歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv

Japansk och svensk feminism – skilda världar

1 kommentar

Vid all jämförande statistik hamnar Japan långt ned på listan. Japanska kvinnor deltar helt enkelt inte i samma utsträckning i samhällslivet som i västvärlden. Hade det inte varit för Sverigedemokraternas snedfördelning hade Sverige troligen haft fler kvinnor än män i riksdagen efter det senaste valet, i ett svep hade vi gått från ett patriarkat till ett matriarkat. I Japans bikamerala nationalförsamling utgör kvinnor 23 % i överhuset och 16,7 % i representanthuset. Regeringen har som målsättning att bägge kamrarna om två år skall bestå av 30 % kvinnor. Det kommer inte att uppnås. Statens byråkrater består till 26 % av kvinnor, men endast 2,5 % i chefsställning är kvinnor. På prefekturnivå är antalet kvinnliga chefer mer än dubbelt så många, men det innebär att de fortfarande inte överstiger 7 % och då är de ändå färre än de statligt anställda, endast 23,8 % är kvinnor. Statistiken är således förödande, men verkligheten är ofta mer komplicerad än endast de numeriska indikatorerna.

Framväxten av samurajklassen under andra hälften av 1100-talet innebar en övergång från ett kultursamhälle till ett krigarsamhälle. Under Heian perioden hade kvinnor en stark ställning inom eliten. Poesi, kalligrafi, konst, det belevade samtalet var efterfrågade förmågor och de gjorde ingen skillnad på kön. De viktigaste kvarlevande författarna var kvinnor som Murasaki Shikibu och Sei Shonagon, kvinnor stod för de intellektuella genombrotten och de kreativa genomslagen. Men med samurajens framväxt var det konsten att spänna en pilbåge, att svinga en naginata eller katana som bestämde ens sociala status. Förvisso fanns det även kvinnliga krigare, onna bugeisha, men de utgjorde ett fåtal. Primärt var deras roll att hålla borgen när männen deltog i fältslag, men det inträffade också att de själva deltog, dock oftast som en desperat sista utväg. Det drar emellertid inte ner deras rykte som skickliga och modiga krigare, det de saknade i ren muskelstyrka kompenserade de mer än väl i snabbhet och kvicktänkt taktik.

De flesta kvinnor valde istället att agera bakom kulisserna. Historiskt har japanska kvinnor varit flitiga dagboksskrivare och det finns flera som innehåller lysande analyser av olika slag och vilka misstag, felberäkningar och önsketänkande som deras befälhavande makar gjort sig skyldiga till. Men också postulat om klarsyn, strategisk överblick och snabb omställning när det behövts. Det är naturligtvis omöjligt att få klarhet i hur pass mycket av dessa tankar de delat med sin make, sannolikt mer av de positiva än de negativa. Men deras egen överlevnad var kopplad till hans martialiska framgångar så att de stillatigande skulle arkiverat sina anteckningar är inte heller sannolikt, däremot framfört dem i mildare muntliga ordalag än de brutalt direkta skriftliga anteckningarna. Säkerligen har de också utgjort underlag för hur de uppfostrat sina söner. Japanska mödrars inflytande över sina söner är tusenfallt starkare än svenska mödrars. Något att ha i åminne för den som dejtar ung man med japansk mor. Japanska kvinnor utövar därför en starkare indirekt makt än sina europeiska systrar.

En annan stor skillnad mellan hur västerländska och japanska kvinnor utövar makt är den sexuella makten. Om en svensk man har en affär leder det ofrånkomligt till äktenskapets upplösning, otrohet betraktas som en skymf mot den egna integriteten. Förtroendet för maken får sig en så stark törn att hustrun aldrig mer anser sig kunna lita på honom. Beroende på social status kan de tänkas kvarstå i äktenskapet, men sällan längre än absolut nödvändigt och internt har relationerna mellan makarna trasat sönder bortom reparation. Samma scenario kan även utspela sig i Japan, men alternativen är vanligare. För det första är förutsättningarna annorlunda, som påpekats ett flertal gånger i denna blogg drar de en stark linje mellan prokreation och rekreation i sexlivet, detta inkluderar kvinnorna. Efter att de har fött barn är det inte ovanligt att hustrun till sin make säger ”onna wo sotsugyo shita” (女を卒業した) som betyder att de ”utexaminerats från att vara kvinna”, indirekt att de nu övergått till att vara mor. Outtalat är att maken nu får se sig om efter sexuella nöjen på annat håll.

