歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


Lämna en kommentar

Vad var egentligen en shogun?

Carl XVI Gustaf är kung, det var också Gustaf III, Karl XII, Gustaf II Adolf och Gustav Wasa, men utöver titeln har de egentligen inte mycket gemensamt. Över tid så förändras förutsättningar, individerna har olika läggning, omgivningen försöker utöva inflytande, vissa lyckas bättre, andra sämre. De har också olika prioriteringar och ekonomi, grannar eller annat de inte kontrollerar sätter upp gränser för deras ambitioner och agerande. Samma sak gällde för Japans shoguner. Normalt sett använder vi begreppet shogun för de som på japanska formellt hade titeln Seii Taishogun (征夷大将軍), en titel de erhöll av kejsaren. Mera specifikt tänker vi på de som var del av de tre shogun dynastierna; Minamoto, Ashikaga och Tokugawa. Men de har varit betydligt fler, de har bara inte satt samma i spår i historien efter sig. Denna artikel skall försöka bena ut vem de andra var, varför vi vet så lite om dem (åtminstone i västvärlden) och hur de utvecklades över tid. Läs mer


Lämna en kommentar

Sydkorea avbryter GSOMIA med Japan

Det senaste utspelet från Sydkorea i de pågående handelsstriderna med Japan är att man drar tillbaka GSOMIA, ett militärt underrättelsesamarbete. Förmodligen är det få i Sverige som vet vad detta innebär och vilka konsekvenserna blir, och bloggen har inte heller lyckats finna någon artikel i svensk press som försöker förtydliga det hela. Så detta inlägg blir därför lite nutidshistoria. Läs mer


5 kommentarer

Shugo daimyo eller sengoku daimyo?

Hosokawa Yoriyuki, 6:e shugo daimyo i klanen

Flitigare läsare av bloggen känner igen titeln daimyo, som inte ens längre bevärdigas med fet stil, eftersom bloggen anser den så pass inarbetad som lånord att dess japanska ursprung inte längre behöver understrykas. Verkligt Japanintresserade har kanske även kommit i kontakt med begreppet i mer akademisk litteratur än bloggen presterar. Då ges gärna förklaringen att det skulle betyda ”stort namn” eftersom det på japanska skrivs 大名, detta är kvalificerat trams av dilettanter och akademiska charlataner som tror de behärskar Japans historia för att de läst John Whitney Hall och Harry Harootunians populärvetenskapliga verk. Begreppet 大名 härrör egentligen från 名田 (lägg märke till det gemensamma tecknet 名) som är namngivna fält, således risåkrar av den digniteten att folk visste vem de tillhörde, och vilka konsekvenserna blev om de försökte norpa lite risplantor nattetid. Prefixet 大 betyder stor, jätte, så det var helt enkelt en tidig benämning på storbönder som också ofta intog rollen som byhövding, och ibland även större områden. Därav den svenska översättningen till provinsfurste. Vad som mer sällan förklaras är att en daimyo kom i två olika schatteringar, de delas in i shugo daimyo (守護大名) och sengoku daimyo (戦国大名). Detta inlägg avser förklara skillnaderna mellan de två olika sorternas daimyo och varför begreppsskillnaden uppstod. Läs mer


7 kommentarer

Om Japan ockuperat Hawaii

Understundom tar sig historieintresserade människor en liten paus genom att ägna sig åt det som kallas kontrafaktisk historieskrivning. Man tillåter sig att spekulera vad som hänt ifall en stor historisk händelse hade fått det motsatta utfallet av det som i verkligheten skedde. Om Adolf Hitlers konstlärare hade varit mer uppmuntrande, om Donald Trumps far hade älskat sin son, den sortens avvikelser. En sådan händelse är Japans attack på flottbasen Pearl Harbor utanför Honolulu den 7 december 1941 lokal tid, men den 8 december japansk tid. De bombade sönder den amerikanska Stilla Havsflottan och därefter återvände de till kriget i Asien. Varför ockuperade de inte öarna, det fanns gott om supporters där, och blockerade USAs tillgång till västra Stilla Havet? Skulle världen sett annorlunda ut idag då? Hade Japan varit den dominerande stormakten i Asien på Kinas bekostnad? Dagens inlägg är således en spekulation i vad som skulle ha hänt om Japan stannat kvar på Hawaii. Läs mer


3 kommentarer

Ashikaga Takauji – andra shogunatets grundare

Redan efter tre shoguner under det första Minamoto shogunatet hade makten förskjutits till dess regenter under Hojo klanen och efter drygt 120 år, andra decenniet under 1300-talet, var de korrumperade och missnöjet med deras styre spred sig bland klanerna ute i landet. Kejsare Go-Daigo i Kyoto såg sin chans att välta shogunatet i Kamakura och återföra den politiska makten till hovet. En av dem han lutade sig mot var Ashikaga Takauji (1305 – 1358) från Shimotsuke provins, ungefär dagens Tochigi, i sydvästra delen av prefekturen återfinns staden Ashikaga där klanen hade sina rötter. Här återfinns också Ashikaga gakko, eller Ashikaga Läroverk, som anlades redan i början av 800-talet, och det innebar att Ashikaga klanen hade förutsättningar för att rekrytera de bästa vasaller som östra Japan kunde erbjuda. Det gav honom en stark, men också självständigt tänkande armé, precis det kejsaren behövde för att slå sönder Minamoto klanen. Läs mer