歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


1 kommentar

Den geografiska betydelsen för Japans historiska utveckling

Ett lands historiska utveckling är kopplat till dess specifika geografi. Schweiz hade exempelvis inte kunnat bevara sitt oberoende om det inte var för bergskedjorna som omgav det. Storbritannien blev en marin stormakt tack vare att det var ett örike, medan ingen någonsin intresserade sig för Island eftersom det låg så isolerat. Det tog lång tid att kolonialisera Australien och Nya Zeeland eftersom de låg så avlägset. Sverige är relativt ointressant för vår stora granne i öster eftersom vi inte har hamnar med direkt tillgång till Nordatlanten och därför har vi kunnat leva i fred i 200 år. För att bättre förstå Japans historiska utveckling behövs det därför också någorlunda basala kunskaper om landets geografi. Det första och kanske viktigaste att känna till då är Eldringen, det är den ring som snarare påminner om en hästsko, även om vi inte riktigt vet hur set ser ut på havsbotten, av vulkanisk aktivitet som omsluter kustområdena kring Stilla Havet. Från Chile i öster till Nya Zeeland i väster. Här återfinns 75 % av världens vulkaner, 90 % av jordskalven och 80 % av planetens större jordbävningar. Japan befinner sig på flera olika tektoniska plattor. Det stora antalet jordbävningar och tyfoner förklarar exempelvis att japanerna föredrog att bygga trähus eftersom man kunde ta sig ur den ifall byggnaden kollapsade. Läs mer


5 kommentarer

Aomori prefektur

Aomori har privilegiet att inte ha varit något innan det blev prefektur. De norra provinserna, Dewa och Mutsu var jättelika och för att få balans bland prefekturerna när de skapades i ingången av Meiji perioden valde man att dela upp provinserna i ett flertal prefekturer. Aomori betyder ”grön skog” och området kännetecknas av mycket barrskog som ju är grön året om. Innan Hokkaido inkorporerades i Japan var Aomori landets nordligaste spets. Läs mer


1 kommentar

När Japan kunde blivit ryskallierad

Det torde för de flesta vara allombekant att kommendör Matthew C. Perry 1853 var den som tvingade Japan att öppna sina hamnar via s.k. kanonbåtsdiplomati. Japan hade inte tillräckligt starkt kustartilleri för att kunna sätta emot de amerikanska kraven. Men försöken att öppna upp Japan hade pågått länge, så shogunatet var på intet sätt överraskad över kraven, men de saknade den tekniska förmågan att stå emot, resultatet av 250 år av självvald isolering. Det landet som hade haft bäst förutsättningar före amerikanernas ankomst var tsarens Ryssland. Läs mer


1 kommentar

Medierapporteringens verklighet

Japan är, för ovanlighetens skull, just nu intensivt närvarande i nyheterna. Det innebär också att svenska tidningsläsare får ta del av dels rena felaktigheter, men främst att rapporteringen är otillräcklig för att läsaren skall kunna bilda sig en egen helhetsbild av det inträffade. Bloggens ambition är att idag försöka komplettera den bilden. Läs mer


3 kommentarer

Japanernas lingua americana

Japanernas första lingua franca var kinesiska, det varade i närmare 1 000 år. Eftersom även Korea implementerat de kinesiska skrivtecknen blev det naturligt att missiv, handelsavtal, gåvobrev och annat författades på kinesiska. Men så även poesi och litteratur. Både Korea och Japan skulle lämna kinesiskan ungefär samtidigt. Koreanerna för att de införde hangul ett betydligt enklare skrivsystem, och japanerna för att de kom i kontakt med portugiserna. Läs mer