歴史館

Japan förklarat ur ett historiskt perspektiv


Lämna en kommentar

Det aggressiva Kina

Det har säkert inte undgått betraktare av världshändelser bortom den europeiska horisonten att Kina sedan mer än ett år tillbaka driver en allt mer aggressiv utrikespolitik. Retoriken har skruvats upp, uigurer samlats ihop i koncentrationsläger i en omfattning som skulle göra en Reinhard Heydrich stolt, genomdrivit en ny säkerhetslag för Hong Kong, byggt en konstgjord ö i Sydkinesiska havet, seglat igenom Taiwansundet med hangarfartyg, passerat med u-båt mellan Kyushu och Amami på japanskt territorialvatten, närmar sig veckovis Senkaku/Daioyu öarna med kustbevakningsfartyg och landets diplomater tar till brösttoner när de fördömer varje antydan till kritik av Kina. Det är ett självsäkert Kina som återspeglas i en starkare militärmakt. Hur skall man förhålla sig till detta, och är det något som direkt påverkar Sverige? I den här artikeln skall bloggen försöka resonera kring orsaker, effekter och vad Sverige kan och bör fundera på. Läs mer


2 kommentarer

Den geografiska betydelsen för Japans historiska utveckling

Ett lands historiska utveckling är kopplat till dess specifika geografi. Schweiz hade exempelvis inte kunnat bevara sitt oberoende om det inte var för bergskedjorna som omgav det. Storbritannien blev en marin stormakt tack vare att det var ett örike, medan ingen någonsin intresserade sig för Island eftersom det låg så isolerat. Det tog lång tid att kolonialisera Australien och Nya Zeeland eftersom de låg så avlägset. Sverige är relativt ointressant för vår stora granne i öster eftersom vi inte har hamnar med direkt tillgång till Nordatlanten och därför har vi kunnat leva i fred i 200 år. För att bättre förstå Japans historiska utveckling behövs det därför också någorlunda basala kunskaper om landets geografi. Det första och kanske viktigaste att känna till då är Eldringen, det är den ring som snarare påminner om en hästsko, även om vi inte riktigt vet hur set ser ut på havsbotten, av vulkanisk aktivitet som omsluter kustområdena kring Stilla Havet. Från Chile i öster till Nya Zeeland i väster. Här återfinns 75 % av världens vulkaner, 90 % av jordskalven och 80 % av planetens större jordbävningar. Japan befinner sig på flera olika tektoniska plattor. Det stora antalet jordbävningar och tyfoner förklarar exempelvis att japanerna föredrog att bygga trähus eftersom man kunde ta sig ur den ifall byggnaden kollapsade. Läs mer


5 kommentarer

Hur vi förlorade 2½ industrisektorer till Japan

Konsten att uttolka Japan har tagit jättekliv de senaste 30 åren. Idag förstår vi bättre varför landet är strukturerat som det är, hur japanerna tänker och varför de agerar som de gör. Det finns fler icke-japaner som behärskar språket än någonsin och som därmed också kan ta del av all den information som produceras av japanerna själva. Men av någon anledning präglas rapporteringen från och om Japan i de nordiska länderna av exotism, okunskap och föråldrade fakta, dessutom till stor del av andrahandsuppgifter. Om det beror på cerebral atrofi eller generell lättja är inte alltid helt lätt att utröna. Med tanke på att vi förlorat två och en halv industri till japansk konkurrens är det förvånansvärt att vi inte förmår höja vår intressenivå. Det börjar bli dags att ta en närmare titt på våra missförstånd. Läs mer


13 kommentarer

Första kristna japanska daimyo

Omura Sumitada var den förste daimyo i Japan som konverterade till kristendomen. Hans furstendöme var lilla obetydliga Hizen upp på Kyushus nordvästra hörn, men hans borg hade det något pretentiösa namnet Sanjojo. För de som kan sin japanska historia vet att Nijojo i Kyoto var det andra viktigaste slottet i Japan då det låg i direkt anslutning till kejsarpalatset. Nijojo betyder Andra Palatset och Sanjojo betyder Tredje Palatset. Man kan lugnt påstå att Omura klanen överdrev sin betydelse. Dock skulle Omura få större historisk betydelse än han rimligen kunde förutse.

Läs mer


3 kommentarer

Shimabara, platsen där kristendomen dog

Ungefär samtidigt som Sverige beslöt sig för att fördriva zigenare ur landet (Placat om Tatrarnes fördrifvande av landet) beslöt sig Japan för att fördriva de kristna. Året är 1637 och auktoritära stämningar genomströmmar såväl Sverige som Japan. För den som ägnar sig åt komparativ historia är det slående hur historiska förlopp och händelser sammanfaller mellan Japan och Sverige, två länder som befinner sig så långt ifrån varandra som det över huvudtaget var möjligt vid den här tiden. Det kan därför vara intressant att ta en närmare titt på den sista stora samurajstriden innan Tokugawastyrets sammanbrott.
Läs mer