När Japans kvinnor stod i centrum

Heian jidai (平安時代), eller Heian perioden på svenska är en periodisering som löper mellan 794 och 1185, sålunda nästan 400 år. Vi vet väldigt mycket om livet i och kring hovet, inte så mycket om hur populasen levde sitt liv. Det beror huvudsakligen på att den litterata klassen fanns i hovet, så vad vi kan om medeltidens Japan handlar egentligen om mindre än en procent av befolkningen. Men det samma kan sägas om Europa, det var furstarna och konungarna som nedtecknade krönikor. I Heian Japan var det däremot kvinnorna som skrev. Inte krönikor, men litterära verk. Och därför blir Heian också den äldsta period i historien vi kan studera genom litteraturen istället för krönikor, avräkningsnotor, menyer, skeppningsmanifest och liknande. Det första verket som är extant är också det mest kända, Genji Monogatari (源氏物語) eller Sägnen om Genji och Genji kan även förtydligas som Ljusets Prins, ett alster som dateras ganska exakt till år 1000. Från 800- och 900-talet har vi istället tillgång till stora poesisamlingar. Det alla dessa verk har gemensamt är att det handlar om det eliten fann mest intressant, nämligen dem själva.

Japans religiösa trankilism

Japaner föds in i Shinto men dör som buddister. Ett av Japans många unika inslag i sin kultur är att de har två stora religioner som inte står i något motsatsförhållande. Tvärtom. De lever i bästa välmåga, bredvid varandra. Det är bara att jämföra med det sekulariserade Sverige, världens kanske minst religiösa land, men när det kommer till både kristendom och islam blir det svallning i känslorna. Den stora skillnaden är förekomsten respektive frånvaron av dogmer. Kristendom och islam predikar ett antal levnadsregler som de förväntar sig att anhängarna skall acceptera. Problemet är att de har mer än tusen år på nacken och dessa regler är dåligt anpassade till en livsstil som kretsar kring smartphones, Xbox, Twitter, Tinder, McDonald’s, miljöproblem, piratströmmade filmer eller för den delen Netflix. Dessutom dras de två stora religionerna med tolkningsproblem, olika grupperingar anser sig ha tolkningsföreträde. Shinto saknar helt dogmer och skrifter, därför finns det heller inga påbud om hur folk skall framleva sina liv. Det är fullt möjligt att vara en kvalificerad skitstövel i den högre skolan och samtidigt en god shintoist. Begreppet ”han är inte en god kristen” är kanske inte något som hörs lika frekvent längre, men det förekommer fortfarande. Ingen japan skulle få för sig att baktala någon som att ”han är inte en god shintoist” eller för den delen buddist. Tanken att dela in människor i goda och onda utifrån ett religiöst perspektiv existerar helt enkelt inte.

Japansk och svensk feminism – skilda världar

Vid all jämförande statistik hamnar Japan långt ned på listan. Japanska kvinnor deltar helt enkelt inte i samma utsträckning i samhällslivet som i västvärlden. Hade det inte varit för Sverigedemokraternas snedfördelning hade Sverige troligen haft fler kvinnor än män i riksdagen efter det senaste valet, i ett svep hade vi gått från ett patriarkat till ett matriarkat. I Japans bikamerala nationalförsamling utgör kvinnor 23 % i överhuset och 16,7 % i representanthuset. Regeringen har som målsättning att bägge kamrarna om två år skall bestå av 30 % kvinnor. Det kommer inte att uppnås. Statens byråkrater består till 26 % av kvinnor, men endast 2,5 % i chefsställning är kvinnor. På prefekturnivå är antalet kvinnliga chefer mer än dubbelt så många, men det innebär att de fortfarande inte överstiger 7 % och då är de ändå färre än de statligt anställda, endast 23,8 % är kvinnor. Statistiken är således förödande, men verkligheten är ofta mer komplicerad än endast de numeriska indikatorerna.

Nagasaki prefektur

Namnet betyder den ”långa udden” och det är en adekvat beskrivning av prefekturen. Nagasaki var länge den del av Japan vi i Europa var mest bekant med. Exempelvis utspelar sig Puccinis Madame Butterfly här. I residensstaden med samma namn återfanns Dejima, den konstgjorda halvö där holländarna – de enda européer som tilläts från 1635 – hade sin handelsstation. Därifrån utgick alla beskrivningar av Japan som kom västvärlden till del. Det är också den plats där Japans kristna gömde sig under flera sekler och där den andra atombomben fälldes. Således den plats i Japan som historiskt har haft starkast koppling till Europa och USA. För att förstå relationerna mellan Japan och europeiska nationer måste man först förstå Nagasaki.

Den ultimata sammanställningen av japanska huvudstäder

Av någon underlig anledning, åtminstone för denna bloggare, är inläggen om japanska huvudstäder de mest lästa, som den allmänna, den om Kyoto och den rent obegripliga.. Det är svårt att inte se efterfrågan på så pass basal information som ett nederlag för svenskt utbildningsväsende. Samtidigt är efterfrågan ett utslag av att – åtminstone några – vill ta sig över högre nivåer än den lågt ställda ribba som skolan tillhandahåller. Så för den verkligt kunskapstörstande vetenskapliga allätaren erbjuder Rekishikan här ett komplett smörgåsbord av japanska huvudstäder. Listan är så fullständig den kan bli med nuvarande data, men understundom gräver arkeologerna fram nya platser som kan associeras till platser beskrivna i gamla urkunder eller koreanska och kinesiska skrifter. Exempelvis skall den förste mytiske kejsaren, Jimmu, ha huserat kring Miyazaki på Kyushu, men någon sådan plats har ännu ej återfunnits. Så listan kan mycket väl komma att uppdateras.