ε= (++ ) ﾋ-ﾋｰ) som sker på bekostnad av skriftspråksanvändningen. Vissa företag håller numera kurser för nyanställda hur de förväntas skriva dokument som skall hanteras inom företaget. Unga anser att språkreformerna går för långsamt, medan de äldre förfasar sig över det språkliga förfallet. Hur har skriftspråket förändrats över tid och varför klarar det av att leva kvar trots all kritik?

Kanjis forntid, nutid och framtid

Av de fyra stora originella civilisationerna, Mesopotamien, Egypten, Hindus och Gula Floden (Kina), är det endast den sista vars skriftspråk fortfarande är i bruk. Kanji (漢字), Hanzhi på kinesiska och Hanja på koreanska betyder ordagrant Han-tecken. De kan således betraktas som de mest lyckade och avancerade eftersom de hängt med så länge, och till skillnad från exempelvis hieroglyfer, fortfarande är i bruk. Det har de gjort för att de – och det kan vara lite svårt för västerlänningar att smälta – är betydligt mer flexibla än vi inser. De har helt enkelt anpassat sig till tidens utveckling på ett sätt som inte ens alfabetet klarat. Anledningen till det är att det inte enbart är det äldsta levande skriftspråket, det är också det som har fler tecken än något annat, det existerar mer än 100 000 skrivtecken, dessutom ett litet antal som egentligen inte existerar. Men mer om det senare. När något nytt dykt upp som behövt ett ord, har man helt enkelt skapat ett nytt tecken för att uttrycka det. Det innebär också att det är något av ett Sisyfos jobb att lära sig dem och därför är det endast världens näst mest använda skriftspråk. Efter det latinska alfabetets 5 miljarder användare är det 1,5 miljarder som förlitar sig på de ideografiska tecknen.

Konsten att bokstavera utan bokstäver

Hur bokstaverar man när det varken finns bokstäver eller alfabet? Ordet alfabet används slappt i svenskan då det är avgränsat till skriftlig avbildning av fonem, det går således inte att tala om japanskt alfabet, däremot kan det koreanska alfabetet hangul falla inom kategorin då det är fonemhärmande, likaså japanskans hiragana och katakana. Däremot inte de inlånade kinesiska skrivtecknen kanji, den sortens skrivtecken eller ortografi betecknas istället ideogram och de äldsta formerna har ibland benämningen pictogram. Enskilda tecken blir då en ideograf eller pictograf. Dessa kan således under inga villkor bokstaveras, och det samma gäller för hangul, hiragana och katakana, eftersom de inte består av bokstäver. Istället talar japaner och kineser om hur tecknen skrivs, tsuzurikata (綴り方) på japanska.

Utan Akiko ingen Murasaki

Utan Yosano Akiko och hennes insatser hade vi förmodligen haft väldigt bristfälliga kunskaper om Heian aristokratin i Kyoto som till stor del bygger på det skönlitterära verket Sägnen om Geni eller på japanska Genji Monogatari (ordagrant Genjis sakberättelse). Den anses av många som världslitteraturens första roman, samtida med Beowulf som vid en jämförelse måste betraktas som fantasypoesi med monstret Grendel som besegras av Beowulf som i sin tur blir Göternas konung. Genji däremot är en karaktärsstudie av aristokratin vid hovet i Heiankyo som Kyoto hette vid denna tid. Verket har också en protagonist, Ljusets Prins, på japanska Hikaru Genji, vars liv vid hovet vi följer i romanen. Däremot kan den inte sägas ha en handling, utan vi följer karaktärerna under deras levnad i kronologisk ordning.

När portugiserna fixade till japanskan

Tacka 1500-talets portugisiska missionärer för att vi idag relativt enkelt kan läsa hiragana och katakana. Visst de skrev ner ortografierna och förklarade dem, men framför allt tydliggjorde de och organiserade dem. De införde helt enkelt lite europeisk ordning och reda i den röra som dåtidens skrivsystem befann sig i då Japan inte hade något strukturerat utbildningssystem vid den tiden. Idag tar bloggen en närmare titt på det europeiska bidraget till utvecklingen av det japanska språket.