歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


2 kommentarer

Toyotomi Hideyoshi och Japans slavhandel

En av bloggens flitigare läsare, Göte Svanholm, inkom med några frågor angående slavhandel på 1500-talet i Japan. Inledningsvis var bloggen förvirrad, slavhandel förbjöds nämligen redan på 1300-talet, men förekom till viss del i samband med naturkatastrofer och liknande. Bönder som inte klarade av att försörja familjen sålde på bakvägar barn till hushåll som saknade egen avkomma. Här bör man komma ihåg att få ansåg sig ha för få barn, dels var barnadödligheten stor, dels utgjorde de i förlängningen ett slags pensionssystem, som i de flesta länder vid den här tiden. Det handlade således inte om någon regelrätt handel på marknader och liknande, utan det var mer en fråga om diskreta affärsuppgörelser och de såldes aldrig vidare. Till största delen var det unga flickor eftersom pojkarna behövdes i jordbruket eller fisket. Fortsätt läsa


1 kommentar

Holländsk underkastelse gentemot Tokugawa shogunerna

I oktober 1627 anlände en storslagen ambassad under ledning av Peter Nuyts i det ständigt expanderande Edo. Han reste i en palankin uppburen av sex bärare, med ett följe på närmare 300 personer, holländska soldater, tungt beväpnade samurajer, livréklädda kammarherrar, tolkar och flera dussin tjänare som bar på dyra gåvor till shogun och hans rådgivare. Tillsammans med ett antal krav på shogunatet. En dryg månad senare skulle han smyga sig ut i skydd av mörkret för att aldrig återkomma. Nuyts gjorde sig skyldig till en form av europeisk hybris som växte fram under 1500-talet. Fortsätt läsa


5 kommentarer

Osaka eller Kyoto – vem vinner?

Under Tokugawa styret är det diskutabelt vilken som var Japans näst viktigaste stad efter Edo, Kyoto var tveklöst viktigt i sin egenskap som huvudstad och kulturellt centrum, men Osaka var minst lika betydelsefullt som kommersiellt centrum, men också som symbol att det var just där som Tokugawa slutgiltigt stadfäste sin makt över Toyotomi klanen genom segern över Toyotomi Hideyori. En indikation över shogunatets prioriteringar erhålls vid en genomgång av hur de utövade kontrollen över de två städerna. Gemensamt för dem, precis som med Nagasaki, var att de inte ingick i någon provins eller tillhörde någons domän, utan de stod under direkt kontroll av bakufu, eller shogunatet. Modellen de använde var väldigt likartade. De hade tre ställföreträdare i varje stad. Fortsätt läsa


5 kommentarer

Japans utrikes relationer under medeltiden del 1

Eftersom Japan isolerade sig mellan 1635 och 1858 är det inte ovanligt att det uppfattas som att Japan alltid varit isolerat. Inget kunde vara längre från sanningen. Under antiken – Asuka och Heian i japanska termer – hade de ett intensivt legationsutbyte med T’ang Kina och främst Paekche i Korea. Men i mitten på 800-talet blev finanserna kärva och inre stridigheter krävde fokus. När militären tagit makten 1185 blev det ånyo intressant med utrikes relationer. Detta inlägg skall därför titta närmare på Japans utrikes relationer under 1200-, 1300-, 1400- och första halvan av 1500-talet, eller Japans medeltid. Japan hade, mer eller mindre ofrivilligt, under 350 år varit avskurna från händelseutvecklingen på det asiatiska fastlandet. Enstaka munkar som gav sig iväg till Kina, eller kineser som lyckats rymma från japanska pirater var deras huvudsakliga informationskällor. Fortsätt läsa


2 kommentarer

Ashikaga Yoshihisa stubinen till 100 års inbördeskrig

Den nionde shogun i Ashikaga dynastin, Ashikaga Yoshihisa, skulle, sig själv ovetandes, bli den stubin som tände Oninkriget, Onin no ran (応仁の乱) uppkallat efter Onin perioden som rådde när kriget utbröt. Oninkriget blev inkörsporten till Krigande Staters Epok, på japanska Sengoku jidai (戦国時代) de lite drygt 100 år som utgör krigarens storhetstid i japansk historia. Huvudsakligen beroende på att fadern, Yoshimasa, dels var otålig men också reproduktivt senfärdig. Rådgivarna var orolig att han aldrig skulle avla fram någon avkomma (han fick så småningom tre söner och tre döttrar) så de övertygade honom att adoptera sin lillebror, Yoshimi, så att han kunde bli arvinge. Året efter blev hustrun gravid med lille Yoshihisa och nu satt Yoshimasa med ett dilemma. Skulle han stå fast vid löftet till lillebror, eller se till att sonen tog över? Fortsätt läsa