Nissans historia

Bland de japanska biltillverkarna är Toyota, åtminstone storleksmässigt, i en klass för sig. Som nummer två, men en rätt bra bit bakom kommer Nissan (日産) vars betydelse ordagrant är ”japansktillverkad”. En bra tumregel för den som är nummer två på marknaden är att de måste anstränga sig lite mer, vara lite mer framåt, mer innovativa. Utifrån konsumentperspektivet är det alltid mindre motstånd att gå med den störste. De har större återförsäljarorganisation, fler verkstäder och har råd att ta eventuella smällar när de dyker upp. Att Nissans historia därför tecknats i motvind är inget att förvånas över.

Japans väg till andra världskriget – del 2; ekonomi

I den förra artikeln i den här serien granskades hur den japanska allmänhetens opinion skapades till förmån för Japans aggression i Asien. Då utlovades också att i nästa artikel – således denna – skulle de ekonomiska förutsättningarna sättas under förstoringsglas. Det innebär att vi måste börja vid tiden för första världskriget. Europas, och senare USAs, ekonomier sattes på krigsfot. Industrier ställdes om till att producera kanoner och kulor. Resultatet blev att konsumtions- och kapitalvaror slutade exporteras till Asien. Hux flux erbjöds Japan ta över en gigantisk och expanderande marknad. 1913 hade Japan en utlandsskuld på 1,1 mrd yen, det motsvarar i dagens penningvärde ungefär 116,78 mrd USD. Sju år senare hade de istället ett utrikesöverskott på 2,2 mrd yen. All upplåning och alla satsningar som inleddes under Meiji perioden kunde därför börja skördas under Taisho perioden (1912 – 26), men när kriget var förbi återkom Europa och USA med kraft. Den japanska ekonomin gick på defensiven.

Carlos Ghosn och japansk rättvisa

För drygt ett år sedan publicerade bloggen en artikel om palatskuppen i Nissan när Carlos Ghosn brutalt avsattes och anklagades för diverse oegentligheter och skattefusk. Det framgick redan då väldigt tydligt att hans direktörer vill ha bort honom och att de tog åklagarmyndigheten i Tokyo till sin hjälp. Han arresterades (det gör man i Japan nämligen) och placerades i häktet. De rättsliga instanserna i Japan kan ta till ganska brutala metoder då det ofta går ut på att få fram ett erkännande. Tanken att någon är oskyldig till dess motsatsen bevisats i domstolsförhandlingar mellan jämställda parter löper inte djupt i Japan. En vanlig kommentar på japanska Twitter är just ”om han var oskyldig hade de inte arresterat honom”. Anledningen till att artikeln då publicerades, den hade inte särskilt mycket med historia att göra, var att svenska medier knappt nuddade vid händelsen. Ghosn flydde den japanska rättvisan i slutet av december och höll igår en två timmar lång presskonferens i Beirut, där han för tillfället befinner sig. Inte heller den här gången anser svenska nationella medier att detta är något som svenskarna behöver känna till. En inställning som, vilket är uppenbart eftersom du är här, vi inte delar.

Palatskuppen i Nissan

Det hela tog sin märkliga början strax efter solnedgång. På radion sades det att ordföranden i Nissan Motors och Mitsubishi Motors, samt VD för Renault, stod ”inför förestående arrestering” för brott mot ”finanslagarna”. Initialt utgick alla från att han varit involverad i något slags insiderhandel. Carlos Ghosn (s:et är ljudlöst) är fransk-brasiliansk-libanesisk affärsman som startade sin karriär hos Michelin, den franska däcktillverkaren, innan han gick över till Renault. Sedan Renault-Nissan alliansen 1999 blev han först COO på Nissan för att ta över som CEO 2001. För två år sedan övertog de 34 % av aktiekapitalet i Mitsubishi Motors, Ghosn överser därmed världens tredje största fordonsgrupp. Gammelmedia som saknar journalister i Japan, kommer endast att förse dig med nyhetsbyråernas urvattnade material. Rekishikan går idag bakom kulisserna och förklarar vad som egentligen inträffat.

Nissan låter sig inte köras om av Tesla

Sedan 80-talet började vi tänka på Japan som en ledare inom teknisk utveckling, både inom hemelektronik men också på fordonssidan. På några få år blev Toyota världsledande inom hybridsegmentet, först genom sin Prius och nu genom att i princip erbjuda hybridvarianter för varje modell. 2010 introducerade Nissan Leaf, den första elbilen med ordentlig räckvidd och den har också varit världens bäst säljande elbil under många år, i Europa säljer de nästan exakt lika många som i Japan och de säljer 25 % mer i USA. Men sedan introduktionen av Leaf har det egentligen inte hänt så mycket. Förvisso har räckvidden uppgraderats och inredningen moderniserats, men utöver det har det stått ganska stilla. Ett marginellt undantag har Mitsubishis i-Miev varit som faller inom det mycket specifika kei segmentet i Japan. Det gör den till ett mycket tilltalande val i japansk storstadsmiljö, men utanför den faller attraktionskraften som huvudsakligen ligger i dess ekonomiska fördelar.