歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


2 kommentarer

Japan är de tröga skattereformernas rike

Japan har betydligt lägre skatter än Sverige, men å andra sidan får medborgaren betala in till sjukförsäkring och pension vid sidan om. De utgifterna ingår således inte i skatteunderlaget, fördelen är att medlen på både inkomst och utgiftsidan redovisas separat. Det är således lätt att för den enskilde få överblick hur de egna avgifterna spenderas, å andra sidan försvårar det en rak jämförelse med vad svenska skattebetalare får avstå och vad de får för sina pengar. Exempelvis är nationella universitet skattefinansierade, terminsavgifterna obetydliga och för den som eventuellt inte har råd ens med det är det avgiftsbefriat. En ung japan som har kapaciteten att studera på universitet behöver således aldrig oroa sig. Däremot finns det också en uppsjö av privata universitet. Deras upptagningsområde är, lite tillspetsat, lata drular med efterläpande intellekt men rika föräldrar. De kan således köpa sig en utbildning till barnen. Nu skall det omedelbart framhållas att det bland de privata finns flera prestigeuniversitet som Waseda, Keio och Ritsumeikan. Den andra sidan av myntet är således att välfärdspolitiken inte är generell utan specifik. Det finns inga generella barnbidrag exempelvis, men ensamstående mödrar får stöd till sina barn. Eftersom det endast är de som är i behov av bidraget som erhåller det kan det också vara mer generöst än i Sverige eftersom alla ju inte tar emot det. Fortsätt läsa


2 kommentarer

Samuraj och adel samma andas barn

Var samurjerna en motsvarighet till den europeiska adeln? Den frågan är inte helt enkel att besvara, samurajen tillhörde klaner, medan adel var begränsad till familjen. Men samtidigt var en daimyo, eller en klanledare, en position som gick i arv, precis som en greve eller baron. Under 1500talet adlades folk för de insatser de bistod konungen med under krig, en skicklig härförare utnämndes till hertig av något landområde och kunde därifrån gå vidare upp i hierarkin. En daimyo däremot tog titeln själv genom att med militär makt behärska ett specifikt landområde, mer av en meritokrati jämfört med Europa.
Fortsätt läsa


18 kommentarer

Engelbert Kaempfer skrev den första reseskildringen från Japan

Engelbert Kaempfer var en tysk läkare och den förste som nedtecknade ett vetenskapligt grundat verk om Japan på ett för västerlänningar begripligt språk, nämligen tyska. Eftersom läkekonsten på 1600-talet primärt ägnade sig åt medicinalväxter var Kaempfer i grunden botaniker. Ett intresse som redan före Linné bringade studenter till Uppsala, där han träffade sin landsman Samuel von Pufendorf som stod Karl X Gustaf nära, en position som kvarstod under Karl XI. Den vägen kom Kaempfer att ingå i en svensk beskickning österut genom Ryssland till Persien där han nådde huvudstaden Esfahan 1684. Fortsätt läsa


6 kommentarer

Heian till Heisei japanska kulturepoker

Japans kulturella högtidsepok är utan tvekan Heian perioden mellan 794 och 1185, och det finns förvånansvärt många likheter med den Japan befinner sig i nu som heter Heisei, en garanterad skillnad är dock att Heisei blir inte lika långvarig som Heian. En bidragande anledning till att kejsare Kanmu flyttade från Nara till Heiankyo, det vi nu kallar Kyoto var att Japan gärna ville emulera Tang dynastin i Kina, på samma sätt vill Japan idag gärna emulera USA. Men efter en tid av kritiklös introduktion börjar de ändra och korrigera. Stadsplaneringen i Heiankyo togs direkt från Tang, men efter en tid började de ändra husens arkitektur till mera traditionella fasader. McDonald’s intog Japan med buller och bång, men det dröjde inte många år innan kundunderlaget sakta men säkert sjönk undan. Japanerna ville ogärna skyffla ner Big Mac och en och en halv liters Coca-Cola muggar. Big Mac finns kvar, men colan serveras i storlekar som amerikaner finner förolämpande och numera finns det en massa alternativ på menyn som nog endast återfinns i Japan. Fortsätt läsa