歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv

Carlos Ghosn och japansk rättvisa

1 kommentar

För drygt ett år sedan publicerade bloggen en artikel om palatskuppen i Nissan när Carlos Ghosn brutalt avsattes och anklagades för diverse oegentligheter och skattefusk. Det framgick redan då väldigt tydligt att hans direktörer vill ha bort honom och att de tog åklagarmyndigheten i Tokyo till sin hjälp. Han arresterades (det gör man i Japan nämligen) och placerades i häktet. De rättsliga instanserna i Japan kan ta till ganska brutala metoder då det ofta går ut på att få fram ett erkännande. Tanken att någon är oskyldig till dess motsatsen bevisats i domstolsförhandlingar mellan jämställda parter löper inte djupt i Japan. En vanlig kommentar på japanska Twitter är just ”om han var oskyldig hade de inte arresterat honom”. Anledningen till att artikeln då publicerades, den hade inte särskilt mycket med historia att göra, var att svenska medier knappt nuddade vid händelsen. Ghosn flydde den japanska rättvisan i slutet av december och höll igår en två timmar lång presskonferens i Beirut, där han för tillfället befinner sig. Inte heller den här gången anser svenska nationella medier att detta är något som svenskarna behöver känna till. En inställning som, vilket är uppenbart eftersom du är här, vi inte delar.

Med tanke på att Japan har ambitionen att bli permanent medlem av FNs säkerhetsråd, med veto, är det ett absolut imperativ, för att låna Emanuel Kant, att vi lär oss lite mer om hur det fungerar i Japan. Så låt oss därför gå tillbaka några månader och rekapitulera. I april 2019 släpptes han mot borgen, men när myndigheterna fick nys om att han avsåg hålla en presskonferens arresterades han på nytt. Den 25 april släpps han på nytt, mot en borgen på en miljard yen eller knappt 88 miljoner kronor, borgen sänktes senare till halva beloppet. Förutom borgensbeloppet fick han även restriktioner på umgänge med hustrun och krav på att övervakningskameror skulle placeras utanför hans bostad. Det skulle senare visa sig att åklagarmyndigheten inte kontrollerade videoinspelningarna mer än en gång i månaden. Han står anklagad för att ha undanhållit de japanska skattemyndigheterna lite drygt 437 miljoner kronor i inkomstuppgifter. Det var en uppgift han tog upp på presskonferensen.

Ghosns förklaring var att han i sitt kontrakt hade statuter som reglerade växelkursförändringar och att därför vissa belopp betalades ut i Oman och andra stater där han hade bankkonton. Oegentligheterna skall ha skett mellan 2011 och 2015, när hans efterträdare på Nissan Saikawa Hiroto, som själv senare fick gå, fick frågan varför det dröjt tre år innan de rapporterade detta till åklagarmyndigheten var hans enda svar att det ”nyligen kommit till ytan”. Han ville därmed insinuera att Ghosn höll företaget i ett så hårt grepp att ingen vågade opponera sig, styrelsen menade då att Saikawa var för svag som ledare och avpolletterade honom.

Den 29 december på eftermiddagen lämnar han sin bostad och beger sig till Grand Hyatt hotell i Roppongi, inte långt från bostaden. Där sammanstrålar han med två amerikaner, en tidigare grön basker. Han lämnar, ganska exakt en timme innan premiärminister Abe Shinzo själv ankommer till hotellet för att spendera lite nyårsledighet där. Från hotellet beger de sig till Shinagawa där de stiger på Shinkansen till Osaka. Det har förvånat att ingen på tåget kände igen honom, i Japan är han superkändis, helt i paritet med PG Gyllenhammar på sin tid. Sannolikt har han, likt många japaner, burit en vit ansiktsmask som de gör när de känner sig snuviga, kanske mörka glasögon och någon form av huvudbonad. Ghosn är inte mer än 165 cm lång så han står inte ut från mängden som de flesta gaijin i Japan.

