歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


Lämna en kommentar

Japan och Koreas komplicerade relation – del 1

Förhållandet mellan Japan och Korea är dåligt förstått i Sverige. När bloggen gick på gymnasiet dök Korea upp som gubben i lådan 1950, som om det aldrig riktigt existerat innan dess. Det mesta är oförändrat och skall man förstå dagens situation på den koreanska halvön räcker det inte att se dem som brickor i ett stormaktsspel. Nord och Sydkorea har en betydligt mer komplicerad situation än så, och Japan spelade en nyckelroll i att landet kom att delas som det gjordes. Men för att förstå allt detta måste vi först förstå Koreas historia bättre. Så med denna artikel inleder bloggen en serie som skall leda fram till dagens situation. Läs mer


2 kommentarer

Konsekvenser av ”Den nya oredans tid”

Förre stats- och utrikesminister Carl Bildt har nedkommit med en ny bok, den har titeln ”Den nya oredans tid” och är en översikt av efterkrigstiden och dess utveckling. Det är tydligt att Bildt inte har mycket till övers för Trump och det tillbakadragande av USA från den internationella scenen han har inlett. Bildts fokus – inte helt oväntat med tanke på hans erfarenheter och intressen – lägger tyngdpunkten på förändringarna i den säkerhetspolitiska ordningen, eller med Bildts infallsvinkel; oordningen. Det kalla krigets bipolära system har via ett unipolärt USA och europeisk multilateralism stigit in i farstun till ett multipolärt system som vi ännu inte vet vart det är på väg. I det nya multipolära systemet som är under framväxt kommer Asien att spela samma dominerande roll som det gjorde fram till 1400-talet och introduktionen av renässansen i Europa. Ett Europa som dessutom fick möjligheten att expandera västerut, först politiskt, sedermera ideologiskt, kulturellt, men också etniskt. Det senare något som mer sällan framkommer i diskussionerna. Normalt sett är Bildt upptagen av den europeiska utvecklingen, men i boken tar Asien upp en större plats än det någonsin gjort tidigare i hans böcker. Därmed blev också bloggen mer intresserad än tidigare och har fört ned mina tankar här. Läs mer


1 kommentar

Toyotomi Hideyoshi och Japans slavhandel

En av bloggens flitigare läsare, Göte Svanholm, inkom med några frågor angående slavhandel på 1500-talet i Japan. Inledningsvis var bloggen förvirrad, slavhandel förbjöds nämligen redan på 1300-talet, men förekom till viss del i samband med naturkatastrofer och liknande. Bönder som inte klarade av att försörja familjen sålde på bakvägar barn till hushåll som saknade egen avkomma. Här bör man komma ihåg att få ansåg sig ha för få barn, dels var barnadödligheten stor, dels utgjorde de i förlängningen ett slags pensionssystem, som i de flesta länder vid den här tiden. Det handlade således inte om någon regelrätt handel på marknader och liknande, utan det var mer en fråga om diskreta affärsuppgörelser och de såldes aldrig vidare. Till största delen var det unga flickor eftersom pojkarna behövdes i jordbruket eller fisket. Läs mer


Lämna en kommentar

Holländsk underkastelse gentemot Tokugawa shogunerna

I oktober 1627 anlände en storslagen ambassad under ledning av Peter Nuyts i det ständigt expanderande Edo. Han reste i en palankin uppburen av sex bärare, med ett följe på närmare 300 personer, holländska soldater, tungt beväpnade samurajer, livréklädda kammarherrar, tolkar och flera dussin tjänare som bar på dyra gåvor till shogun och hans rådgivare. Tillsammans med ett antal krav på shogunatet. En dryg månad senare skulle han smyga sig ut i skydd av mörkret för att aldrig återkomma. Nuyts gjorde sig skyldig till en form av europeisk hybris som växte fram under 1500-talet. Läs mer


2 kommentarer

Japans utrikes relationer under medeltiden del 1

Eftersom Japan isolerade sig mellan 1635 och 1858 är det inte ovanligt att det uppfattas som att Japan alltid varit isolerat. Inget kunde vara längre från sanningen. Under antiken – Asuka och Heian i japanska termer – hade de ett intensivt legationsutbyte med T’ang Kina och främst Paekche i Korea. Men i mitten på 800-talet blev finanserna kärva och inre stridigheter krävde fokus. När militären tagit makten 1185 blev det ånyo intressant med utrikes relationer. Detta inlägg skall därför titta närmare på Japans utrikes relationer under 1200-, 1300-, 1400- och första halvan av 1500-talet, eller Japans medeltid. Japan hade, mer eller mindre ofrivilligt, under 350 år varit avskurna från händelseutvecklingen på det asiatiska fastlandet. Enstaka munkar som gav sig iväg till Kina, eller kineser som lyckats rymma från japanska pirater var deras huvudsakliga informationskällor. Läs mer