歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv

Shinto förklarat

16 kommentarer

Kort och kärnfullt är det ”gudarnas väg” för det är så det nedtecknades i Nihon Shoki, Japans näst äldsta verk från 700-talet, 神道 är till vänster gud och till höger väg, exempelvis använt i dojo (道場) ”plats för vägen” alltså där någon av de många vägarna – som exempelvis judo, kyudo eller kendo – utövas. När japanen stiger upp på morgonen, går ut ur huset och vänder sig mot soluppgången för att klappa tre gånger och ödmjukt buga sig till solen utövar han shinto. En etymologisk förklaring är emellertid otillräcklig för att förstå vad Shinto egentligen handlar om. Av all världens religioner är den kanske den minst religiösa.

Syftet med Nihon Shoki var att inför framtiden förklara och därmed berättiga kejsarens plats som en levande gudom bland folket. En makt som ansågs gudomlig kunde naturligtvis aldrig ifrågasättas. Jämför med våra kungar som satt på ”Guds nåde”, det öppnar upp för tolkningar. Prästerskapet utöver mer makt än deras antal rättfärdigar. En kejsare som är gud, kan inte avsättas, det vore hädelse. Dessutom var hovet kring kejsaren noga med att aldrig sätta en kanon över shinto på pränt. Fanns det inga skriftliga verk som klargjorde reglerna för religionen kunde de inte heller ifrågasättas. Då kejsaren var en levande gud var allt han gjorde i princip att betrakta som den ”gudomliga vägen”. Innehållet kunde således växla mellan kejsare.

Med tiden fastställdes ett antal årliga ritualer som kejsaren skulle utföra. Sådden av den första risplantan är ett sådant exempel. Ur detta växte begreppet kiyo (清) fram som står för renhet i betydelsen obesudlad. Redan nu har vi stött på två begrepp som dåligt låter sig översättas till svenska. Gud för tankarna till en övermänsklig makt, något som påverkar och kontrollerar våra liv. Som delar ut tio bud vi förväntas efterleva och gör vi inte det hamnar vi i ett sulfurstinkande brinnande underjordiskt helvete för all evighet. Och trots denna allsmäktighet har Han konstant pengaproblem eftersom vi skall avstå ett tionde till Honom. Dessa tankegångar är totalt främmande för gudarna inom shinto. De är totalt kravlösa, snarare tacksamma. Likaså är begreppet renlighet som översättning för kiyo ett ord med tveksamma associationer då det primärt är fysisk renlighet vi avser med ordet, motsatsen på svenska är smutsig eller oren, och det senare är egentligen mer användbart. Den shintoistiska renligheten hänför sig nämligen till andlig renlighet, ett oförstört hjärta, en ren själ, ett ödmjukt förhållningssätt till det oändliga denna planet erbjuder.

I en skog, inte långt från min tidigare bostad i Sverige fanns en oerhört gammal ek som stod i en backe så att den inte alltid fick sol över sig. Grenar hade blivit så tunga att gravitationen dragit dem ned i marken ungefär som en armbåge mot en bordsyta. Men eken som säkerligen var mer än 500 år gammal kämpade på, vägrade ge efter, hittade nya gläntor där solen tittade in och den kunde suga i sig livets kraft. Ur mitt japanska perspektiv var den skogens gudom, en kami på just denna plats. En symbol för att livet hittar nya vägar. Hade jag och mina vänner varit japaner hade vi troligtvis upprättat en liten böneplats för att bära fram sakrament till eken. Hängt en liten spade vid sidan och plockat med oss döda fåglar, katter, grävlingar och andra överkörda djur vi hittat längs vägarna. Efter att ha visat trädet vår tacksamhet för dess existens och ödmjukhet inför dessa majestätiska krona, hade vi grävt ned det döda djuret för att eken skulle kunna tillgodogöra sig dess komposterande näring.

Exemplet illustrerar att Shinto är befriat från dogmer, att det är möjligt för den enskilde att skapa egna ritualer (även om det finns mängder av fasta ritualer vid helgedomarna) som baseras på respekt och ödmjukhet inför den natur där vi själva endast utgör en liten delmängd. Den respekten visas genom renligheten. Vid varje shintohelgedom inträder man igenom en torii, en port bestående av två pelare med två tvärgående bjälkar där den översta har en konkav böjning. Därefter anträds vägen, sando (参道) fram till helgedomen, men innan man når dit skall man stanna till vid chozuya (手水舎) där man tar del av temizu (手水, lägg märke till att tecknen är identiska men uttalet skiljer sig åt, många japaner använder därför uttrycket temizuya om en chozuya). Det går ut på att man sköljer händerna och munnen innan man närmar sig helgedomen.

