歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv

Edokko den sanna Tokyoiten

4 kommentarer

Edokko är benämningen på en Tokyobo vars släkt varit födda i Tokyo i minst tre generationer, uttrycket härleds till Tokyos ursprungliga namn; Edo. Således är den nuvarande kejsaren Akihito den förste i sin släkt som räknas dit. Hans farfars far var inflyttad från Kyoto. Det är alltså en mer begränsad skara än man inledningsvis kan tro, trots att Edos tillväxt började i slutspurten på 1500-talet. Att det förhåller sig på det här sättet hänger naturligtvis ihop med att Tokyo vuxit betydlig mer via inflyttning än organiskt. Brandbombningarna under andra världskriget och den Stora Kantojordbävningen 1923 medförde också att många släkter utsläcktes. Den snabba återhämtningen och tillväxten till det mångmiljongytter som idag utgör staden är dock ingen ny företeelse.

Den satte igång redan under första halvan av 1700-talet. Anledningen var främst att Japan allt mer övergav risekonomin till förmån för en penningekonomi. Bönderna stod förvisso fortfarande näst högst uppe på statusstegen, men då intresset för pengar ökade så sjönk värdet på riset. I staden fanns det ett sug efter allehanda okvalificerad arbetskraft och inledningsvis fick de unga männen, för det var huvudsakligen män som sökte äventyret, tillfälliga dagjobb som palakinbärare, den tidens taxichaufförer, medicinalkrämare, ambulerande försäljare och massörer då de oftast hade starka fingrar från jordbruksarbetet. Dessvärre räckte inkomsterna sällan till mer än mat för dagen, de tvingades ofta sova bakom de avlånga huslängor som vid den här tiden utgjorde bostäder för den fattigare delen av stadsborna.

Edokkofestivalen – en serie om de sanna Tokyoborna

Det var vid denna tid som begreppet Edokko ha yoigoshi no kane ha motanu eller; det som Tokyobon tjänar överlever inte natten, kom till. Således ansågs deras hårda ekonomiska förhållanden ha varit självförvållade då de spenderade dagens inkomster på krogen samma kväll de förtjänats. Ett synsätt som på intet sätt är på utdöende utan tvärtom lever kvar i högsta välmåga. Hade dagens inkomster varit ovanligt goda lockade alltid ett besök i Yoshiwara och några av de billigare bordellerna. Det saknades aldrig tillfällen att spendera för den som eventuellt hade mynt undanstoppade i kimonoärmen.

Den allt snabbare inflyttningen till Edo var ett bevis på att centralmakten misslyckats styra upp böndernas leverne. Redan 1649 hade bakufu, eller shogunatet, publicerat en bok kallad Keian no ofuregaki, ungefär skriftliga påpekanden från Keian (den tidsperiod när boken tillkom). I den påpekades det, och här handlade det sannerligen om pekpinnar, att bonden bör stiga upp tidigt på morgonen för att klippa gräset, ägna sig åt åkerlappen vid middagstid och fläta rep vid kvällningen. Han skulle avstå från såväl sake, té som rökning, och oberoende av hur vacker hustrun var, om hon hängav sig åt tédrickning och resor var det bondens skyldighet att skilja sig från henne. Vidare borde de avstå från sidenkläder och endast klä sig i ren bomull och vara uppmärksamma på brandrisker. Det var således högt ställda moraliska förväntningar centralmakten hade på sin bondebefolkning. Därför var det inte heller så anmärkningsvärt att bondsönerna lätt gick över styr när de anlände i Edo.

I byarna var det en blandning av lättnad och oro över att de unga männen sökte sig till Edo. Det var äldste sonens ansvar att ta över jorden, så det var en lättnad att inte behöva finna någon form av ersättningsjobb åt hans bröder, samtidigt blev det mer över till familjen när fogden tagit sitt och centralmaktens ris. Men det innebar också att det fanns mindre arbetskraft att tillgå när bördan var som tyngst. Risodling är i högsta grad en solidarisk odlingsform, samarbete mellan de olika bondefamiljerna var legio och det gällde att vara inarbetad på de olika åkerlapparna och deras egenheter. Och skulle något hända äldste sonen var det oftast svårt att få den näst äldste att återvända hem till en mager existens utan Edos nöjesutbud.

4 tankar om “Edokko den sanna Tokyoiten

  1. Ping: Liten språklektion i arkaiska uttryck 13 | 歴史館

  2. Ping: Liten språklektion i arkaisk japanska 20 | 歴史館

  3. Ping: Maeda klanens herrgård i Edo | 歴史館

  4. Ping: Shikokus historia | 歴史館

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.