歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv

Nissan låter sig inte köras om av Tesla

Lämna en kommentar

Sedan 80-talet började vi tänka på Japan som en ledare inom teknisk utveckling, både inom hemelektronik men också på fordonssidan. På några få år blev Toyota världsledande inom hybridsegmentet, först genom sin Prius och nu genom att i princip erbjuda hybridvarianter för varje modell. 2010 introducerade Nissan Leaf, den första elbilen med ordentlig räckvidd och den har också varit världens bäst säljande elbil under många år, i Europa säljer de nästan exakt lika många som i Japan och de säljer 25 % mer i USA. Men sedan introduktionen av Leaf har det egentligen inte hänt så mycket. Förvisso har räckvidden uppgraderats och inredningen moderniserats, men utöver det har det stått ganska stilla. Ett marginellt undantag har Mitsubishis i-Miev varit som faller inom det mycket specifika kei segmentet i Japan. Det gör den till ett mycket tilltalande val i japansk storstadsmiljö, men utanför den faller attraktionskraften som huvudsakligen ligger i dess ekonomiska fördelar.

Istället är det Elon Musk och Tesla som satt elbilen på kartan, våra grannar över kölen är tokiga i den till den milda grad att Tesla tvingats justera sin distribution och även skeppa till Norge via Göteborgs hamn. Något som ställt till problem då de svenska transportfordonen inte alltid lever upp till norska miljöregler. På Nissans huvudkontor har man självfallet lagt märke till den kraftiga förskjutningen och tagit ett resolut beslut att göra något åt saken. Nissan skall därför i år släppa inte mindre än fyra nya elbilar, eller en gammal uppgraderad och tre nya ifall man vill vara petig.

Den nya Leaf som släpps kommer med tre nya egenskaper. Den första är det som Nissan kallas e-pedal, du gasar och bromsar med samma pedal, genom att reglera trycket med foten avgör föraren om hon vill accelerera eller bromsa in. Nissans ingenjörer menar att det gör körningen betydligt mjukare och angenämare för både förare och passagerare. Det andra heter ProPilot och är deras system för autonom körning. Japanerna är mer försiktiga när det gäller drastiska förändringar som denna och systemet skall i första hand fungera inom den fil bilen framförs i, det går således inte att applicera på omkörningar då Nissan menar att det är en manöver som kräver förarens aktiva medverkan. Slutligen kommer den med ProPilot Park, som tidigare funnits i det dyrare segmentet, ett helt autonomt parkeringssystem som tar över när den märker att föraren försöker fickparkera. Den nya modellen har en 40 kWh batteripaket som skall ge bilen en räckvidd på 400 km. Det viskas om att en dyrare modell med 60 kWh batteri skall släppas senare i år, men Nissan själva tiger på den punkten.

Nissan släpper också e-NV200, en van för kommersiellt bruk. Räckvidden är 190 km, mer än tillräckligt för den tänkta användningen och den kan snabbladdas på 30 minuter. Den har eluttag på utsidan då tanken är att man exempelvis skall använda den på byggarbetsplatser eller vid reparationsarbeten där den skall driva såväl bygglampor som elverktyg. Lastutrymmet är 3 600 liter och lastvikten uppgår till 600 kg. Som mini-van tar den 7 passagerare, men Nissan räknar med att den främst kommer att säljas i sin kommersiella skrud till främst hantverkare som driver egen rörelse.

De andra två modellerna Nissan släpper faller inom ett segment Nissan kallar e-Power. Vid en första anblick tycks det som om de endast vill undvika begreppet hybrid, eftersom det i Japan är så starkt förknippat med Toyota. Men en närmare granskning visar att bensinmotorn skall fungera som generator för el-motorn. Den skall ge lite över 3,7 mil/l i bensinförbrukning, och är tänkt som elbilen för dem som bor i lägenhet och inte har möjlighet att installera en laddare. Den ena modellen kallar de Note e-Power och bygger på Notes populära chassi och kaross. Dess främsta säljargument är att priset närmar sig en tredjedel av kostnaden för en Leaf och med ett bensinpris som hovrar runt 14 kr/l kostar en Note e-Power 3,75 kr/mil i bränslekostnader. Nissan kalkylerar med att det i längden blir billigare än en renodlad elbil med lägre inköpspris och med tanke på att batterierna en dag blir dyra att byta ut kanske i längden också en billigare milkostnad.

Till sist har Nissan presenterat en van i e-Power segmentet kallad Serena e-Power och Serena e-Power Highway Star, räkna med andra namn utanför Japan. Precis som e-NV200 är det en sjusitsig modell, men den kommer inte i ett kommersiellt utförande utan är strikt en familjebil. Istället verkar den formgiven för familjer på andra varvet, med plats till mina, dina och våra gemensamma barn. Exempelvis finns det inte mindre än sex USB uttag, varav fem kan ladda elektroniken. Likaså har alla säten nedfällbara bord med mugghållare och sista raden med säten kan enkelt fällas ihop och fästas säkert i sidorna i de fall det finns behov av utökat lastutrymme. Däremot har Nissan ännu inte tillkännagett några data över tänkt bränsleförbrukning.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.