歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


1 kommentar

Vad Die Hard kan lära oss om Japans förmedeltid

Den som gillade Die Hard filmerna och Bruce Willis som polisen John McClane mot Alan Rickmans Hans Grüber kommer säkert också ihåg att julfesten skedde i huvudkontoret för Nakatomi Corp. Filmen gjorde 1988, en period när japanska företag köpte upp halva Hawaii och USAs dyraste fastighetskomplex, Rockefeller Plaza i New York City. Byggnaden som används är Fox Plaza som ännu inte var färdigställd. Att manusförfattarna de Sousa och Stuart valde namnet Nakatomi är ingen tillfällighet. De kunde inte gärna använda namn som Mitsui, Mitsubishi, Sumitomo eller Yasuda de fyra stora zaibatsu som är föremål för den indirekta kritiken i 80-talets filmer. Risken är uppenbar att de stämts för allt från förtal till användning av registrerade varumärken. Valet av Nakatomi som namn är därför genialt på flera olika plan. Läs mer


5 kommentarer

Kanpaku en civil shogun

Japan är känt för in militära hegemon som bar titeln shogun, men parallellt med shogun fanns det ytterligare en post som var minst lika viktig och som kallades kanpaku. Normalt översätter vi det med riksföreståndare eftersom tankarna för till Axel Oxenstierna. Etymologiskt betyder det ”kejsarens talesperson” men det är inte fråga om en pressekreterare utan om en ställföreträdare. I tidigare inlägg har bloggen beskrivit Fujiwara som klanen bakom makten, kanpaku var den post som de utövade den prosaiska makten igenom. Olika medlemmar av klanen styrde således riket och när det saknades shogun inkluderade det militären. I över tusen år innehade en Fujiwara posten som kanpaku, åtminstone formellt. Läs mer


11 kommentarer

Makten bakom kulisserna hette Fujiwara

När gamla japanska kejsare nämns påpekas det nästan garanterat i efterföljande sats att det var Fujiwara klanen som i realiteten styrde. Men vem var denna klan och hur kunde de tillåta sig usurpera kejsarens makt utan några protester? För att förstå detta måste vi först acceptera att i Japan är blod inte tjockare än vatten. Därför kom klaner att bli viktigare än familjer. Kusinbarn och bryllingar var lika viktiga som egna barn, och eftersom polygami var normen blev det också många barn åt alla möjliga håll (även om barnadödligheten var hög). Adoptioner var vanligt förekommande eftersom det var ett sätt att rekrytera utomstående kompetens. Klanen drevs helt enkelt mer som ett företag än en släkt.
Läs mer