歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


Lämna en kommentar

Fredens epok i Japan

Heian jidai kan översättas med ”den fredliga perioden” och det är ett kännetecken för åren 794 – 1185, men den tar sitt namn från Heiankyo, ”fredens huvudstad som var det dåvarande namnet på dagens Kyoto. Att det blev Kyoto är egentligen en tillfällighet, kejsare Kanmu ville först flytta huvudstaden från Nara till Nagaokakyo, eller den ”långa kullens huvudstad”. Staden föll offer för jordbävningar, jordskred och enorma skyfall så konstruktionen kunde svårligen fullföljas och kejsarens astrologer rådde honom att välja platsen där Kyoto ligger, en sänka i Kansai slätten som ger staden heta somrar och kylslagna vintrar. Läs mer

Annonser


Lämna en kommentar

Meiji blev öppningen till en ny litteratur

Totalitära centralregeringar ägnar sig allt mer åt mikromanagement ju längre de sitter vid makten. Tokugawa shogunatet i Edo var på intet sätt ett undantag från den regeln. De krävde litteratur som uppmanade folket att ta sina skyldigheter på allvar, att arbeta hårt på fälten och betala sina skatter med ett leende. En författare blir då mer byråchef än förlösare av fantasier och historier. Med andra ord fanns det ett starkt undertryckt behov av kreativ litteratur när shogunatet föll 1868. Läs mer


4 kommentarer

Heian till Heisei japanska kulturepoker

Japans kulturella högtidsepok är utan tvekan Heian perioden mellan 794 och 1185, och det finns förvånansvärt många likheter med den Japan befinner sig i nu som heter Heisei, en garanterad skillnad är dock att Heisei blir inte lika långvarig som Heian. En bidragande anledning till att kejsare Kanmu flyttade från Nara till Heiankyo, det vi nu kallar Kyoto var att Japan gärna ville emulera Tang dynastin i Kina, på samma sätt vill Japan idag gärna emulera USA. Men efter en tid av kritiklös introduktion börjar de ändra och korrigera. Stadsplaneringen i Heiankyo togs direkt från Tang, men efter en tid började de ändra husens arkitektur till mera traditionella fasader. McDonald’s intog Japan med buller och bång, men det dröjde inte många år innan kundunderlaget sakta men säkert sjönk undan. Japanerna ville ogärna skyffla ner Big Mac och en och en halv liters Coca-Cola muggar. Big Mac finns kvar, men colan serveras i storlekar som amerikaner finner förolämpande och numera finns det en massa alternativ på menyn som nog endast återfinns i Japan. Läs mer


2 kommentarer

Inget Nobelpris till japanska författarinnor

Murasaki Shikibu i modern tappning

Genji Monogatari eller Sägen om Genji, monogatari betyder ”sakberättelse” och var från början muntlig tradition som nedtecknats, ungefär som en sägen, såg dagens ljus 1008. Författarinnan är känd som Murasaki Shikibu men det är egentligen en kombination av hennes hovstatus, Murasaki betyder purprufärgad och Shikibu var avdelningen för formella riter inom hovet. Hon var således en hovdam inom kejsarens hov i Kyoto. Tack vare henne och några andra hovdamer vet vi en hel del pikanta saker om kejsarna från Heian perioden, saker som inte nedtecknades i de officiella krönikorna. Läs mer


Lämna en kommentar

När en roman fick Japan på andra tankar

Ibland inträffar det att en bok eller reportageserie får ett genomslag i hela samhället. I Sverige hände det med Lubbe Nordströms radioreportage om Lort-Sverige. Det gick upp för ansvariga politiker och myndigheter att de sociala kostnaderna av bristfällig hygien var allt för höga och att en rimlig hygienisk nivå avgjorde ifall Sverige skulle tillhöra de utvecklade länderna eller de utvecklingsbara.

Lite på samma sätt förhåller det sig med Hakai (破戒) en självutgiven roman av Shimazaki Toson 1905. Det är första gången i japansk litteratur som de onämnbara Eta numera kallade Burakumin förekommer som protagonist och berättelsen kretsar kring problemet att vara utstött ur samhällsgemenskapen och att försöka passera obemärkt men hela tiden ha svärdet hängande över sig. Läs mer