Väl i Osaka skall de ha begett sig till ett flygplats hotell där han skall ha klättrat in i en ”pianolåda” eller ”trumsetlåda”, poängen är att den skall ha varit för stor för röntgenapparaturen på Kansai flygplats. Därefter tog han ett privatjet till Istanbul där han sedan skall ha bytt till ett annat privatplan som stod färdigtankad för att ta honom till Beirut. Valet av Libanon beror på att han dels har sin härkomst därifrån, dels att de saknar utlämningsfördrag med Japan. Många hade hoppats få bekräftat uppgifterna på presskonferensen men Ghosn uppgav att det skulle utgöra en risk för de inblandade så han teg om hur flykten gått till.

Istället blev den en lång, men tämligen substanslös, attack på det japanska rättsväsendet i kombination med att han hävdade sin oskuld. Han hade inte flytt rättvisan, utan ”orättvisan”. Mot sina f.d. underlydande chefer på Nissan anklagade han dem för att ha iscensatt en kupp för att de vände sig mot hans försök att integrera Nissan med Renault. Såväl Frankrike som Japan är två länder med stark nationell särart, att blanda två nationalsymboler som Renault och Nissan var från första stund dömd att misslyckas. Se bara vad som hände med Renault och Volvo.

Ghosn menade också att polis och åklagarmyndighet behandlade honom som ”en annan terrorist” genom att han hölls i handklovar vid transporter. Detta är emellertid rutin vid transport av arresterade mellan domstol och häkte, oavsett brott de anklagas för. Likaså menade han att åtta timmars förhör om dagen var en form av tortyr, särskilt som han nekades ha advokat närvarande. Det här är en vanlig utnötningstaktik bland japanska åklagare som i västerländska ögon upplevs som synnerligen rättsosäker. Det kommer sig av traditionen i konfucianskt tänkande att en brottsling bör komma till insikt om sitt misstag och de besvär han åstadkommer omgivningen med syfte att han skall be de inblandade om ursäkt. Förstagångsbrottslingar – och dit hör Ghosn – som gör detta i Japan erhåller oftast villkorliga domar, de ges således en omedelbar andra chans att visa sin vilja till bättring. Detta kommer i klammeri med den västerländska synen att man är oskyldig till dess motsatsen bevisats bortom rimligt tvivel i en rättssal. Hade Ghosn i Beirut lagt fram konkreta bevis för sin oskuld, istället för att framstå som en tältpredikant med sårad självkänsla, hade han också funnit större sympatier bland den befolkning som hyllade honom för omvandlingen av Nissan från konkursbranten till ett flaggskepp inom fordonsindustrin.

En tanke på “Carlos Ghosn och japansk rättvisa

  1. Att lära av Japan… i Burlövs kommun tror man att det finns något att lära men vet ännu inte vad. Bloggen kanske skulle bli en konsult åt svenska kommuner?

    http://burlovsnyheter.se/forsta-spadtaget-en-hojdpunkt-2019/


    Tidigare kom det en fråga från en japansk kommun till socialförvaltningen om samarbete. De hade haft ett samarbete med en kommun nära Göteborg, men det vara avslutat.
    – De tyckte att Sverige var fantastiskt och ville komma till Burlöv i stället, påpekade Johnson.
    – Så förra året kom en delegation på sex personer till Burlöv var intresserade av vårt sätt att organisera. De lämnade efter sig två undersköterskor som var verksamma på Harakärrsgårdens äldreboende i ett par veckor.
    Senare på hösten åkte Lars Johnson med flera från kommunen till Japan under en vecka.
    – Jag visste att de hade ett hierarkiskt samhälle, men det var mycket mer utpräglat än vad jag trodde och det är kanske också ett av deras problem att deras samhälle är så toppstyrt. – Samtidigt är jag säker på att vi också kan lära något från dem.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.