Detta är i mångt och mycket ett snillrikt maktspel som ger henne kontrollen i äktenskapet och därmed också en metod för att styra makens beteende. Hon fortsätter nämligen att fullt ut koncentrera sig på barnens utveckling och utbildning. I detta inkluderas ett perfekt hem, som då också kommer maken till del. Han har således ett välstädat hem, rena kläder och god hemlagad mat när han befinner sig i bostaden, samtidigt spenderar han allt mer av sin lön på kvinnonöjen. Det kan vara allt från vattenhandel (水商売) till fuzoku (風俗), ”vindens vulgariteter” eller prostitution. Pengar som han vet borde användas till barnens utveckling, ny dator, bättre juku (塾) läxskola, eller bokinköp. Han dras med halvtaskigt samvete efter att ha rumlat runt. Och det kan hustrun avläsa som översta raden på ett syntest. Något hon inte är sen att utnyttja till sin egen fördel.

Speciellt intressant ur den mer renodlade japanologiska aspekten är att detta rollspel är det diametralt motsatta till gängse uppfattning. Normalt sett beskrivs Japan som mer fokuserad på form än innehåll, och västvärlden som innehållsfokuserad och mindre intresserat av formen. Men när det gäller kvinnans maktställning är det exakt tvärtom. Japanskorna är inte alls lika intresserade av hur det ser ut formellt såsom det avspeglas i statistiken, medan västerländska kvinnor primärt fokuserar på de numeriska värdena. Japanska kvinnor är fullt medvetna om att utåt framstår samhället som ett av de starkaste patriarkaten, men att det bakom kulisserna i själva verket är ett utpräglat matriarkat. Och detta får genomslag långt utanför enbart den egna familjen. De har utnyttjat sin kontroll till att driva fram produkter och tjänster som är helt inriktade på kvinnliga konsumenter.

Precis som i alla länder är japaner fastlimmade vid sina smartphones, men inte i något annat land finns det så många fodral och utsmyckningsmöjligheter riktade direkt till kvinnor. Det finns bilmodeller designade och framtagna för kvinnliga förare. Likaså är det ingen tillfällighet att vid varje givet ögonblick finns det åtminstone en sju åtta olika sorters Kit-Kat att tillgå som jordgubbssmak, matchasmak, plommonlikör, romrussin, mandel osv. Allt därför att kvinnor efterfrågar det och de japanska cheferna på Nestlé får det klargjort för sig därhemma. De har med andra ord fått industrin till att serva dem och tillgodose deras behov.

Svensk feminism däremot utgår från mannens ställning och därmed också en konstant jämförelse med män istället för att utgå från kvinnorna själva och deras behov. Exempelvis har de aldrig övertygat Volvo om att producera en modell som riktar sig till kvinnor, när Ericsson tillverkade telefoner gjorde de aldrig en kvinnomodell. Intressant nog – åtminstone utifrån ett japanskt perspektiv – är att IKEA, trots det stora inslaget av kvinnor i ledande ställning, inte minst inom designsidan, aldrig utvecklat en specifik femikollektion. Inte ens för Japan där efterfrågan är så tydlig. Istället blir det feministiska inslaget att kollektionerna blir neutralt könlösa. I en jämförande synvinkel är konsekvensen att svenska feminister lever kvar i mannens värld, medan de japanska har lyckats skapa sin egen värld. Som är deras. På egna villkor.

En tanke på “Japansk och svensk feminism – skilda världar

  1. Ping: Week 38: 17-23 September 2018

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.