歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv

Utan Akiko ingen Murasaki

3 kommentarer

Utan Yosano Akiko och hennes insatser hade vi förmodligen haft väldigt bristfälliga kunskaper om Heian aristokratin i Kyoto som till stor del bygger på det skönlitterära verket Sägnen om Geni eller på japanska Genji Monogatari (ordagrant Genjis sakberättelse). Den anses av många som världslitteraturens första roman, samtida med Beowulf som vid en jämförelse måste betraktas som fantasypoesi med monstret Grendel som besegras av Beowulf som i sin tur blir Göternas konung. Genji däremot är en karaktärsstudie av aristokratin vid hovet i Heiankyo som Kyoto hette vid denna tid. Verket har också en protagonist, Ljusets Prins, på japanska Hikaru Genji, vars liv vid hovet vi följer i romanen. Däremot kan den inte sägas ha en handling, utan vi följer karaktärerna under deras levnad i kronologisk ordning.

Verkets författare benämns Murasaki Shikibu, men det är inget namn, utan en hovtitel. Murasaki är purpur och Shikibu är Protokollet, purpurfärgen anger hennes rank vid protokollet som ansvarar för hovets ceremonier, vi kan därför konstatera att hon var en hovfröken. Hennes verkliga namn är således okänt, men genealogiska undersökningar visar att det runt 1007 fanns en hovfröken vid protokollet med nivån purpur som hette Fujiwara Takako men det har troligen funnits ett flertal hovfröknar så det är på intet sätt säkert att det är hon. Kvinnor vid den här tiden studerade inte de kinesiska klassikerna, men Murasaki visade stort intresse och hade en framsynt far som lät henne fortsätta sina studier. På moderns sida fanns det ett flertal framstående poeter som också skall ha visat sympati för hennes intresse och hjälpt henne lära sig hur hon skulle formulera sina tankar poetiskt.

Hundra år före hennes födelse hade Japans utbyte med Kina avtagit, landet isolerade sig och sökte sin egen nationella identitet. Som svar på de kinesiska skrivtecknen utvecklade man två kanaskrifter, det kvinnliga hiragana och det manliga katakana, som idag fyller två helt andra språkliga funktioner. Hiragana är det kompletterande grammatiska och katakana används primärt för att skriva lånord med i modernt språkbruk. Genji Monogatari författades därför på kvinnlig aristokratijapanska med stora inslag av hiragana som redan 100 år efter sin tillkomst egentligen var oläslig. Japan hade blivit en manlig militärstat där det fanns lite utrymme för kvinnliga hovaristokrater. Den ekonomiska verkligheten tvingade kejsarhovet att dra in på mängder av tjänster, något som primärt drabbade kvinnorna och därmed slutade också litteraturproduktionen.

Hikaru Genjis mor dör när han är tre år gammal, och fadern, kejsare Kiritsubo sörjer henne intensivt tills han en dag stöter på en kvinna som liknar hans avlidna gemål på pricken. Hon blir därför Genjis styvmoder som han först älskar som en mor, men när han blir äldre som kvinna. Denna förbjudna kärlek, här finns tydliga oidipala övertoner, frustrerar honom och han har en uppsjö av älskarinnor för att döva sin smärta och ångest. Många av dessa dör plötsligt eller så tröttnar han snabbt på dem och överger dem. Under en rundresa i bergen som omger Kyoto stöter han på en tioårig flicka vid namn Murasaki som visar sig vara systerdotter till hans styvmor. Han kidnappar henne och för henne tillbaka till sitt palats där han försöker uppfostra henne till att bli en kopia av styvmodern. Denne kommer på visit till sin styvson och plötsligt kan de konsumera sin förbjudna kärlek och styvmodern blir gravid med en son som senare blir kejsare. När han tillträder Krysantemumtronen har han av modern fått veta att hennes styvson är hans far och ger honom därför hovets högsta status.

När Japan befinner sig i Meiji eran har romanen fallit i glömska. Oligarkerna ville bryta med det traditionella Japan och inleda en modernisering som egentligen innebar en anpassning till de västliga kolonialmakterna. 1878 såg Yosano Akiko dagens ljus, men då som Ho Sho, en namnkonvention som var en kvarleva från Tokugawa dynastin. Familjen drev en gottebutik (yokan) i Sakai utanför Osaka, de japanska köpmännens högborg. Familjen hade ett stort bibliotek och den lilla flickan började läsa tidigt och precis som Murasaki Shikibu, lärde hon sig de kinesiska tecknen och började sluka allt hon kom över. Det var då hon upptäckte Genji Monogatari och fascinerades över hur komplett obegriplig den var, hennes egen japanska och bokens japanska hade ett gemensamt skriftspråk, allt annat, grammatik, syntax, modalitet osv. var totalt obegripligt. Men Akiko, som hunnit gifta sig, såg det hela som en utmaning, och medan hon födde tretton barn, elva som överlevde till vuxen ålder, gick hon igenom verket för att översätta det till modern japanska.

Hon skulle göra inte mindre än tre översättningar till det moderna språket. Den första kallades Shinyaku Genji Monogatari eller Sägnen om Genji i nyöversättning, och den sista fick heta Shinshinyaku Genji Monogatari som då blir Sägnen om Genji i ny nyöversättning. Anledningen till detta var att varje översättning innehöll brister enligt hennes egen självkritik. Ett problem var exempelvis att vid Heianhovet användes inga namn, det ansågs obildat, närmast förolämpande. Karaktärerna i berättelsen anges därför med deras titlar eller positioner och dessa kunde förändras över tid. För dåtidens läsare som var medveten om förändringarna var det inga svårigheter att följa karaktärens förändringar, men för den moderne läsaren var det en omöjlighet. För varje översättning hittade hon nya möjligheter att tackla de språkliga problemen så att en modern läsare kunde följa med i berättelsen. Alla moderna översättningar till engelska, från Seidensticker, McCullough, Tyler och fram till fjorårets Washburn bygger på Yosano Akikos arbetsinsatser. Den som vill läsa berättelsen som underhållning rekommenderas läsa Seidensticker som är den litteräre översättaren, och för den som vill ha en akademisk läsning rekommenderas en kombination av Tyler för alla fotnoter och Washburn för den strukturella klarheten. För den tålmodige kommer en svensk översättning av Vibeke Emond, Sveriges främste uttolkare av japansk litteratur.

3 tankar om “Utan Akiko ingen Murasaki

  1. Ping: Rivaliserande författarinnor under Heian perioden | 歴史館

  2. Ping: När Japans kvinnor stod i centrum | 歴史館

  3. Ping: Heian periodens dagbokslitteratur | 歴史館

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.