歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


Lämna en kommentar

Svenska Tokyoambassadens historia

Outsourcing är ett modernt ord som frekventerar gigekonomin. Men företeelsen är gammal. Exempelvis outsourcade Sverige sina diplomatiska förbindelser med Japan till Holland. Första avtalet slöts av Dirk de Graeff van Polsbroek på Karl XV:s uppdrag. Han representerade inte bara Sverige/Norge, men även Danmark och under en period också Preussen och Schweiz. Den 11 november 1868 slöt han en vänskapstraktat, i stort en blåkopia på de avtal som Japan redan ingått med andra länder, då hade han redan fem års erfarenhet av landet. Förutom sin roll som diplomat för Holland var han också en nära rådgivare i utrikesfrågor till kejsare Meiji, vi har nog aldrig haft ett sändebud i Tokyo med bättre kontakter till statsledningen sedan dess. Samtidigt bör man erkänna att dåtidens byråkratier inte heller bestod av flera tusentals tjänstemän. Det var snabbare och smidigare vägar till beslutsfattarna på den tiden. Han inledde en stark tradition, de första åtta representanterna var inte svenskar, de var samtliga holländare. Det var först 1906 som Sverige fick sitt första eget sändebud, Gustaf Oscar Wallenberg. Just det, André Oscar Wallenbergs son. Sverige har nog aldrig haft en mera förmögen envoyé i Tokyo. Läs mer


Lämna en kommentar

Japan och Kinas ensidiga relation del 5

Under Tokugawa dynastin mellan 1600 – 1868 var relationerna till Kina av indirekt karaktär. Ryukyu som var ett oberoende kungarike invaderades av Satsuma och blev i realiteten ett lydrike, även om ätten Sho kontinuerligt besatte tronen i Shuri palatset. Samtidigt var Nagasaki en öppen hamn för privata kinesiska handelsmän som i realiteten bröt mot Mings lagar gällande handel med Japan. När Qing dynastin tog vid 1636 var de initialt fokuserade på att bygga upp Peking som nygammal huvudstad och reparera Förbjudna Stadens palatskomplex. Konsekvensen blev att de kinesiska handelsmän som reste mellan Nagasaki och Kina fick relativt fria händer och blev i realiteten mer beroende av Tokugawas välvilja än Qing kejsarnas beslutsvilja. Tillsammans med det koreanska hovet skulle de bli den konkreta och praktiska länken mellan shogun och astraltronen. Läs mer


Lämna en kommentar

Nordkoreas avhoppare i Kina

Någon gång i april blir det tillräckligt varmt för att avhoppare från Nordkorea kan ta sig över Yalu floden utan allt för stor risk att drabbas av hypotermi. Antalet avhoppare stiger drastiskt vid denna tidpunkt och kinesiska myndigheter vidtar åtgärder för att förbereda sig. I år innebar pandemin att de slapp undan. Antalet nordkoreanska avhoppare har minskat drastiskt. På senare år är det inte den enda förändringen som märkts. Sedan ungefär tio år tillbaka har Kina drastiskt lagt om kursen för hanteringen av avhoppare från Nordkorea. Tidigare var hanteringen bifurkerad, de som blev påkomna buntades ihop och repatrierades till Nordkorea, men i stort lät man dem passera, fullt medvetna om att de inte kunde komma iväg till Sydkorea snabbt nog. Synen på dem var således strikt ekonomistisk. Något har alltså hänt, frågan är vad och vilka konsekvenser har det på relationen mellan Nordkorea och Kina. Läs mer


3 kommentarer

Meiji perioden

Meiji perioden innebär inträdet i den moderna eran. Den är lite unik i så bemärkelse att den har en tydlig början och ett tydligt slut. Den inleds den 23 oktober 1868 och avslutas den 30 juli 1912, en exakthet som lätt är förrädisk då den framstår som övertygande signifikant. Det är den naturligtvis inte, den råkar endast sammanfalla med den 122:e kejsarens regentperiod. Ändå förekommer det såväl politiska – inrikes som utrikes – sociala, ekonomiska, kulturella och samhälleliga förändringar som kan motivera en historisk särbehandling. Dessutom är det så japanerna själva ser på sin historiska utveckling, så för att kunna ha en givande dialog med en japansk interlokutör är det inte oväsentligt att besitta kunskaper om perioden. Ungefär som när svenskar diskuterar den oskarianska eran. En omedelbar association till cylinderhattar, trästick, landåer, stärkkragar, monokel och damasker. För japanen är det perioden när landet plötsligt och oförberett översvämmades av västerlandets välvilja och maktfullkomlighet. En omtumlande tid kantad av krigarbaronernas fall och folkets möjligheter; som inleds med ungdomlig entusiasm och slutar med ålderdomens cynism. Läs mer


Lämna en kommentar

Första desinformationskampanjen – Tanakas tronskrivelse

Formellt kallas det Tanaka josobun (田中上奏文) och är en oerhört formell skrivelse från regeringen till kejsaren. I detta fall från Tanaka Giichi till kejsare Showa, eller Hirohito som han normalt kallas i västvärlden. Första gången dokumentet dyker upp i offentligheten är i december 1929 när en kinesisk översättning publiceras i Kuomintangs partitidning Zhongyang ribao (中央日報), ung. Centrala Dagbladet. Enligt tidningens rapportering skall premiärminister Tanaka överlämnat ”promemorian” eller tronskrivelse som är en mer korrekt beskrivning, till kejsaren i juli 1927. Innehållet skulle vara en plan för Japan att ta globalt herravälde. Vägen skulle gå över Manchuriet, Mongoliet och Kina. I själva verket var det världens första lyckade globala desinformationskampanj som kom att spela en framträdande roll i narrativet kring andra världskriget. Läs mer