Japans epidemihistoria

Eftersom vi befinner oss mitt uppe i Covid-19 pandemin kan det finnas anledning att ta en titt på hur smittosamma sjukdomar har påverkat Japan. Precis som andra önationer, Island, Madagaskar, Indonesien exempelvis, har de fördelen av att det är enkelt att stänga ned gränserna. Lägg till det att Japan mellan 1635 och 1858 isolerade sig från omvärlden blir det lätt inse att virus inte kunde ta sig in i landet. Det innebär emellertid inte att Corona är den första stora sjukdomskris de konfronteras med. Även Japan har haft sin beskärda del av epidemier. Den här artikeln tar därför en närmare titt på Japans sjukdomshistoria.

Japanska hemelektronikens historia

Be någon nämna japanska företag och de kommer garanterat först att kasta ur sig namn som Toyota, Nissan och Honda. Japanska bilar är globalt närvarande, innovativa, pålitliga och ekonomiska, allt en transportkonsument efterfrågar. Be dem gå lite mer på djupet och det dyker upp namn som Sony, Panasonic, Nintendo, Toshiba, NEC, Sharp och bland lite äldre Kawai, Pioneer, Akai eller Sanyo. Den här senare gruppen representerar hemelektroniksektorn, eller som det heter på japanska; kadengyo (家電業). Tillsammans med transportsektorn var de motorn i den japanska ekonomin. De pressade ut nya produkter i en svindlande takt till ständigt lägre priser. Det fanns inte en person i den industriella världen som inte ägde en Walkman, TV, stereo, laptop eller liknande. Numera är det inte lika vanligt eftersom dessa produkter allt mer har koreansk eller kinesisk stamtavla. Vad är det som hänt? Och varför gick det snett? Det är dags att närmare granska den japanska elektronikindustrins historia.

Den högre utbildningens historia i Japan

På japanska heter universitet daigaku (大学) som ordagrant är ”högre utbildning”. Termen, och speciellt då den skrivs med den äldre teckenformen 大學, härrör sig ursprungligen till de Högre Seminarier som byråkrater i Kina och Korea skulle genomgå för anställning inom förvaltningen. I Japan fick det en annan betydelse då de aldrig implementerade det kinesiska examinationssystemet utan högra tjänstemannaposter gick i arv inom klanerna. Korea var något av ett mellanting, där skulle de klara examinationen, men å andra sidan var den enbart öppen för de som tillhörde yangban klassen (両班). Kina däremot höll sig till strikt meritokrati, en bidragande orsak till att de politiskt och kulturellt dominerade utvecklingen i östra Asien, men det bidrog också till kinesisk arrogans gentemot sina grannar. De japanska klanerna var samtidigt måna om att arvtagarna till familjeposterna skulle vara dugliga administratörer så de satsade själva på att utbilda sina klanmedlemmar. Än idag lever den sortens klickbildningar kvar inom det japanska universitetsväsendet.

Det moderna spionagets historia i Japan

Japan har en lång historia av inhemsk säkerhetstjänst, vikten av underrättelser om fiendens styrka, intentioner, ledning och liknande blev allt tydligare under sengoku perioden. Speciellt kända är ninja och deras ninjutsu, och i annalerna över spioner uppfyllde de den moderna spionromanens tvenne funktioner. Inhämtande av information, men också operatör med likvideringar och sabotage som särskilda aktiviteter. När striderna var slut och landet gick in i en fredligare fas var behovet inte lika uppenbart, shogunatet hade öppna rapportörer utplacerade runtom i landet. Samtidigt visste de att några klaner som befann sig på den förlorande sidan i slaget om Sekigahara ruvade på hämnd. Därmed var det också viktigt att hålla ett närmare öga på deras aktiviteter. Likaså ville man försäkra sig att holländarna på Dejima inte smidde ränker. De initierade därför det som kanske var världens första ”honey trap”. Prostituerade, som kunde röra sig fritt på den konstgjorda ön, tränades i holländska av Nagasakis tolkar, men det är oklart riktigt hur mycket de egentligen förstod och kunde snappa upp. Några av dem blev dock påkomna av holländarna med att stå och tjuvlyssna utanför sovrumsdörrar.

Tokyos förhäxade olympiska spel

Tillsammans med IOK beslutade premiärminister Abe Shinzo, att årets sommarolympiad i Tokyo skulle skjutas upp ett år som resultat av oroligheterna i spåret av Coronaviruset. Bloggen har tidigare varit inne på att risken förelåg. I det längsta hoppades han, inte minst efter att Japan lyckats ”pressa kurvan” som det heter, att det kanske skulle räcka med att skjuta på öppningsceremonin några månader. Det skulle komma med ett flertal fördelar, eftersom väder och vind i oktober är mer sommarlikt ur ett europeiskt perspektiv än juli som påminner om en tropisk djungel. Men ett flertal länders olympiska kommittéer hade klargjort att ifall det inte sköts upp ett år skulle de bojkotta deltagande. Det skulle göra Japan till en politisk paria, en ovan situation för de konsensusinriktade japanerna.