Smittkoppsepidemi och långvarig torka fick kejsare Shirakawa att byta epoknamn i slutet av 1077 till Joryaku (承暦), ett uttryck hämtat från 維城典訓 (Weicheng Dianxun) en skrift sammanställd för Kinas enda kvinnliga kejsare Wu Hou (則天武后) som ordagrant betyder att ”erhålla historia” men i detta sammanhang syftar på att fortsätta regera trots ”himlens uttryckliga missnöje”. Ett uttryck för en vilja att göra sitt yttersta för att få rätsida på problemen. Shirakawa kan således sägas ha erkänt att problem existerade, att hans förmåga var otillräcklig, men att avsikten var att komma till rätta med problemen. Ett uttryck för den viljan var att Shirakawa återvände till Rokujo dairi (六条内裏) det som ansågs vara kejsarens huvudpalats inom palatsområdet. En symbol för att normalitet återställdes.
Samma år lät han uppföra templet Hossho-ji (法勝寺), den överlägsna buddhistiska lärans tempel på mark som tillhörde Fujiwara klanen. Under resten av Heian epoken skulle det uppföras ytterligare fem ”överlägsna” tempel som fick stor betydelse under styret av klosterkejsare. Det är sålunda inte omöjligt att Shirakawa redan hade siktet inställt på en övergång och att valet av tecknet 勝 i samtliga namn var ett uttryck för kejserlig överlägsenhet. 1080 upplevde de en solförmörkelse som blev underlag för ryktesspridning kring Fujiwaras förestående undergång. Joryaku är således den första epok som antyder att Fujiwara klanens regentstyre kan vara på återgång.
Enär 1081 var metalltuppens år, ett slags skottår i astralkalendern som ansågs kunna bli revolutionärt, var det påbjudit byte av epoknamn. Shirakawa valde Eiho (永保) som ordagrant är ”evighetsbevarande”, själva antitesen till revolution. Det blev en period med intensiva strider mellan olika tempel, Enryaku-ji mot Ensei-ji och de förra satte även Miidera i brand två gånger inom loppet av två månader. Under oroligheterna passade Shirakawa på att resa en nio våningar hög pagoda på sitt Hossho-ji. 1083 blev omvälvningens år, i april fick Fuji-san ett utbrott och på hösten utbröt det Senare Treåriga Kriget eller Gosannen no eki (後三年の役) om kontrollen av norra Japan mellan olika delar av Kiyohara klanen.
1084 var Trädråttans år och i kinesisk vidskepelse var det året himlen gav ut nya mandat. I Japan ville de undvika detta genom att byta epoknamn och Shirakawa fastnade för Otoku (応徳) eller ”dygdens välkomnande” enär himlens mandat gick till de dygdiga och Shirakawa ville göra gällande att han redan tillhörde den kretsen. Den nya epoken börjar storslaget genom att kejsare Shirakawa flyttar in i ett nytt palats, Sanjo dairi (三条内裏) ett uttryck för att dygderna upphöjts och kommer att fortsätta, allt i enlighet med valet av epoknamn. 1084 var också året när Sima Guang (司馬光) gav ut sin Zishi Tongjian (資治通鑑) eller Heltäckande spegel i stöd till regerandet. En historisk genomgång av 16 dynastier och analys av de fel som begåtts med förklaringar till varför de förlorade himlens mandat. Den väckte stort intresse i Japan och skulle få stor betydelse drygt 200 år senare. På hösten drabbades Kyoto av en tyfon, normalt sett avtar de i kraft innan de når dit, men skadorna var omfattande.
På hösten 1085 utbryter en smittkoppsepidemi och Sanjo palatset brinner ned till grunden, ovanpå det avlider Shirakawas son prins Sanehito 14 år gammal, precis när han genomgått vuxenceremonin och Shirakawa inlett förberedelserna på att göra honom till kronprins. Året efter kapitulerar de sista klandelarna som hållit ut i det Senare Treåriga Kriget. Samma år väljer Shirakawa att abdikera till förmån för sin son, den endast åtta år gamla kejsare Horikawa (堀河天皇), samtidigt med att han inför klosterstyre, insei (院政) på japanska. Japan fick i realiteten två maktcenter, hovet i Kyoto med Fujiwaras funktionärer, och klosterkejsaren med sina medarbetare strax öster om Kyoto. För att fira Horikawas trontillträde blir det dags att 1087 byta epoknamn.
歴史館 