Asuka perioden

Om Yamato perioden gick ut på att etablera en statsbildning som skulle kunna motstå en eventuell invasion av en potentiell allians bestående av Silla och T’ang så gick den påföljande Asuka perioden (飛鳥時代) primärt ut på att stabilisera och stärka den nya statsbildningen. Den är unik genom att hälften av kejsarna var kvinnor, totalt var de nio monarker och den siste av dem, den kvinnliga kejsaren Jito var sannolikt den förste att själv titulera sig tenno (天皇), den term vi översätter till kejsare, och hon var den förste att använda begreppet Japan, eller Nhon/Nippon (日本) i ett missiv till den kinesiske kejsaren. Relationerna hade stött på en vågbrytare när kejsare Suiko, även det en kvinnlig kejsare 80 år tidigare titulerade kejsaren som en jämlike. Han blev synnerligen upprörd över arrogansen att någon annan tillät sig bruket av titeln, att det adresserades från ”kejsaren av den uppåtgående solens rike” till ”kejsaren av den nedåtgående solens rike” var sannolikt lök på laxen, ny dager kontra nattmörker. Inte för att det var hennes avsikt, men det är ett tidigt bevis på att kommunikation över kulturgränser ackompanjeras av risktagande. Samtidigt bör an inte bortse från att Japan inte kände samma behov av att leva upp till tributrelationen på samma sätt som deras koreanska kolleger.

De japanska epokerna – del 1; 645 — 686 Taika, Hakuchi & Shucho

Även om Japan introducerade den gregorianska kalendern 1872 har de också hållit fast vid sin tradition med nengo som sträcker sig tillbaka till AD 645. Under förutsättning att man kommer ihåg dem har de, inte minst ur historikerns perspektiv, vissa tydliga fördelar. Våra benämningar som ”mitten av 1600-talet”, eller ”1890-talet” är tveklöst mer suddiga i konturen än exempelvis choryaku (長暦) som infaller hösten 1037 till lucia 1040. Likaså är de flesta historiska händelser och incidenter uppkallade efter den tidsepok de inföll under och blir därmed enkla att placera in i sin kronologiska ordningsföljd. Det kan därför vara av intresse att introducera läsarna till Japans alla 248 epoker tillsammans med några exempel på det som kännetecknar dem. De flesta är korta, ett fåtal endast några månader, så i varje artikel kommer ett flertal att slås samman. När vi når fram till de moderna epokerna finns de redovisade i separata artiklar redan och kommer därför huvudsakligen att bestå av länkar till redan existerande material. Med den här börjar vi således i början och reser närmare 1 400 år tillbaka i tiden, när kejsarna huserade i Asuka regionen.

Wasabis historia

Nämn en japansk krydda. En uppmaning som säkert många går bet på eftersom vi kanske primärt idag associerar kryddor till något som säljs i små glasburkar och samlar damm på en hylla i köket och som huvudsakligen kommer från Sydasien eller Latinamerika, möjligen Kina, men knappast Japan. Miso (味噌) som inte är särskilt vanlig i svenska kök är en sådan. En annan är wasabi (山葵) som oftast skrivs med hiragana och vars betydelse är ”bergssenap”. Primärt sammankopplar vi den med sushi, den grönaktiga kräm som ligger mellan riskudden och fisken. Den ”wasabi” som kommer ur en liten gön plasttub har dock inget med plantan wasabi att göra utan är endast pepparrot som tillsatts lite grön livsmedelsfärg för att inhösta ett tre gånger så högt pris. Riktig wasabi är nämligen färskvara och måste rivas endast kort tid innan den konsumeras för att optimera smakupplevelsen. I den här artikeln går vi igenom plantan och dess historia i det japanska köket. Där den för övrigt används till betydligt mer än endast rå fisk.

Vad Die Hard kan lära oss om Japans förmedeltid

Den som gillade Die Hard filmerna och Bruce Willis som polisen John McClane mot Alan Rickmans Hans Grüber kommer säkert också ihåg att julfesten skedde i huvudkontoret för Nakatomi Corp. Filmen gjorde 1988, en period när japanska företag köpte upp halva Hawaii och USAs dyraste fastighetskomplex, Rockefeller Plaza i New York City. Byggnaden som används är Fox Plaza som ännu inte var färdigställd. Att manusförfattarna de Sousa och Stuart valde namnet Nakatomi är ingen tillfällighet. De kunde inte gärna använda namn som Mitsui, Mitsubishi, Sumitomo eller Yasuda de fyra stora zaibatsu som är föremål för den indirekta kritiken i 80-talets filmer. Risken är uppenbar att de stämts för allt från förtal till användning av registrerade varumärken. Valet av Nakatomi som namn är därför genialt på flera olika plan.

Den ultimata sammanställningen av japanska huvudstäder

Av någon underlig anledning, åtminstone för denna bloggare, är inläggen om japanska huvudstäder de mest lästa, som den allmänna, den om Kyoto och den rent obegripliga.. Det är svårt att inte se efterfrågan på så pass basal information som ett nederlag för svenskt utbildningsväsende. Samtidigt är efterfrågan ett utslag av att – åtminstone några – vill ta sig över högre nivåer än den lågt ställda ribba som skolan tillhandahåller. Så för den verkligt kunskapstörstande vetenskapliga allätaren erbjuder Rekishikan här ett komplett smörgåsbord av japanska huvudstäder. Listan är så fullständig den kan bli med nuvarande data, men understundom gräver arkeologerna fram nya platser som kan associeras till platser beskrivna i gamla urkunder eller koreanska och kinesiska skrifter. Exempelvis skall den förste mytiske kejsaren, Jimmu, ha huserat kring Miyazaki på Kyushu, men någon sådan plats har ännu ej återfunnits. Så listan kan mycket väl komma att uppdateras.