Besök av en shintohelgedom kallas mairi oftast med honorärprefixet o, således o-mairi (お参り, lägg märke till att det är samma tecken som i sando) och det allra första besöket, ofta när barnet är tre månader gammal, benämns hatsumairi (初参り) och är ordagrant ”första helgedomsvisiten”. Däri ingår ett antal reningsriter, harae (祓) som utförs av en kannushi (神主), motsvarigheten till prästen vid helgedomen. Ritualen kan därför ses som en motsvarighet till kristendomens dop, men någon namngivningsceremoni förekommer ej.

Denna ritual genomgås vid en sessha (摂社) eller ett mindre kapell vid sidan om den stora bönehallen haiden (拝殿), så när de inledande ritualerna klarats av kommer man fram till det som är huvudorsaken till besöket, nämligen att framföra en bön till den lokala guden. Framför dig hänger ett tjockt rep som går upp till en stor bjällra, du drar i repet för att påkalla gudens uppmärksamhet. Därefter kastar du några mynt i en stor trälåda med tvärsgående galler. När mynten trillat ned klappar du två gånger, bugar dig två gånger och klappar en sista gång medan du tyst framför din bön. Dessa är ytterst konkreta. Fred på jorden eller att en sjuk syster skall ha änglavakt hör till ovanligheterna. Däremot att de skall klara av inträdesprovet till universitetet, hitta en make som är längre än de själva, eller få anställning på storbanken är helt normala böner.

När man återvänder mot torii når du shamusho (社務所) eller helgedomens rektorat, här kan du för en tias peng inhandla en spådom eller en ema (絵馬) en liten träbricka där du skriver ner din tidigare bön för att hänga upp den på en tavla så att den lokale guden påminns om din bön. De är närmast ett fönster in i den japanska folksjälen så den som inte läser japanska har stor glädje att ha med sig någon som gör det. Bönerna uppvisar stor variation även om just behovet av en ståtlig karl kan vara framträdande då vårkänslorna spirar.

Shinto beskrivs ofta som en endogen japansk religion, det där är en sanning med modifikation. Sant är att shinto inte har en missionärstradition, precis som buddismen. Men det finns exempelvis gott om shintohelgedomar på Taiwan, mer än 200. De uppstod naturligtvis under den japanska ockupationen, men taiwaneserna tog den till sig eftersom de helgedomar som byggdes står kvar och nu utnyttjas av taiwanesiska proselyter. Likaså hittar du helgedomar i både USA, Kanada och Brasilien, då i anslutningen till de samhällen som första generationens japanska utvandrare etablerade. Shintoistiska bröllopsceremonier med sin utstuderade värdighet där bruden tar en mer central plats än i exempelvis kristendomens ceremoni är på uppåtgående i både Taiwan och USA.

16 tankar om “Shinto förklarat

  1. Ping: Konsten att vara ful i mun på japanska | 歴史館

  2. Ping: Sumobrottningens skandalomsusade historia | 歴史館

  3. Ping: Japans religiösa trankilism | 歴史館

  4. Ping: Suiko var den första kvinnliga kejsaren | 歴史館

  5. Ping: Buddhismens historia i Japan | 歴史館

  6. Ping: Kofun Japans gravperiod | 歴史館

  7. Ping: Ashikaga Yoshihisa stubinen till 100 års inbördeskrig | 歴史館

  8. Ping: Tokyo prefektur | 歴史館

  9. Ping: När Japan regerade Taiwan | 歴史館

  10. Ping: Prins Shotoku – Japans grundare? | 歴史館

  11. Ping: Filosofisk överlägsenhet eller begränsad kunskapsnivå? | 歴史館

  12. Ping: Japanska krigsmunkars historia | 歴史館

  13. Ping: Hur ett peruanskt skepp frigjorde Japans prostituerade | 歴史館

  14. Ping: Det japanska årets traditioner – första halvåret | 歴史館

  15. Ping: Den japanska trädgårdens historiska utveckling | 歴史館

  16. Ping: Den japanska arkitekturens historia | 歴史館

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.